25 september 2026

Biogasanläggningen i Götene är nästan helt ny. Besökarna tittar storögt på när en tankbil kommer in, kopplar på slangen och tömmer ut substratet i ena ”tratten”. På mindre än tio minuter har tankbilen tömt substratet, och fyllts på med färdig biogödsel.

Tankbil i lastbil. Besökare i reflexväst tittar på. Fotograf: Ulrik Svedin
BSRC-besökarna studerar nog när tankbilen kommer in med substrat i lasthallen på Gasums biogasanläggning i Götene. Tanken töms på substratet och fylls på med färdig biogödsel som går tillbaka till lantbrukarna.

– Det här gör att vi kan optimera transporterna, biogödseln ska tillbaka till lantbrukarna. Vi tar emot cirka 1 000 ton substrat om dagen. Det ska gå så få enkla transporter som möjligt från en sådan här anläggning, cirkularitet är en viktig del säger Björn Magnusson, senior planerings- och processingenjör på Gasum.

Man i reflexväst och hjälm, pratar med andra i samma mundering. Ulrik Svedin
Björn Magnusson, senior planerings- och processingenjör på Gasum.
Gasums biogasanläggning i Götene producerar 120 gigawattimmar (GWh) flytande biogas (LBG) per år. Detta motsvarar årsförbrukningen av 300 lastbilar, eller cirka 15 000 personbilar som kör 1 500 mil per år. Biogasen kan användas som bränsle för vägtransporter, sjöfart samt inom industrin.

Branschen har mognat 

Vid studiebesöket från Biogas Solutions Research Center (BSRC) var det flera som imponerades.

– Branschen har mognat. De moderna anläggningarna liknar varandra mer, vilket är en bra förutsättning eftersom det blir lättare att dela med sig av sina erfarenheter, säger Jonas Ammenberg, biträdande professor vid BSRC.

Biogasanläggning Ulrik Svedin
Gasums biogasanläggning i Götene, med tre primära rötkammare.
Anläggningen har tre primära rötkammare, två sekundära och sedan en tredje kammare på slutet.

– I den sekundära produktionen har vi drygt tio procent av tillverkningen, det är en ganska betydande del, säger Björn Magnusson.

Näringsrik gödsel

Placeringen i Götene i Västergötland beror på att det är tätt med olika typer av lantbruk.

– Substratet består av växtrester från lantbruken och av gödsel från nötboskap, gris och kyckling/höns. En liten del avfall från livsmedelsindustrin också.

Efter biogastillverkningen blir en näringsrik gödsel kvar, det är den som körs tillbaka till lantbruken. Gasums anläggning i Götene driftsattes 2024 och Björn Magnusson sticker inte under stol med att det fanns barnsjukdomar när anläggningen öppnade.

Jag tror att man måste påminna
varandra om att det faktiskt fungerar 

– Vi hade mycket främmande material så som sten och metall. Men det hanterar vi nu. Det var också en del med sensorerna och en del rent mekaniskt med pumpar och kompressorer. Vi har gjort många förbättringar inom informations- och kontrollsystemet. Det är mycket drift och underhåll, men nu flyter det på, säger Björn Magnusson.

Samarbeten i närområdet

Han plockar fram en liten ljusglimt för biogasproducenter:

– Vi lyckas ändå producera det anläggningen är designad för, jag tror att man måste påminna varandra om att det faktiskt fungerar, även när man är upp till knäna med arbete.

Förutom med lantbrukarna sker samarbeten med ett flertal andra aktörer i närområdet. Exempelvis kommer värme att föras över från det intilliggande värmeverket samt försörjning av sjövatten (brandvatten) från Vänern genom Götene kommun. Anläggningen har också fått delfinansiering från Klimatklivet och EU.

Bild uppifrån på människor i som rör sig i reflexvästar nere på marken. Ulrik Svedin
Studiebesök på Gasums biogasanläggning i Götene, Västergötland.

Biogasresan 2026

Biogas Solutions Research Centers studieresa 2026: 24 deltagare, hälften från forskarvärlden (en grupp kom från Brasilien för att delta på studieresan) och hälften från näringslivet. På resan görs studiebesök i olika verksamheter som är kopplade till biogaslösningar. 2026 gick resan till de här platserna:

Dag ett:

Dag två:

Dag tre:

  • Vårgårda-Herrljunga Biogas
  • Borås Energi och miljö

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ett suddigt foto av en sjukhuskorridor.

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården. En ny studie visar hur organisation, lokala förutsättningar och kontinuerligt lärande påverkar om nya arbetssätt får genomslag – och om de bidrar till en mer jämlik vård för alla.

En kvinna i ett laboratorium som håller i en blå handske.

Skräddarsydda tunna material ska rena vatten från PFAS

LiU-forskaren Johanna Rosén har fått projektbidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på 32 miljoner kronor för att hitta nya material som ska kunna rena vatten från främst PFAS. För att hitta materialen tar projektgruppen AI till hjälp.

En kvinna i vit skjorta och blå handskar som håller i ett rör med en grön vätska i.

Växtceller ska bli byggstenar i nya material

LiU-forskaren Eleni Stavrinidou får 26 miljoner kronor från KAW för ett forskningsprojekt där starka och flexibla material ska odlas från växtceller. Materialen ska kunna användas för hållbara teknologier inom byggande, textilier och medicin.