Samhällsplaneringens idéer och historia, 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Kandidatprogrammet i samhällsplanering

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2
samt  
Engelska 6
samt
Matematik 3b/3c eller Matematik C

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

• beskriva och förklara samhällsplaneringens historiska utveckling i Sverige och internationellt 
• redogöra för olika planeringsteoretiska perspektiv
• redogöra för och värdera markanvändning och bebyggelsestruktur i stad och land
• genomföra ett projektarbete

Kursinnehåll

Kursen behandlar tre huvudsakliga spår, vilka integreras och avhandlas kronologiskt: planeringens historia, planeringsteori och internationell planering. Planeringens historia handlar om redogörelser för exempelvis övergången från de svenska generalplanerna till översiktsplanering, arkitekturhistorisk utveckling samt ger exempel på utvecklingen av svenska städer. I delen planeringsteori redogörs för grundläggande planeringsteorier, såsom den rationella planeringen och kommunikativ planering, samt för hur dessa teorier utvecklats. Slutligen jämförs internationell planering mellan det svenska systemet och internationella system, samt hur dessa har utvecklats. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, litteraturseminarier och exkursioner. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom:

• Individuell skriftlig tentamen, betygsskala: UV
• Projektarbete i grupp, betygsskala: UV
• Aktivt deltagande i seminarier och exkursioner, betygsskala: UG 

För Godkänt slutbetyg krävs minst Godkänt på samtliga moment. För Väl Godkänt krävs dessutom Väl Godkänt på den individuella skriftliga tentamen samt Väl Godkänt på projektarbetet i grupp.

Detaljerad information återfinns i studieanvisningen.
 

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution