Utvecklings- och stamcellsbiologi, 6.0 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Experimentell och industriell biomedicin

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Kemi 2, Matematik 4, Biologi 2
eller
Kemi B, Matematik D, Biologi B och Engelska B
(Områdesbehörighet A13/13, där undantag ges för Fysik 2/B)
Undantag ges för svenska

Genomgången Medicinsk cellbiologi, 6 hp, eller motsvarande Genomgången Molekylär genetik och 
epigenetik, 6 hp, eller motsvarande

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Redogöra för reproduktionssystemets reglering och funktion.
• Förklara normal fortplantning, de olika faserna av embryonalutveckling och organbildning samt hur störningar kan leda till sjukdom.
• Beskriva hur utvecklingsbiologiska processer länkas samman vid bildandet av olika vävnader.
• Förklara hur kunskap inom utvecklingsbiologi har applicerats på stamceller in vitro.
• Förklara de evolutionärt bevarade principerna bakom embryonalutveckling.
• Beskriva transgena tekniker och redogöra för deras olika användningsområden och tillämpningar.
• Förklara medicinska applikationer på stamceller inom sjukdomsforskning och regenerativ medicin.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Tillämpa tekniker baserade på användning av embryon och stamceller för sjukdomsforskning och regenerativ medicin.
• Tillämpa laboratorie- och forskningsmetodik avseende planering av försök och användning av fysiologiska, biokemiska och molekylärbiologiska mätmetoder.
• Självständigt insamla, avgränsa och kritiskt bearbeta forskningslitteratur i utvecklingsbiologi ur ett vetenskapligt, etiskt och samhälleligt perspektiv.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Värdera validiteten i applikationer av stamceller för sjukdomsforskning och regenerativ medicin.
• Värdera risker, fördelar och nackdelar med medicinsk och laborativ användning av embryon kontra stamceller in vitro.

Kursinnehåll

I kursen studeras fortplantningsfysiologi och de olika faserna av embryonalutveckling och 
organbildning, samt hur störningar i dessa processer kan leda till sjukdom. Det innefattar normal 
reglering av cellens livscykel och patologiska konsekvenser av genetiska förändringar på celler och 
embryon. I kursen ingår också stamcellsbiologi, genreglering, signaltransduktion, epigenetik och 
olika användningsområden och tillämpningar av transgena tekniker inom medicinsk genetik och 
regenerativ medicin. Kunskap inom utvecklings- och stamcellsbiologi kommer att tillämpas för att 
förstå enkla och komplexa sjukdomar, medicinska applikationer på stamceller och regenerativ medicin 
inom modern sjukvård och etiska ställningstaganden angående detta i diagnostik och vård.

Kursen omfattar ämnesområdena histologi, cell- och molekylärbiologi, embryologi, organbildning, 
epigenetik, stamcellsbiologi, kopplade till fysiologi, patologi och regenerativ medicin.

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade
lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt 
och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna.
Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap 
och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter i kandidatprogrammet i 
Experimentell och industriell biomedicin arbetar i verklighetsanknutna och kursrelaterade 
biomedicinska frågeställningar för att tillämpa sin kunskap, utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Under hela utbildningen varvas teoretiska och praktiska 
moment. Dessa arbetsformer utvecklar studentens förmåga att tillämpa kunskap och professionella 
kompetens.

Arbetsformer i denna kurs är basgrupper, föreläsningar, seminarier och laborationer.

Examination

Formerna för examination är individuell skriftlig salstentamen och individuell
praktisk examination. Därutöver krävs aktivt deltagande i obligatoriska moment för godkänt på 
kursen. Obligatoriska moment innefattar laborationer, basgruppsarbete, seminarier, rapporter och 
inlämningsuppgifter.

Resurskrävande examinationer, i denna kursplan individuell praktisk examination, är begränsade till fem gånger. Övriga examinationsformer får genomföras ett obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.  

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination.  

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Betygsskala

På kursen ges betyget underkänd eller betygen 3-5, där 3 motsvarar godkänd, 4 motsvarar icke utan beröm godkänd och 5 motsvarar med beröm godkänd. Betyget på den individuella skriftliga tentamen (U, 3-5) utgör underlag för kursens slutbetyg.

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursutvärdering 
som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med 
kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursutvärdering och ger förslag till 
utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor 
och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell 
utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion 
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, 
synliggörs och kommuniceras i utbildningen.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna 
kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i 
nära anslutning till det första examinationstillfället.

Institution