Medie- och kommunikationsvetenskap 1-2, grundkurs, 60 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• redogöra för massmediernas, journalistikens och kommunikationens historia samt deras funktioner och roller i det samtida samhället,
• redogöra för aktuella teorier och aktuell forskning inom fältet massmedier, särskilt teorier/forskning som rör massmedierna i relation till dels populärkultur och dels offentlighet/demokrati,
• redogöra för teorier/modeller/metoder för att förstå, förklara och analysera medierad kommunikation (särskilt metoder som har till syfte att analysera mediernas innehåll och språkbruk),
• beskriva journalistikens praktik och etik, bl.a. nyhetsprocessen,
• definiera och exemplifiera yttrandefrihet och offentlighetsprincip,
• redogöra för skillnader och likheter mellan olika genrer av talad och skriven kommunikation i massmedierna,
• visa insikt i vetenskapsteorins grunder,
• självständigt kunna reflektera över och analysera medieinnehåll och medieprocesser,
• jämföra och diskutera skillnader mellan olika medieformer,
• genomföra samt muntligt och skriftligt presentera en begränsad egen forskningsuppgift,
• granska och diskutera egna och andras vetenskapliga texter,
• inta ett kritiskt förhållningssätt till det medievetenskapliga kunskapsområdet,
• uppvisa medvetenhet om hur egna värderingar och ställningstaganden på verkar bedömningar av massmediala frågeställningar,
• reflektera i grupp och att under handledning bearbeta och pröva egna förhållningssätt.

Kursinnehåll

Kurserna behandlar de centrala teoretiska perspektiven inom området både i form av en allmän orientering och ytterligare fördjupningar. Studierna innefattar såväl mediernas som kommunikationens ekonomiska, politiska och andra villkor, som deras produktionsförhållanden, deras innehåll och uttrycksformer samt deras betydelse i människors dagliga liv och i samhället i stort, tex. mediernas roll i det s.k. offentliga samtalet.Innehållet är uppdelat på fem delkurser.

Termin 1:

Delkurs 1: Perspektiv på medie- och kommunikationssamhället, 15p
Delkursen innehåller övergripande perspektiv på och teorier om medier och kommunikation. Här behandlas såväl grundläggande mediehistorik kring traditionella massmedier (press, radio, TV) som perspektiv på det moderna mediesamhället (digital-TV, Internettidningar etc.). Den senare delen av kursen lägger särskilt fokus på nyhetsförmedling och journalistik i olika medier. Dessutom behandlas lagstiftning och praxis när det gäller yttrandefrihet, etik, tryckfrihet och offentlighetsprincip i (det journalistiska) Sverige. Efter denna delkurs ska de studerande ha fått en överblick över medie- och kommunikationsvetenskapens fält med inriktning mot teorier som behandlar mänsklig och medierad kommunikation. Delkursen fungerar som en bas för de fortsatta studierna och flera av de perspektiv som behandlas här kommer att fördjupas i senare delkurser.

Delkurs 2 - Mediernas språk och innehåll, 15p
Delkursen är inriktad på förståelse för kommunikativa processer i massmedierna och för skillnader och likheter mellan olika genrer av talad och skriven kommunikation. Mer specifikt innehåller kursen en genomgång av några av de vanligaste analysmetoderna för att undersöka och tolka mediernas språk och innehåll. I delkursen behandlas kvantitativ innehållsanalys, text- och diskursanalys, bildanalys, samtalsanalys, berättelseanalys och retorikanalys. Tonvikten ligger på metodernas tillämpning. Centralt är studenternas egen skriftliga produktion samt deras kritiska granskning av egna och andras texter.

Termin 2:

Delkurs 3 - Medier, kommunikation och kultur, 7,5p
En huvudsakligen teoretiskt och metodologiskt orienterad delkurs som knyter an till kulturteori, mediesociologi och begrepp som identitet, smak, livsstil, vardag och gemenskap
I delkursen behandlas reception av bland annat TV-underhållning, Internet och andra former av populärkultur. Samtidens populärkultur relateras till historiska föregångare, texter och formstrukturer analyseras liksom användningen i subkulturer och vardagsliv. Delkursen innehåller även moment som berör vetenskaplig metod för studier av samtidskultur/populärkultur.

Delkurs 4 - Medier, kommunikation och offentlighet, 7,5p
Denna delkurs inriktas på massmediernas roll i det offentliga samtalet och massmedierna i förhållande till olika offentliga institutioner i samhället såsom politik, ekonomi, utbildning, vetenskap etc. I delkursen ges en historisk beskrivning av det offentliga samtalets framväxt och betydelse. Olika teoretiska perspektiv på medier, demokrati, makt och politik presenteras.

Delkurs 5 - Uppsats och metod, 15p
Delkursen består av två delar; vetenskapsteori/metod samt uppsats. Under den första delen presenteras kommunikationsvetenskapliga analysmetoder samt ges en introduktion till vetenskapsteori. Under delkursens andra del skriver studenterna, två och två, med hjälp av en handledare en uppsats på fortsättningsnivå (B-nivå) som examineras i seminarieform med sedvanlig opposition.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner. Studenterna förbereder sig individuellt och i grupp inför föreläsningar och seminarier genom inläsning av litteratur, gruppvisa diskussioner samt arbete med specifika seminarieuppgifter. Som en del av uppsatsarbetet ingår handledningstillfällen med lärare.

Examination

Examinationsformerna varierar mellan de olika delkurserna.
För samtliga gäller hemtentamen samt obligatoriska seminarier.
Delkurs 1: Hemtenta samt gruppuppgifter till seminarier.
Delkurs 2: Hemtenta samt opposition på andra studenters arbeten samt gruppuppgifter till seminarier.
Delkurs 3: Examinationen sker löpande vid obligatoriska seminarier och bygger på inlämningsuppgifter.
Delkurs 4: Hemtenta samt gruppuppgifter till seminarier.
Delkurs 5: Inlämningsuppgift. Dessutom uppsatsarbete och opposition på andra studenters arbeten samt gruppuppgifter till seminarier.

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution