– Det är något annat än en reklambroschyr med glassiga bilder, och signalerar precis det vi vill att Linköpings universitet ska stå för. Att vi tar de stora samhällsutmaningarna på allvar, och att vi vill stimulera till eftertanke, reflektion och kunskapssökande, säger Björn-Ola Linnér, klimatforskare vid Linköpings universitet.
Världens svåraste tipspromenad gick att uppleva i fysisk form i Norrköping, Linköping och Stockholm under några veckor i början av 2018. Den gick också att ta del av digitalt via universitets hemsida. Tipspromenaden bestod av tio frågor med tre olika svarsalternativ, och det som skiljde den här tipspromenaden från de traditionella var att det inte bara fanns ett korrekt svar, utan alla svar kunde vara rätt, beroende på hur man angrep frågan. Till varje fråga fanns ett poddavsnitt där forskare förde en tvärvetenskaplig diskussion om respektive ämne. Björn-Ola Linnér och Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, diskuterade i sitt poddavsnitt kring vad vi måste göra för att nå klimatmålen och överleva på lång sikt.
Björn-Ola Linnér och Malin Granath– Att mötas under de här formerna var jättespännande. Det är alltid nyttigt att möta forskare från andra vetenskapsfält, eftersom det gör att man tvingas tänka ytterligare ett varv kring sin forskning. Björn-Ola och jag har forskningsområden som går att ”gifta samman” på olika sätt, och som kompletterar varandra, vilket gör det extra roligt, säger Malin Granath.
Idag sprids många nyheter via sociala medier, och fake news har blivit ett begrepp som används för att beskriva fenomenet med vilseledande nyheter. Det har blivit än viktigare, att stå upp för kunskap grundad i vetenskap.
– Absolut är det så, och framförallt är det viktigt att förmedla kunskap som tränar oss som individer och samhällsmedborgare till att reflektera, värdera kunskap och fatta egna välavvägda beslut. Genom den här kampanjen kan vi väga kunskap mot varandra, och det behövs i de här tiderna när det är mycket twitterpolitik, säger Björn-Ola Linnér.
Syftet med tipspromenaden var att dels väcka ett intresse för den forskning Linköpings universitet bedriver, och samtidigt avdramatisera forskningen, för att få presumptiva studenter intresserade av samtidens stora utmaningar.
– Ser jag till mitt eget forskningsfält, som handlar om klimatomställning, så krävs det nya kompetenser, och ett enormt engagemang för att nå klimatmålen. För unga människor idag är de viktigt att den utbildning och det jobb de väljer ska göra skillnad, och det är hoppingivande, säger Björn-Ola Linnér.
Att diskutera ett ämne i poddavsnitt där tiden var begränsad till cirka tio minuter var för de deltagande forskarna en utmaning, men de tvekade inte till att vara med när de fick frågan.
– Det ligger helt i linje med vad jag håller på med dagligen, eftersom jag kommer från ett ämne där vi studerar design, användning och konsekvenser av IT. Jag lyssnar själv på poddar, och skulle gärna se att utbudet av forskningssamtal var större i denna kanal. En svårighet var att frågeställningarna inte helt matchar den forskning jag själv bedriver, så i mitt fall försökte jag hela tiden omtolka frågan så att jag skulle kunna ge så konkreta exempel som möjligt från min vardag, säger Malin Granath.
Vad betyder då vetenskapen för samhällsutvecklingen?
Malin Granath– Det korta svaret är att det är viktigt att den forskning som bedrivs kommer samhället till nytta. Jag tänker att vi bidrar till samhällsutvecklingen på många olika sätt. Ett sätt är att vi direkt bidrar till utvecklingen i de projekt vi deltar i som forskare, både till den verksamhet vi studerar, men också i mer generella termer. Ett annat sätt är att vi utbildar studenter, det vill säga vi omsätter kunskapen i olika forskningsprojekt i vår undervisning och på så vis för vidare kunskap och lärdomar, säger Malin Granath.
-Jag ser det som en av de viktigaste hörnstenarna för att skapa ett hållbart samhälle i framtiden. Vi måste skapa ett så bra kunskapsunderlag som möjligt, både för beslutsfattare praktiker, och den enskilde individen, tillägger Björn-Ola Linnér.
Världens svåraste tipspromenad gick att uppleva i fysisk form i Norrköping, Linköping och Stockholm under några veckor i början av 2018. Den gick också att ta del av digitalt via universitets hemsida. Tipspromenaden bestod av tio frågor med tre olika svarsalternativ, och det som skiljde den här tipspromenaden från de traditionella var att det inte bara fanns ett korrekt svar, utan alla svar kunde vara rätt, beroende på hur man angrep frågan. Till varje fråga fanns ett poddavsnitt där forskare förde en tvärvetenskaplig diskussion om respektive ämne. Björn-Ola Linnér och Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, diskuterade i sitt poddavsnitt kring vad vi måste göra för att nå klimatmålen och överleva på lång sikt.
Björn-Ola Linnér och Malin Granath– Att mötas under de här formerna var jättespännande. Det är alltid nyttigt att möta forskare från andra vetenskapsfält, eftersom det gör att man tvingas tänka ytterligare ett varv kring sin forskning. Björn-Ola och jag har forskningsområden som går att ”gifta samman” på olika sätt, och som kompletterar varandra, vilket gör det extra roligt, säger Malin Granath.Idag sprids många nyheter via sociala medier, och fake news har blivit ett begrepp som används för att beskriva fenomenet med vilseledande nyheter. Det har blivit än viktigare, att stå upp för kunskap grundad i vetenskap.
– Absolut är det så, och framförallt är det viktigt att förmedla kunskap som tränar oss som individer och samhällsmedborgare till att reflektera, värdera kunskap och fatta egna välavvägda beslut. Genom den här kampanjen kan vi väga kunskap mot varandra, och det behövs i de här tiderna när det är mycket twitterpolitik, säger Björn-Ola Linnér.
Syftet med tipspromenaden var att dels väcka ett intresse för den forskning Linköpings universitet bedriver, och samtidigt avdramatisera forskningen, för att få presumptiva studenter intresserade av samtidens stora utmaningar.
– Ser jag till mitt eget forskningsfält, som handlar om klimatomställning, så krävs det nya kompetenser, och ett enormt engagemang för att nå klimatmålen. För unga människor idag är de viktigt att den utbildning och det jobb de väljer ska göra skillnad, och det är hoppingivande, säger Björn-Ola Linnér.Att diskutera ett ämne i poddavsnitt där tiden var begränsad till cirka tio minuter var för de deltagande forskarna en utmaning, men de tvekade inte till att vara med när de fick frågan.
– Det ligger helt i linje med vad jag håller på med dagligen, eftersom jag kommer från ett ämne där vi studerar design, användning och konsekvenser av IT. Jag lyssnar själv på poddar, och skulle gärna se att utbudet av forskningssamtal var större i denna kanal. En svårighet var att frågeställningarna inte helt matchar den forskning jag själv bedriver, så i mitt fall försökte jag hela tiden omtolka frågan så att jag skulle kunna ge så konkreta exempel som möjligt från min vardag, säger Malin Granath.
Vad betyder då vetenskapen för samhällsutvecklingen?
Malin Granath– Det korta svaret är att det är viktigt att den forskning som bedrivs kommer samhället till nytta. Jag tänker att vi bidrar till samhällsutvecklingen på många olika sätt. Ett sätt är att vi direkt bidrar till utvecklingen i de projekt vi deltar i som forskare, både till den verksamhet vi studerar, men också i mer generella termer. Ett annat sätt är att vi utbildar studenter, det vill säga vi omsätter kunskapen i olika forskningsprojekt i vår undervisning och på så vis för vidare kunskap och lärdomar, säger Malin Granath.-Jag ser det som en av de viktigaste hörnstenarna för att skapa ett hållbart samhälle i framtiden. Vi måste skapa ett så bra kunskapsunderlag som möjligt, både för beslutsfattare praktiker, och den enskilde individen, tillägger Björn-Ola Linnér.