Svårläkta sår innebär ett stort lidande för människor och kostar den svenska sjukvården cirka fyra miljarder kronor varje år. Med hjälp av ny teknik, baserad på artificiell intelligens, går det nu att med stor precision bestämma storleken på ett svårläkt sår, något som bidrar till snabbare läkning och minskat lidande för patienten.
Folke Sjöberg fotograferar en patients sår med en surfplatta. Foto Emma Busk Winquist

Forskning gav mer träffsäker bedömning

Bakgrunden till AI-tekniken inom området är den forskning som bedrivits vid Brännskadeavdelningen på Universitetssjukhuset i Linköping i samarbete med bland annat Linköpings universitet (LiU). Inledningsvis handlade forskningen om att bedöma ett brännskadesårs läkningsförmåga. Ett forskningsprojekt inleddes därför 2015 för att avbilda brännskador med hjälp av olika tekniker, med målet att få en objektiv bedömning av brännskadans läkningsförmåga. Forskningen resulterade i en avbildningsteknik som kan bedöma brännsårens läkningsförmåga med en träffsäkerhet på cirka 95 procent. Långt mer än vad ett tränat läkaröga kan bedöma.

Förbättrad livskvalitet för stora patientgrupper

Parallellt med denna upptäckt fann forskarna ett sidospår som starkt påverkat en av Sveriges största patientgrupper. Nämligen de cirka 50 000 personer som lever med ett svårläkt sår, däribland diabetiker och multisjuka. Den viktiga bieffekten var att det med hjälp av AI-baserad teknik gick att utveckla metoden så att det mycket exakt, på kvadratmillimeternivå, även gick att mäta sårets storlek och på så vis underlätta läkningsprocessen.

Forskning om svårläkta sår är ett eftersatt område i Sverige trots att så många människor drabbas och lider både fysiskt och psykiskt av dem. Såren kan medföra långvarig smärta, de är illaluktande och påverkar patientens livskvalitet negativt.

Folke Sjöberg Foto Emma Busk Winquist – När vi nu hittat en specialmetodik som kan användas på denna patientgrupp är det ett enormt genomslag som påverkar både patienternas livskvalitet och minskar de årliga kostnaderna för hälso- och sjukvården med många miljoner. Såren läker snabbare och vårdtiderna kortas, säger Folke Sjöberg, professor i brännskadevård vid Linköpings universitet och medicinskt ledningsansvarig på Brännskadeavdelningen vid Universitetssjukhuset.

Tre doktorsavhandlingar och 20 övriga publikationer har lett fram till resultaten, finansierade av bland annat Vinnova.

AI gör metoden användbar i vårdvardagen

– I våra försök har vi arbetat med avancerade optiska system. Problemet med metoderna har varit att de är komplexa och svåra att omsätta i vardagen. Men vi upptäckte tidigt att vi kunde använda vanlig fotograferingsteknik. Bekymret var då att det skulle bli svårare att tolka bilderna. Därför har vi jobbat med artificiell intelligens, säger Folke Sjöberg.

När svårläkta sår ska fotodokumenteras så placeras ett referenskort bredvid såret så att datorn ska förstå vilken skala som ska användas för att mäta såret. Därefter tas ett foto med en vanlig telefon. Bilden analyseras sedan av en AI-algoritm i telefonen. Algoritmen är baserad på tusentals sårbilder och flera hundra miljoner olika variabler. Datorn gör på några sekunder en analys av bildinformationen, och tolkningen av sårstorleken blir mycket mer precis än vad ett mänskligt öga någonsin kan åstadkomma. Det är få tekniker som kan användas i en praktisk vårdsituation inom sårvården. Såranalysmetoden ligger därför i internationell framkant och den har nu nominerats till det svenska priset MedTech for Health, som lyfter fram innovativ forskning inom medicinsk teknik. Metoden har också lanserats kommersiellt via Linköpingsföretaget DermaCut AB. Kommersialiseringen kan leda till ny företagsamhet och fler arbetstillfällen.Folke Sjöberg samtalar med en patient Foto Emma Busk Winquist

Nya landvinningar för effektiv sårbehandling

Antalet brännskador minskar både i Sverige och i andra delar av världen. Det gör att Brännskadeavdelningens patienter numera till 50 procent består av personer med svårläkta sår som inte är relaterade till brännskador. Vårdpersonal på avdelningen konstaterar att AI-metoden lett till att de nu har ett objektivt mätinstrument, vilket gör arbetet med svårläkta sår tryggare och mer framgångsrikt. Dessutom underlättas kommunikationen med patienterna när de har ett gemensamt underlag att tillsammans förhålla sig till.

Folke Sjöberg och hans forskarkollegor räknar med att AI-metoden ska bidra till fler landvinningar som gör sårbehandlingen än mer effektiv, till exempel att på ett tidigt stadium avgöra om såret är infekterat, eller upptäcka död vävnad.

Kunskap gör skillnad

Samverkan med Linköpings universitet