Totalt har 47 projekt vid Linköpings universitet fått stöd av Vetenskapsrådet. Anslagen gäller för tre eller fyra år. Allra mest går till en nationell forskarskola i naturvetenskapernas och teknikens didaktik för lärare och förskollärare. Den får 11,8 miljoner kronor, med Konrad Schönborn, universitetslektor på Institutionen för teknik och naturvetenskap, som anslagsmottagare.
Flera LiU-forskare tar hem stora anslag. Marie Larsson, professor i molekylär virologi, får nära 6,3 miljoner kronor för forskning om HIV. Sara Liin, forskare i neurobiologi, får sex miljoner kronor för att med molekylära strategier utveckla skräddarsydda behandlingar mot ärftliga hjärtarytmier. Och Madeleine Abrandt Dahlgren, professor i medicinsk pedagogik, får nära sex miljoner kronor för ett projekt om interprofessionellt lärande i klinisk verksamhet för vårdstudenter.
Per Andersson, professor i pedagogik, får 5,9 miljoner för att studera marknadiseringen av svensk vuxenutbildning. Jonas Bergman Ärlebäck, forskare i matematikdidaktik, får 5,5 miljoner för ett projekt om undervisning och lärande i statistik och lika mycket får pedagogikforskaren Paul Horton för att studera skolmobbning. Litteraturvetaren Emma Eldelin får 5,7 miljoner kronor för att studera poetik och politik i samtidslitteraturen.
Inom teknik och naturvetenskap går det största bidraget till Eleni Stavrinidou, forskare i organisk elektronik, som får 5,2 miljoner kronor för att bygga upp forskning om elektroniska växter.
Sammantaget får Linköpings universitet 6,1 procent av anslagen från Vetenskapsrådet. Det är något mindre än i fjol (6,9%), men mer än får två år sedan (5,6%). LiU hamnar på sjunde plats vid en jämförelse mellan landets lärosäten. Störst anslag går till Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Lunds universitet.
Bildtext: Marie Larsson, professor i molekylär virologi, har fått drygt sex miljoner kronor för att forska om HIV. Fotograf: Göran Billeson
