13 oktober 2026

LiU-forskaren Eleni Stavrinidou får 26 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för ett forskningsprojekt där starka och flexibla material ska odlas från växtceller. Materialen ska kunna användas för hållbara teknologier inom byggande, textilier och medicin.

En kvinna i vit skjorta och blå handskar som håller i ett rör med en grön vätska i. Fotograf: Thor Balkhed
Eleni Stavrinidou, biträdande professor och forskningsledare för Elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik, har fått 26 miljoner kronor för ett projekt där växceller ska bli byggstenar i nya material.

– Vi behöver mer hållbara material. En av de unika egenskaperna hos växtceller är att de fotosyntetiserar, de växer genom att förbruka koldioxid. En del som vi vill undersöka i projektet är i vilken utsträckning materialet kan växa genom att plocka upp koldioxid från atmosfären, säger Eleni Stavrinidou, biträdande professor och forskningsledare för Elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU.

I dagsläget kommer många av de material vi använder från växtriket. Men växter behöver växa, skördas och bearbetas innan de kan bli något användbart, något som kräver mycket tid, landyta, vatten och energi. Dessutom ger det begränsad kontroll över materialens slutliga egenskaper.

Nya tankesätt

Huvudmålet med det nya projektet är att ändra tankesättet om hur vi utvecklar och använder biobaserade material. Eleni Stavrinidou menar att i stället för att odla hela växter kan växtceller användas som byggstenar i olika material där möjligheten att styra växtcellernas egenskaper på genetisk nivå utnyttjas.

Kvinna som håller i växt. Thor Balkhed
Eleni Stavrinidou leder en tvärvetenskaplig grupp med forskare från LiU, KTH och Umeå universitet.

Eleni Stavrinidous forskargrupp utvecklar bioelektronisk teknik för att övervaka och styra växters hälsa och funktioner. Under de senaste åren har hon även etablerat en ny forskningsinriktning med fokus på att utveckla konstruerade levande material baserade på växtceller. Det är något de också kommer att bygga vidare på inom ramen för det nya projektet.

– I det här projektet vill vi etablera ett nytt sätt att utveckla biobaserade material, där man tar vara på den information som redan finns kodad i växtcellernas gener. Samtidigt vill vi också föra in nya typer av syntetiska genetiska kretsar och kemiska kopplingar i växtcellerna, så att vi kan styra dem och ge dem egenskaper som passar det aktuella ändamålet, säger hon.

"Ny spännande inriktning"

Projektet samlar kompetenser från LiU, KTH och Umeå universitet.

– Det är inte ett projekt som kan genomföras enbart av en enda projektledare. Det för samman fyra projektledare med olika expertområden. Det unika är också att projektet sammanför kompetensområden som vanligtvis inte arbetar tillsammans. Det ger oss möjlighet att utforska en ny och spännande inriktning, säger Eleni Stavrinidou.

En kvinna i labbrock och handskar som arbetar med en blomma. Thor Balkhed
Redan 2015 visade Eleni Stavrinidou och kollegorna på LOE hur organisk elektronik kunde integreras i växter.

Utöver henne deltar professor Paul Hudson från KTH som specialiserar sig på syntetisk biologi, Stéphane Verger, docent vid Umeå universitet med särskilt fokus på mekaniken och dynamiken i växtcellers vidhäftning till varandra, samt LiU-forskaren Peter Olsén som har med sig expertis inom polymerkemi baserad på växtmaterial.

Totalt beviljades 30 forskningsprojekt bidrag från KAW som får dela på 900 miljoner kronor. Projekten handlar främst om grundforskning inom medicin, naturvetenskap och teknik som anses ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. Vid LiU tilldelas, utöver Eleni Stavrinidou, även professor Johanna Rosén vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, ett projektbidrag.

Johanna Rosén får också bidrag från KAW

Forskningsmiljö

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står bredvid varandra på omslaget till HU-extra 1986.

Medicinska fakulteten firar 40 år

Från ifrågasatt till förebild. 1986 ombildades Medicinska fakulteten till Hälsouniversitetet, med ambitionen att förena utbildning, forskning och samhällsnytta i en sammanhållen helhet.

En man med gröna handskar som håller upp ett litet plaströr.

Organ-på-chip visar hur cancer samspelar med sin omgivning

På ett organ-på-chip kan forskare nu utforska hur tumörer växer och påverkas av sin omgivning. Chippet, en liten platta med cancerceller, nerver och blodkärl, har utvecklats av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med italienska kollegor.

En man som står bredvid en maskin i en fabrik.

Samma matematik kan styra robotar och skapa köttbullar

Vad har robotar som staplar lådor och framtidens köttbullar gemensamt? Mer än man kan tro. I sin doktorsavhandling visar Anan Ashrabi Ananno hur matematiska modeller kan användas för att lösa komplexa problem inom helt olika områden.