Totalt sett minskar söksiffrorna till Linköpings universitet med 1,5 procent till höstens antagningar. Genomsnittssiffran för landet är två procent.
– Det går att hitta både positiva och negativa saker i årets söksiffror. Vi gläds till exempel åt att våra civilingenjörsprogram sammantaget gått upp med drygt fyra procent. Jämfört med andra lärosäten har Lund ökat mer, men vi ökar jämfört med både KTH och Chalmers, kommenterar Ulf Nilsson, dekan på Tekniska fakulteten.
Civilingenjörsprogrammen är de utbildningar som har flest platser och dessutom är de längsta utbildningarna på Tekniska fakulteten, därför är söksiffrorna dit de allra viktigaste, påpekar han. Antalet sökande har till exempel ökat till teknisk fysik och elektroteknik samt kemisk respektive teknisk biologi. Även civilingenjörsprogrammen i datateknik och mjukvaruteknik går bra. En nedgång i söksiffrorna finns dock för inriktningarna mot maskinteknik och medieteknik. Högskoleingenjörsutbildningarna har i stort sett kvar samma antal sökande som förra året. Utbildningen inom grafisk design och kommunikation har bra söksiffror. Sämre går det för de naturvetenskapliga utbildningarna och framför allt för biologi där antalet platser riskerar att inte fyllas. Det flesta som söker till Tekniska fakulteten kommer från Östergötland och Stockholm. Siffrorna visar att alltfler från Stockholm söker till LiU, men även sökande från Uppsala ökar.
På Medicinska fakulteten är läkarprogrammet en vinnare med ett ökat antal förstahandssökande. Även fysioterapeutprogrammet ökar kraftigt efter att ha haft några år med minskade söksiffror.
– Jag har jämfört våra siffror med motsvarande utbildningar på andra medicinska fakulteter och det är bara LiU som har ökat antalet förstahandssökande till sina grundutbildningar, säger Johan Jäger, kommunikatör på Medicinska fakulteten.
Foto: Göran BillesonEn uppstickare är kandidatprogrammet Experimental and industrial biomedicin. Förra året hade det tolv förstahandssökande, i år har en brant stigning skett till 112.
– Intresset är alltså stort för ett engelskspråkigt kandidatprogram, vi har både nationella och internationella sökande, kommenterar Johan Jäger.
Samtidigt minskar flera utbildningar i söktryck, däribland till arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker och logoped.
Filosofiska fakultetens söksiffror har stigit något. Kognitionsvetarprogrammet har ett ökat antal sökande både på kandidat- och masternivå. Kandidatprogrammet i systemvetenskap och masterprogrammet IT och management har en stadig uppgång och ökar även i år. Det tidigare PA-programmet som utbildar personalvetare har bytt namn och heter nu HR-programmet (human resources). Söksiffrorna dit har ökat.
– Vi är nästan ensamma bland lärosätena om att ha bytt namn till HR, vilket var lite av en chansning. Men det verkar ha slagit väl ut, säger Inger Lindell, utbildningsintendent på Filosofiska fakulteten.
Fler vill också läsa statistik och några program fortsätter ha stabila söksiffror, däribland utbildningarna till socionom, psykolog, civilekonom och affärsjurist.
Det helt nya kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier med den allmänna inriktningen mot litteratur, svenska och engelska har fått 29 förstahandssökande och det nya masterprogrammet i samhällsgestaltning har 14 förstahandssökande till 20 platser.
– Vi är hyfsat nöjda med de siffrorna, säger Inger Lindell.
Däremot sker en minskning på flera utbildningar i Norrköping, bland annat på KSM (Kultur, samhälle, mediegestaltning), SKA (Samhälls- och kulturanalys) och miljövetarprogrammet.
– Det är svårt att förstå att just intresset för miljövetarprogrammet sjunker med tanke på hur viktiga miljöfrågorna är. Att ett program som KSM minskar kanske kan bero på den mättade mediemarknaden, säger Inger Lindell.
Mest oroad är hon över det fortsatta ointresset för att läsa tyska, franska och spanska.
– Det ser likadant ut på andra lärosäten såvitt jag vet. Det är jobbigt att läsa språk och jag kan tänka mig att de flesta unga känner att de klarar sig bra på engelska, det används överallt. Vi diskuterar mycket hur vi ska göra för att öka intresset för de andra språken.
Utbildningsvetenskap ser en stor ljusning vad gäller de kortare och mindre programmen. Fler söker bland annat till folkhögskollärarprogrammet, och antalet sökande till att bli yrkeslärare (till exempel frisör- eller bilmekanikerutbildning) ökar starkt, så mycket så det kan bli fråga om en utökning av yrkeslärarprogrammet. Likaså ser det ljust ut för övriga kompletterande utbildningar som exempelvis vidareutbildning för de som redan jobbar i skola eller lärare med en utländsk examen. Det stora bekymret är de längre utbildningarna, det vill säga förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet med de tre inriktningarna F-3, 4-6 och fritidshem samt ämneslärarprogrammet med de två inriktningarna 7-9 och gymnasiet. I stort sett alla går ner i sökantal.
– Det är väldigt bekymmersamt. Vi har ett samhällsuppdrag på ett nationellt plan och det ger konsekvenser att vi inte kan utbilda tillräckligt med lärare. Även om vi skulle fylla alla våra utbildningsplatser så skulle behovet av lärare ändå inte vara tillräckligt. Både vi, statsmakterna och andra lärosäten försöker hitta nya vägar för att locka fler till läraryrket, kommenterar Jörgen Nissen, dekan på Utbildningsvetenskap.
Läs även Färre sökande til universitetet