19 maj 2026

Sara Läthén

AI utvecklas snabbt och påverkar både vardag och samhällsutveckling. I en skrift från Linköpings universitetsbibliotek utforskar forskare och andra röster hur science fiction kan hjälpa oss att förstå möjliga framtider med AI.

En man står framför en stenmur. — Bibliotekarien Peter Igelström är initiativtagare till skriften där perspektiv från olika delar av Linköpings universitet möts.

Utgivningen av publikationen Artificiell intelligens – vad vi kan lära av science fiction sker i en tid då AI är uppe till diskussion i många olika sammanhang. Vid Linköpings universitet pågår flera initiativ som rör AI:s betydelse för samhälle, demokrati och offentlig förvaltning. Exempelvis erbjuder LiU Sveriges samtliga valkandidater ett kompetenslyft inom AI. Genom en särskild plattform tillgängliggörs forskningsbaserad kunskap om AI, digitalisering och demokrati med syfte att stärka det demokratiska samtalet. Frågor om AI:s betydelse för samhället och människans roll speglas också i flera av skriftens bidrag.

En man klädd i vit jacka och rutig skjorta. — – Just mötet mellan AI och science fiction skapar en grund för en intressant mix av forskare som annars kanske aldrig hade publicerat något tillsammans, säger Peter Igelström.

– AI handlar inte bara om teknik, utan om hur beslut fattas och hur samhället formas. Det finns tydliga kopplingar till demokrati, ansvar och tillit, säger Peter Igelström.

I hans skrift möts perspektiv från flera delar av universitetet, från AI- och framtidsforskning till digitalisering och informationssystem, genus- och kulturstudier, lärande, filosofi, etik och biblioteksvärlden. De medverkande tar upp frågor om människa och maskin, arbete, utbildning, makt, ansvar och framtidens samhälle. Med science fiction som inspirationskälla och i vissa fall som vetenskaplig metod hämtar författarna exempel från litteratur, film, empiriska studier och konstnärlig forskning. Tillsammans visar bidragen hur framtidsberättelser kan bidra till en bredare och mer reflekterande diskussion om AI.

Science fiction som tankelabb

Peter Igelström beskriver science fiction som ett slags tankelabb eller tankeexperiment, där möjliga framtider kan utforskas innan de blir verklighet. Han menar att science fiction kan hjälpa oss att ta ett steg till, bortom dagens verktyg och kortsiktiga effekter, och fundera över vad tekniken kan innebära på längre sikt för oss och samhället.

– Alla har inte läst forskningsartiklar om AI, men många har sett filmer eller läst berättelser som väcker liknande frågor. Det gör samtalet mer tillgängligt, säger Peter Igelström.

En man sitter vid ett bord framför en röd soffa.

Ett övergripande syfte med skriften är att väcka nyfikenhet, både för frågor kring AI och för science fiction som genre.

– Jag hoppas att läsaren ska stimuleras av idéerna och upptäcka science fiction som ett forum för diskussion, reflektion och filosoferande kring de stora frågorna, säger Peter Igelström.

I dagens samtal om AI dominerar ofta antingen framtidsoptimism eller rena dystopier. Genom science fiction går det, enligt Peter Igelström, att skapa ett mer nyanserat samtal.

– Genren rymmer så mycket mer än mörka framtidsscenarier. Den kan hjälpa oss att föreställa oss komplexa, motsägelsefulla framtider där tekniken både löser problem och skapar nya, säger han.

Mer om...

En man står i ett bibliotek och håller i en bok. — – När man pratar med studenter om AI blir det ofta väldigt verktygsfokuserat. Science fiction kan hjälpa till att bredda samtalet och få in frågor om vad tekniken gör med människor och samhällen, säger Peter Igelström.

Skriften Artificiell intelligens – vad vi kan lära av science fiction 2.0 lanseras i samband med en utställning och ett evenemang på universitetsbiblioteket i Studenthuset på Campus Valla i Linköping, där skriften delas ut. Den kommer även finnas tillgänglig digitalt.

Skriften är en uppdaterad upplaga med bidrag från flera forskningsområden vid LiU. Den första utgåvan av publikationen har använts som ingång till samtal om AI bland studenter på olika program, där behovet av fler perspektiv än de rent tekniska blivit allt tydligare.

En man som står i en korridor bredvid en hög med tvättmaskiner. — Som bibliotekarie ser Peter Igelström också hur AI förändrar bibliotekets uppdrag, inte minst inom informationssökning, källkritik och undervisning.

– Ett av våra grunduppdrag är att vägleda kring vad som är tillförlitlig kunskap. När AI-verktyg används överallt blir den rollen ännu viktigare, säger han.

Samtidigt öppnar AI nya möjligheter, men också nya problem, som falska referenser eller otydliga källor.

– Det här är frågor som diskuteras mycket på biblioteket, och som vi måste hjälpa både studenter och forskare att förhålla sig till.

En man sitter framför en bärbar dator. — – Det är intressant att se vad äldre science fiction prickade rätt och vad man missade helt. Ofta var tekniken avancerad, medan de sociala strukturerna såg förvånansvärt bekanta ut, säger han.

För Peter Igelström började intresset när han som ung läste science fiction, där AI länge varit ett centralt tema.

– För mig var AI från början nästan ett science fictionbegrepp. Det var i science fiction de stora frågorna ställdes, inte bara som underhållning utan som ett sätt att stimulera tänkande, säger han.

En del av lockelsen med science fiction, menar Peter Igelström, är också möjligheten att läsa genren bakåt i tiden. Genom äldre berättelser går det att se hur tidigare generationer föreställde sig AI och framtida samhällen, och vad som faktiskt blev verklighet.

En person som sitter vid ett bord med händerna knäppta. — I utställningen presenteras de medverkande genom science fiction-tema och med musik i temat från gruppen Simply Dead. Bandet består av de två kommunikatörerna Per Wistbo Nibell och Jan Boman vid Kommunikations- och marknadsavdelningen.

I takt med att AI blir en allt större del av våra liv blir många av de frågor som ställts i science fiction alltmer konkreta och verklighetsnära.

– Man hör ibland att vi redan lever i en science fictionverklighet. Oavsett om det stämmer eller inte, behöver vi sätt att prata om framtiden. Där kan science fiction spela en viktig roll, säger han.

Medverkande i publikationen

Caroline Elgh

Doktorand

Michael Godhe

Universitetslektor, Docent

Fredrik Heintz

Professor, Avdelningschef, Enhetschef

Peter Igelström

Bibliotekarie

Cornelia Linderoth

Doktorand

Ida Lindgren

Professor

Sara Läthén

Kommunikatör

Johanna Sefyrin

Universitetslektor, Avdelningschef

Daniel Toll

Biträdande universitetslektor

Harald Wiltsche

Professor, Avdelningschef

Citat från skriften

Genom att använda verktyg ur en science fiction-verktygslåda är min förhoppning att kunna utforska en framtid som ännu inte är här.

Från Cornelia Linderoths bidrag Att skriva AI-science fiction i forskning.

En konsekvens av AI-utvecklingen är att vi tvingas ändra vår syn på vad som är unikt mänskligt. Jag tror vi kommer inse att intelligens kanske inte är det viktigaste och att rationalitet inte är målet. Här kommer humaniora och konst ha en viktig roll att spela. Vi måste fortsätta att utvecklas och förstå vår egen roll i universum.

Från intervju med Fredrik Heintz.

Science fiction-litteratur skulle kunna hjälpa till att överbrygga denna upplevda klyfta mellan vetenskap och vardagslivets erfarenheter.

Från Harald Wiltsches bidrag Science fiction som tankeexperiment.

Studien visar på flera spänningar som uppstår i önskemål om att vilja ha en robotslav som utför enklare arbete, och samtidigt besvikelse när roboten inte arbetar som förväntat.

Från bidraget Terminator eller månadens kollega? – RPA och föreställningar om robotslavar i kommunala förvaltningar av Johanna Sefyrin, Daniel Toll och Ida Lindgren.

...en krypande känsla av att vetenskapen har löpt amok och att systemen är så komplexa att vi inte längre kan förstå dem.

Berövar frihet från tvånget att arbeta oss från något som har varit nödvändigt för vår identitet eller befriar det oss från en tvångströja som hindrar oss från att förverkliga oss själva?

Från Michael Godhes bidrag Den kusliga vetenskapen samt AI och morgondagens arbete.

... humans often just can’t stop!

Från Caroline Elghs bidrag The Speculative Seaweed Herbarium.

Alla tekniska framsteg upprepar sig två gånger, först som science fiction och därefter som verklighet.

Men det finns också en risk för att vi kommer att bortse från att robotar faktisk äger någon form av medvetande eftersom vi inte vill ta konsekvenserna av det.

Från Mänskliga liv i händer på en AI – vad skulle kunna gå fel? samt En robot vid hemmets härd, två av Peter Igelströms många bidrag.

Om vi vill undvika att vår verklighet blir lika mörk som fiktionen måste AI utvecklas med transparens, ansvar och mänskliga värden i centrum.

Från Sara Läthéns bidrag Vem bestämmer över tekniken?.

Lansering 26 maj med utställning samt publikationen

Evenemang

En människa och en robot sitter och samtalar under ett träd

26 maj – 1 sep

12:15

Utställning: Vad kan vi lära om AI från science fiction?

Plats Linköping

Peter Igelström (Redaktörskap) (2026)

Artificiell intelligens: vad vi kan lära av science fiction 2.0

Mer om AI vid LiU och biblioteket

Artificiell intelligens (AI) vid Linköpings universitet

LiU har över 100 kurser inom AI, och kompetens inom AI på alla institutioner. Det handlar om såväl rena AI-tekniker som tillämpningar av teknikerna. Men också om synen på AI, hur det kommer samhället till del, etiska riktlinjer mm.

Three students seen in the space between rows of books in a book shelf.

Universitetsbiblioteket (UB)

Biblioteket är Linköpings universitets viktigaste gemensamma resurs för informationsförsörjning. Här finns information om dess organisation och styrning.

Senaste nytt från LiU

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.

Vad kan science fiction lära oss om AI?

Science fiction som tankelabb