– Det finns extremt många kompetenta pedagoger, som inte är bekväma med ämnet naturvetenskap. I den här kursen vill vi visa hur man kan lära ut det på ett lekfullt och tillgängligt sätt, säger Fredrik Jeppsson som är kursansvarig.
Kursen, som är ny för i år, kommer under hösten att ingå i masterprogrammet i Pedagogiskt arbete med inriktning mot yngre barns lärande på Linköpings universitet, och den vänder sig till yrkesverksamma inom skolans värld. Under de tre timmar långa kurstillfällena får deltagarna bland annat arbeta med praktiska moment.
Ingeborg Nilsson och Fredrik Jeppsson– Vid ett tillfälle arbetade vi med värmekameror och tittade på vad som händer med värmeöverföringen mellan föremål med olika temperatur. Syftet var att fundera kring hur man i praktiken kan synliggöra processer som annars är osynliga. Hur ser det till exempel ut i kameran när man häller varmt vatten i muggar av olika material, och vad händer med en isbit om man lägger den på salt?
När vi är på besök är energiteater dagens tema, och deltagarna får fundera ut hur de med en barngrupp skulle kunna leka fram kunskap om energi - det vill säga beskriva hur energi inte kan skapas eller försvinna, utan bara omvandlas mellan olika energiformer.
– Lättast blir det om man skalar ner det och anpassar delmomenten beroende på målgrupp. Arbetar man med yngre barn kanske det räcker med tre steg, och med äldre elever, på högstadiet eller gymnasiet, kan man bygga på det med fler steg.
Den här arbetsmetodiken lämpar sig extra väl för pedagoger som arbetar med barngrupper där det finns barn med särskilda behov, nyanlända barn eller särbegåvade barn.
– Det talade språket exkluderar många, och energiteatern och värmekamerorna, med konkreta upplevelser, bjuder in fler elever att ta del av innehållet, säger Fredrik Jeppsson.
En av kursdeltagarna är Ingeborg Nilsson, biträdande förskolechef i Finspångs kommun.
– Först var jag osäker på om jag i min roll skulle ha användning av den här kursen, men det känner jag redan att jag har. Det hjälper utvecklandet av arbetet kring naturvetenskap i förskolan utifrån den reviderade läroplanen, och det är viktigt att jag känner mig trygg i ämnet när jag möter pedagoger, säger hon.
Idag lägger förskolans läroplan betydligt mer tyngd vid naturvetenskap än den gjort tidigare. Barnen ska få möjlighet att utveckla sitt intresse och sin förståelse kring bland annat kemiska processer och fysikaliska fenomen. Fredrik Jeppsson ger flera tips på hur man med enkla medel kan föra in kunskap om naturvetenskap även i förskolans värld.
– Man kan till exempel leka energitjuvar eller energideckare och ge barnen i uppgift att se hur ser det ut vid datorer, väggkontakter och projektorer för att se vad det är som "stjäl" energi just på deras förskola, eller diskutera varför tungan fastnar om man slickar på metall en kall vinterdag, men inte om man slickar på en cykelsadel i plast som även den varit ute under natten i flera minusgrader.
Naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling som kunskapsområden utgör utgångspunkten för kursens olika delar, och förutom praktiska övningar sker undervisningen i form av föreläsningar, grupparbeten, seminarium och självständiga studier.
