15 juni 2026

Att säkerställa dricksvatten och fungerande avlopp är en växande utmaning för många små kommuner. Nu startar ett nytt projekt där forskare och kommuner ska undersöka hur policy kan användas i praktiken för att säkra vattenförsörjningen.

Ett stort vattenfall med massor av vatten som strömmar ut.

I så kallade kommunlabb ska forskare och representanter från Vilhelmina och Norsjö tillsammans arbeta fram konkreta sätt för små kommuner att stärka den långsiktiga vattenförsörjningen.

– Det innebär att vi arbetar interaktivt och i steg. Vi kartlägger nuläget för att förstå vilka förutsättningar som finns och de nationella villkor och policys kommunerna behöver förhålla sig till för att sedan ta fram och testa olika lösningar i praktiken, säger Robert Jonsson, universitetslektor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och projektledare.

En man med armarna i kors sitter framför ett fönster. Amanda Lindstöm
Robert Jonsson.

Lösningarna kan handla om allt ifrån ekonomistyrning, nya organisationsformer och kapitalförsörjning till regional samverkan och utjämningssystem.

– En viktig del handlar om hur ekonomiska styrsystem och finansieringsvillkor påverkar möjligheterna att ta ansvar för VA-infrastrukturen på lång sikt. Det kan till exempel handla om att integrera strategisk tillgångsförvaltning i målen för god ekonomisk hushållning och att följa upp underhållsarbetet mer systematiskt – inte minst i politiska forum som kommunfullmäktige. Här kan också förändrade nationella ramverk göra stor skillnad, till exempel genom bättre lånevillkor för små kommuner, säger Robert Jonsson.

Många VA-system i Sverige är i dag hårt belastade – klimatförändringar, ökade krav på beredskap, en förändrad demografi och ett eftersatt underhåll är några av orsakerna. Kommunernas förutsättningar att hantera detta skiljer sig kraftigt åt, och tuffast är det för mindre kommuner.

Projektets mål är därför att dels ta fram lokala handlingsplaner och praktiska åtgärder för små kommuner, dels att utforma råd och rekommendationer till nationella aktörer med ansvar för vatten och avlopp.

Projektet har tilldelats drygt 4,6 miljoner kronor från Formas och WaterWise Societies och kommer att pågå från 2026 till 2028. Det leds av Centrum för kommunstrategiska studier, vid Linköpings universitet, i samarbete med RISE och bedrivs i nära samverkan med SmåKom samt Vilhelmina och Norsjö kommuner.

Kontakt

Nyheter om kommunforskning

En grupp unga kvinnor med gröna lagtröjor som står i en idrottshall och tittar på andra som spelar basket.

Dialog och transparens avgörande när AI mäter närvaron i idrottshallar

AI-kameror kan visa hur idrottshallar används och på så sätt bidra till att de nyttjas effektivt. Samtidigt väcker tekniken frågor om integritet och tillit och därför krävs dialog och tydlighet kring hur kamerorna fungerar.

En flygbild av en väg omgiven av träd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl på en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

Mer kommunstrategisk forskning

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.