Smarta elnät är en del av framtiden. Men på vilket sätt? Och för vem? Bild: Shane Rounce
Forskare från flera lärosäten
I forskningsprogrammet ”Resistans och effekt – om smarta elnät för de många människorna” ingår forskare vid fem universitet och avdelningarna för Informatik och Tema Teknik och social förändring vid LiU. Sammanlagt satsar Familjen Kamprads stiftelse, FKS, 25 miljoner på det flervetenskapliga programmet, varav fyra tiondelar går till Linköping.
”Smarta elnät” kan beskrivas som elnät som integrerar beteenden och beslut hos alla användare som är anslutna till det – elproducenter, elkonsumenter och de som är både och – för att garantera ett hållbart kraftsystem med låga effektförluster och hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet.
De tekniska förutsättningarna finns i flera avseenden sedan flera år tillbaka, men förändringarna går inte lika fort.
- Kanske har man överskattat konsumenternas engagemang och vilja att vara aktiva och till exempel själva producera el. Det kan också finnas ett motstånd bland traditionella aktörer som ser sina etablerade affärsmodeller hotade, säger Ulf Melin, professor, och Malin Granath, lektor, vid avdelningen för Informatik vid IEI.
Malin Granath och Ulf Melin. Bild: Mikael Sönne
- Det är bland annat det vi ska undersöka. Hur olika intressenter samverkar på marknaden och hur deras roller förändras.
Intressanta perspektiv
Andra viktiga frågeställningar blir kopplingen mellan teknik och tjänster, digitaliseringens roll för de smarta elnäten och mångfalden av olika aktörer. Perspektivet lägger fokus vid den enskilda användaren – ”de många människorna” i programnamnet.
- Det är spännande att Kampradstiftelsen vågar ha det här perspektivet, säger Malin Granath och Ulf Melin.
- I vems intresse införs den nya tekniken? För vem eller vilka är den ”smart”, vilka tjänster och affärsmodeller kan man utveckla och vad händer med aktörerna runt den nya tekniken? Allt det är sådant vi ska titta på.
Harald Rohracher, professor vid Tema teknik och social förändring, har i flera år forskat inom smarta städer och olika socio-tekniska förändringar. Han betonar att smarta elnät betyda väldigt mycket – styrning av elnätet för att få in mikroproducenter, teknologi som möjliggör elhandel direkt mellan privatpersoner eller lokala energisamhällen som blir näst intill självförsörjande.
Små eller stora förändringar
Harald Rohracher. Bild: Mikael Sönne
I begreppet ingår också så kallade ”super grids”, nätverk för elhandel över stora avstånd, och ny teknik för att lagra sol- och vindenergi.
- Det är svårt att säga hur stora förändringarna blir. Det kan stanna vid att elnäten digitaliseras samtidigt dagens producenter behåller kontrollen. Å andra sidan vet vi det behövs en radikal omställning av hela energisystemet för en hållbar utveckling på längre sikt, säger han.
Harald Rohracher beskriver det kommande forskningsprogrammet som ”jättespännande” och mycket viktigt, och får medhåll av forskarna vid IEI. Detta inte bara för de konkreta resultat som forskningen kommer att leda till.
- Satsningen är långsiktigt och har en strategisk inriktning. Vi kommer att bygga nätverk och kompetens för framtiden. Det är det kanske allra viktigaste.
- Läs mer om forskningsprogrammet här: Smarta elnät
