Historia 3, fördjupningskurs, 30 hp (751G03)

History 3, in-depth course, 30 credits

Kursbeskrivning

I alla tider och i alla kulturer har människor funderat över sitt förflutna. Historia har sin grund i detta intresse. Historia berättar också om vilka vi är. Att studera historia är ett utmärkt sätt att skaffa sig kunskaper om människors identiteter och levnadsvillkor.

Genom att historien också berättar om olika slags samhällen ger den även en grund för analyser av olika kulturella och sociala mönster. Det är kunskap som hjälper oss att förstå både konflikter och fredlig samverkan. Som universitetsämne förmedlar historia inte bara kunskaper om gångna tider. Historieämnet handlar också om förklaringar, vetenskapliga undersökningsmetoder och kritisk reflektion.

Historia 3 syftar till en fördjupning i ämnet, dess teori och metod. Kursen avslutas med att den studerande genomfört ett längre självständigt uppsatsarbete, som kan utgöra grunden i en kandidatexamen.

Se kursplanen för mer detaljer om kursens olika delar.

Huvudområde

Historia

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Fristående kurs

Examinator

Lasse Kvarnström

Kursansvarig

Lasse Kvarnström

Studierektor eller motsvarande

Lasse Kvarnström

Kontaktinformation

Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
Fristående kurs (Helfart, Dagtid) HT 2019 v201934-202003 Svenska Linköping
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Historia

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Förkunskapskrav

Genomgången Historia 2, fortsättningskurs med minst 22,5 hp godkända inkl uppsats (motsv).

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande på en fördjupande nivå kunna

  • använda vetenskapsteoretiskt förankrade verktyg för att kunna tolka historiska problemställningar,
  • demonstrera specialiserade och än mer fördjupade kunskaper om historiska problemställningar,
  • problematisera en empirisk undersökning som syftar till en självständig kritisk bearbetning av ett historiskt källmaterial,
  • redogöra för aktuell historievetenskaplig forskning,
  • demonstrera kunskap om hur ett historiskt källmaterial kan användas, bearbetas och förstås, liksom hur det kan tolkas och presenteras för en vetenskaplig publik,
  • använda kunskap om informationssökning via arkiv, bibliotek, databaser och Internet,
  • redogöra för hur ett källmaterial vetenskapligt kan förstås och förankras i en historievetenskaplig kontext,
  • redogöra för hur historievetenskapliga perspektiv om till exempel klass, genus och mångfald kan påverka historieskrivningen och hur dessa perspektivval förändras över tid
  • redogöra för och diskutera grunddragen i olika kulturhistoriska discipliners utveckling från 1800-talet fram till idag
  • diskutera och problematisera kultur som estetiskt och antropologiskt begrepp
  • diskutera fakta och tolkningar av historiska sammanhang med utgångspunkt i kulturhistoriska begrepp och teorier.

Kursinnehåll

Kursen består av följande delar:

Teori och metod, 7,5 hp
Avsnittet skall ge den studerande orientering om vetenskapsteoretiska och samhällsteoretiska problem som är väsentliga för historievetenskapen. Syftet är också att ge fördjupade kunskaper i ämnets teori och metod, samt färdighet att använda dessa grunder vid uppsatsskrivning. Orientering ges även i arkivordningsprinciper, bibliografi och viktigare källserier.


Kulturhistoria, 7,5 hp
I kursen diskuteras och analyseras olika aspekter av begreppet kulturhistoria. I kursen analyseras även historiska livsmönster med utgångspunkt i kulturhistoriska problemställningar. 

Uppsats, 15 hp
Tyngdpunkten ligger på författandet av en vetenskapligt dokumenterad uppsats, på vilken ställs högre krav i fråga om självständighet och kritisk materialbehandling än vid motsvarande uppgifter inom fortsättningskursen. Uppsatserna behandlas vid seminarier.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar och seminarier utgör väsentliga delar av undervisningen. Ett aktivt deltagande i de obligatoriska inslagen i arbetsformerna är en del av examinationen. Självständigt arbete, enskilt eller i grupp, ingår. Uppsatsarbetet sker i nära kontakt mellan student och handledare. Kursen inkluderar eget kunskapssökande via exempelvis arkiv (eller motsvarande).

Examination

Kursen examineras på flera olika sätt. Skriftlig examination, i form av en hemtentamen, tillämpas liksom enskild muntlig examination. Uppsatsen examineras i seminarieform, i vilken utöver försvarandet av eget uppsatsarbetet också ingår att genomföra två muntliga oppositioner tillsammans med andra kursdeltagare. För seminarieverksamheten, gäller aktiv obligatorisk närvaro.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur

Böcker

Att skriva uppsats - en handbok för uppsatsskrivande i historia

 Finns tillgänglig på Lisam

Tosh, John, Sandin, Gunnar, (2011) Historisk teori och metod 3. uppl. Lund : Studentlitteratur, 2011

ISBN: 9144068735,9789144068732

Övrigt

Ytterligare kurslitteratur till delkurserna Metod och teori och Kulturhistoria tillkommer.
MRE1 Kulturhistoria U, G, VG 7.5 hp
TEN1 Metod och teori U, G, VG 7.5 hp
UPP2 Uppsats U, G, VG 15 hp

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se