Var tionde person drabbas av njursjukdom och för många har det stor påverkan på livet. Ändå får njurmedicinsk forskning mycket mindre pengar än till exempel cancerforskning. Tack vare en engagerad donator har Linköpings universitet kunnat bygga upp framgångsrik forskning om njurmedicin, samlad i ett forskningscentrum.

Kvinnlig läkare samtalar med kollega i sjukhusmiljö. Charlotte Perhammar
Professor Annette Bruchfeld är forskningsledare vid Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning. Två av Sveriges totalt tre professorer i njurmedicin har fått finansiering via Ingrid Asps donationer.

Njurarna kan drabbas av många olika sjukdomar. Vissa av dem går att operera, andra är kroniska. Många patienter behöver dialysbehandling flera gånger i veckan under resten av livet – eller tills en njurtransplantation blir möjlig.

När Ingrid Asps son blev svårt njursjuk väcktes hennes engagemang och hon ville göra något för alla som lider av njursjukdomar. Hon hade sålt familjeföretaget ett par år tidigare och bestämde sig för att donera en del av vinsten till forskning inom njurmedicin.

Första LiU-professorn i njurmedicin

Kvinnlig vårdpersonal visar modell av njure för patient. Jenny Widén
Njursjukdomar är vanligare än många tror.

Ingrid Asp kontaktade flera lärosäten och Linköpings universitet var snabbast med att svara och bjuda in till ett möte. År 2005 gav hon sin första donation på tio miljoner kronor för att stärka LiU:s forskning om njursjukdomar.

En stiftelse bildades för att förvalta pengarna. Till en början användes de för att stötta enskilda forskningsprojekt. Ett mål var dock att LiU skulle få sin första professor i njurmedicin och det blev Mårten Segelmark som tillträdde den nyinrättade professuren.

Ingrid Asp höll kontakten med universitetet och donerade längre fram också medel till forskning om psoriasis och eksem. År 2023 återkom hon med en tredje stor donation som breddade satsningen på njurmedicin: 15 miljoner till ett forskningscentrum. Då hade Mårten Segelmark hunnit gå vidare till en professorstjänst i Lund och Annette Bruchfeld fått professuren i Linköping. Två av Sveriges totalt tre professorer i njurmedicin har alltså fått finansiering via Ingrid Asps donationer.

Forskning för bättre behandling

Två män i vita labbrockar. Jenny Widén
Forskningen bedrivs både i labb och på patienter.

Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning arbetar nära patienterna för att hitta nya och effektivare behandlingar. Över ett dussin forskare är knutna till centrumet. Deras forskning handlar om alltifrån att kunna ställa diagnos tidigt till hur sjukdom påverkar livskvaliteten – och om vissa patienter kanske till och med skulle må bättre utan behandling. Det sistnämnda undersökt i en stor studie om sjukdomen ANCA-vaskulit hos njurpatienter, som involverar flera europeiska länder.

Arbete pågår för att knyta ännu fler ledande experter inom njurmedicin till centrumet och utöka samarbeten med forskare och kliniker, både i Sverige och internationellt. Centrumet ordnar regelbundet seminarier där forskare presenterar aktuella projekt och deltagarna får utbyta kunskap och erfarenheter. Ett årligen återkommande vetenskapligt symposium är också på gång.

Njursjukdomar är ett växande folkhälsoproblem. År 2040 räknar man med att njursvikt är det femte vanligaste dödsorsaken i världen om inget görs. Forskarna vid Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning vill hejda den utvecklingen och skapa en konkret och positiv förändring för alla dem som lider av njursjukdom.

En man och en kvinna är på väg att avtäcka en skylt. Bredvid hänger ballonger. På en annan skylt står det Tack för ert stöd.
Invigningen av Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning. Linköpings universitets rektor Jan-Ingvar Jönsson och donatorn Ingrid Asp avtäcker skylten tillsammans.

 

Möt givaren och läs mer om centrumet

Andra exempel på hur donationer gör skillnad

Vill du göra fler framsteg möjliga?