Forskning inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen och hur den kan användas för att lära ut ämnena presenterades i brett urval under Vetenskapsdagen. Ett program med föredrag och studiebesök på olika laboratorium väntade årets deltagare. Vetenskapsdagen är en inspirationsdag för högstadie- och gymnasielärare inom ämnena teknik, matematik, fysik, kemi, biologi, natur- och datavetenskap, och den ordnas av Nämnden för skolsamverkan. En av eftermiddagssessionerna avslutade dagen med diskussion om antibiotikaresistens och om den kan vara ett sätt att undervisa om naturligt urval:
Gustav Bohlin, doktorand i Visuellt lärande och kommunikation, föreläste om hur antibiotikaresistens kan användas för att underlätta evolutionsundervisningen. Foto: Susanna Lönnqvist.
– Ett av de centrala begreppen i evolutionslära är naturligt urval vilket har visat sig vara svårt att förstå var än i världen man har forskat på saken, det är samma missuppfattningar som förekommer i olika regioner och kulturer, berättade Gustav Bohlin, doktorand i Visuellt lärande och kommunikation.
Dessa missuppfattningar har visats basera sig på missförstånd av slumpens roll i evolutionen och även spännvidden av de olika skalorna kan orsaka problem: de generella processerna i evolutionen sträcker sig från DNA-struktur till artutveckling över miljontals år. Bakterier och deras korta generationstid kan underlätta förståelsen för urvalet. Bakterier kan visualiseras med hjälp av mikroskop och det i kombination med att de snabbt kan utveckla antibiotikaresistens gör bakterier till en bra modell för att lära ut evolution.
– Det blir nästan evolution i realtid där eleverna har lättare att acceptera premisserna för naturligt urval, och genetiken är enklare att applicera på egenskaper som bakterierna lär sig på vägen, som antibiotikaresistens. Antibiotikaresistens är också ett aktuellt ämne och nutida problem som engagerar, sa Gustav Bohlin.
Föreläsningen väckte diskussion i den fullsatta salen om modeller, representationer och regelrätt genetik. Att kopplingen mellan antibiotikaresistens hos bakterier och evolutionen inte görs i dag i läroböckerna poängterades av Gustav Bohlin.
Vetenskapsdagen är ett årligen återkommande arrangemang av Nämnden för skolsamverkan vid Tekniska fakulteten. Under Vetenskapsdagen behandlades också bland annat molekylär avbildning, hur programmering ska komma in i andra ämnen, hur teknisk utveckling kan förklaras med hjälp av mönster i den och hur lego kan användas för att förstå en matematisk optimeringsmodell. Lasse Alfredsson är ordförande i Nämnden för skolsamverkan och beskriver målet med Vetenskapsdagen:
– Utöver att inspirera lärare att inspirera sina elever är det också ett tillfälle för lärarna att få en djupare förståelse för aktuell forskning, säger Lasse Alfredsson.
Årets Vetenskapsdag anordnades den 5 oktober och var ett av programmen under Länsstudiedagen. Enligt Lasse Alfredsson leder det till att den största delen av de 160 deltagarna är gymnasielärare.
– Vetenskapsdagen har växt för varje år, det här är tredje året vi arrangerar den, och att locka fler högstadielärare och utöka programmet till något ännu mer omfattande är ett mål vi har.
Nämnden för skolsamverkan ordnar och koordinerar aktiviteter som stärker universitetets skolsamverkan och anordnar också aktiviteter som riktas direkt till skolelever.
