10 september 2026

Nu är superdatorn Arrhenius vid Linköpings universitet invigd. Arrhenius stärker LiU:s roll i svensk och europeisk forskningsinfrastruktur och är en resurs för forskare inom akademi, industri och offentlig sektor i hela Europa. 

En grupp människor som klipper ett band vid en invigningsceremoni. Thor Balkhed
Invigning av superdatorn Arrhenius. Tidigare högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg klipper bandet.
Arrhenius är Sveriges första superdator inom det europeiska samarbetet EuroHPC och ingår i den nationella infrastrukturen NAISS, med Linköpings universitet som värduniversitet. Den räknas som en världens snabbaste superdatorer och den ger forskare kraftfullare möjligheter att arbeta med avancerade simuleringar, artificiell intelligens och stora datamängder.

Vid invigningen den 8 september på Linköpings universitet deltog representanter från bland annat Regeringskansliet, Vetenskapsrådet, EuroHPC och NVIDIA.

– I dag inviger vi inte bara vår nya superdator. Vi öppnar dörren till nya möjligheter för forskningen, sade rektor Jan-Ingvar Jönsson i sitt välkomsttal.

Samlar nationella resurser

Arrhenius togs i drift i slutet av maj. Nu flyttas användare successivt över från äldre system och övergången ska vara klar i januari 2027. Genom att samla de nationella beräkningsresurserna på en plats kan kapaciteten användas mer effektivt, samtidigt som stöd, utbildning och vetenskaplig kompetens även fortsättningsvis finns vid lärosäten och forskningsorganisationer runt om i landet.

Samtidigt får Linköpings universitet en central roll i att omvandla den avancerade infrastrukturen till ny kunskap, teknik och lösningar på samhällsutmaningar.

– Etableringen av NAISS vid LiU och nu Arrhenius visar hur forskningsinfrastruktur skapar värde: inte bara genom att ge tillgång till teknik, utan genom att skapa gemenskaper, kompetens och nya samarbeten kring tekniken, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Stärker LiU:s roll i Europa

För Linköpings universitet innebär värdskapet såväl ett långsiktigt ansvar som nya möjligheter. Arrhenius ger LiU-forskare närhet till en nationell och europeisk forskningsresurs och kan bidra till nya samarbeten, kompetens och forskningsgenombrott.

– Genom Arrhenius ger vi forskare möjlighet att ställa frågor som ännu inte kan besvaras. Det är ett ansvar som vi vid Linköpings universitet är mycket stolta över att bära, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Fakta

Superdatorn Arrhenius är döpt efter den svenska geologen och kemisten Carl Axel Arrhenius som upptäckte mineralet gadolinit.

NAISS (National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden) är en organisation för superdatorer med säte vid Linköpings universitet. Det är en centrumbildning som finansierats av Vetenskapsrådet.
Läs mer på naiss.se

EuroHPC JU grundades 2018 för att möjliggöra en koordinering och samfinansiering inom EU för att säkerställa Europas plats som ledare inom superdatorer. Budgeten för EuroHPC JU under perioden 2021–2027 ligger på cirka 7 miljarder Euro.
Läs mer på eurohpc-ju.europa.eu
Ett serverrum fyllt med massor av färgglada kablar. Fotograf: Thor Balkhed
Superdator Arrhenius, Campus Valla

Teknisk fakta

  • System: Hewlett Packard Enterprise.
  • CPU: 424 × AMD EPYC Turin med 128 kärnor
  • GPU: 382 noder med 4 × NVIDIA Grace Hopper Superchips vardera
  • Lagring: 29 PB parallellt filsystem
  • Placering på TOP500-listan: #42 i världen (juni 2026)
  • Egen miljö för känsliga data
  • Molnbaserad beräknings- och datamiljö

Kontakt

Mer läsning

Senaste nytt från LiU

Ett suddigt foto av en sjukhuskorridor.

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården. En ny studie visar hur organisation, lokala förutsättningar och kontinuerligt lärande påverkar om nya arbetssätt får genomslag – och om de bidrar till en mer jämlik vård för alla.

En kvinna i ett laboratorium som håller i en blå handske.

Skräddarsydda tunna material ska rena vatten från PFAS

LiU-forskaren Johanna Rosén har fått projektbidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på 32 miljoner kronor för att hitta nya material som ska kunna rena vatten från främst PFAS. För att hitta materialen tar projektgruppen AI till hjälp.

En kvinna i vit skjorta och blå handskar som håller i ett rör med en grön vätska i.

Växtceller ska bli byggstenar i nya material

LiU-forskaren Eleni Stavrinidou får 26 miljoner kronor från KAW för ett forskningsprojekt där starka och flexibla material ska odlas från växtceller. Materialen ska kunna användas för hållbara teknologier inom byggande, textilier och medicin.