Organisationen Vetenskap & Allmänhet följer i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet varje år upp hur svenska folket ser på universiteten och den forskning som bedrivs där. I år anger 61 procent ett mycket stort eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor. Det är en ökning med fem procentenheter sedan föregående år och det högsta resultat som uppnåtts sedan frågan började ställas 1997.
– Kanske har det politiska hotet mot vetenskaplig kunskap utomlands fört upp frågan på dagordningen hos svenska folket? Det rekordstora förtroendet kan i så fall vara ett tecken på att svenska vill värna forskningens betydelse för samhället, säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet.
I undersökningen mäts även förtroendet för olika forskningsområden. Medicin ligger högst (76 procent har mycket eller ganska stort förtroende), därefter följer teknik (67%), naturvetenskap (61%), samhällsvetenskap (49%), utbildningsvetenskap (42%) och humaniora (39%).
– Den avgörande skillnaden mellan till exempel medicin och humaniora är inte att fler har litet förtroende för humaniora, utan snarare att många svarar att de saknar uppfattning om humaniora. I en kommande studie ska vi titta närmare på varför det är så, säger Gustav Bohlin.
Störst stöd ger svenskarna till forskningssatsningar inom hjärt- och lungsjukdomar och miljö.
Undersökningen omfattar ett riksrepresentativt urval av 3400 personer i åldern 16-85 år bosatta i Sverige.
Bilden: Professor Markus Heilig och Estelle Barbier är beroendeforskare vid Linköpings universitet (foto Peter Holgersson).