– Vi behöver mer hållbara material. En av de unika egenskaperna hos växtceller är att de fotosyntetiserar, de växer genom att förbruka koldioxid. En del som vi vill undersöka i projektet är i vilken utsträckning materialet kan växa genom att plocka upp koldioxid från atmosfären, säger Eleni Stavrinidou, biträdande professor och forskningsledare för Elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU.
I dagsläget kommer många av de material vi använder från växtriket. Men växter behöver växa, skördas och bearbetas innan de kan bli något användbart, något som kräver mycket tid, landyta, vatten och energi. Dessutom ger det begränsad kontroll över materialens slutliga egenskaper.
Nya tankesätt
Huvudmålet med det nya projektet är att ändra tankesättet om hur vi utvecklar och använder biobaserade material. Eleni Stavrinidou menar att i stället för att odla hela växter kan växtceller användas som byggstenar i olika material där möjligheten att styra växtcellernas egenskaper på genetisk nivå utnyttjas.
Thor Balkhed
Eleni Stavrinidous forskargrupp utvecklar bioelektronisk teknik för att övervaka och styra växters hälsa och funktioner. Under de senaste åren har hon även etablerat en ny forskningsinriktning med fokus på att utveckla konstruerade levande material baserade på växtceller. Det är något de också kommer att bygga vidare på inom ramen för det nya projektet.
– I det här projektet vill vi etablera ett nytt sätt att utveckla biobaserade material, där man tar vara på den information som redan finns kodad i växtcellernas gener. Samtidigt vill vi också föra in nya typer av syntetiska genetiska kretsar och kemiska kopplingar i växtcellerna, så att vi kan styra dem och ge dem egenskaper som passar det aktuella ändamålet, säger hon.
"Ny spännande inriktning"
Projektet samlar kompetenser från LiU, KTH och Umeå universitet.
– Det är inte ett projekt som kan genomföras enbart av en enda projektledare. Det för samman fyra projektledare med olika expertområden. Det unika är också att projektet sammanför kompetensområden som vanligtvis inte arbetar tillsammans. Det ger oss möjlighet att utforska en ny och spännande inriktning, säger Eleni Stavrinidou.
Thor Balkhed
Utöver henne deltar professor Paul Hudson från KTH som specialiserar sig på syntetisk biologi, Stéphane Verger, docent vid Umeå universitet med särskilt fokus på mekaniken och dynamiken i växtcellers vidhäftning till varandra, samt LiU-forskaren Peter Olsén som har med sig expertis inom polymerkemi baserad på växtmaterial.
Totalt beviljades 30 forskningsprojekt bidrag från KAW som får dela på 900 miljoner kronor. Projekten handlar främst om grundforskning inom medicin, naturvetenskap och teknik som anses ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. Vid LiU tilldelas, utöver Eleni Stavrinidou, även professor Johanna Rosén vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, ett projektbidrag.