Arbete, hälsa och välfärdssystem, 7,5 hp, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Särskild information

I kursen samläser studenter från fristående kurs och studenter från Masterprogrammet i medicinsk vetenskap. 

Förkunskapskrav

• Kandidatexamen 180 hp inklusive examensarbete om minst 15 hp i
huvudområdet arbetsterapi, folkhälsovetenskap, fysioterapi, logopedi,
medicinsk pedagogik, omvårdnadsvetenskap eller annat relevant
huvudområde
eller
Yrkesexamen 180 hp inklusive examensarbete om minst 15 hp i
huvudområdet arbetsterapi, folkhälsovetenskap, fysioterapi, logopedi,
medicinsk pedagogik, omvårdnadsvetenskap eller annat relevant
huvudområde
• Godkänd svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på
grundnivå

Lärandemål

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- förklara centrala teoretiska modeller inom området arbetsrelaterad hälsa

- identifiera bestämningsfaktorer för arbetsförmåga och anställningsbarhet, på individ-, organisations- och samhällsnivå

- identifiera vilka aktörer som är delaktiga i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser, samt beskriva respektive aktörs roll i dessa processer

- redogöra för relevant lagstiftning inom arbetsmiljö- och socialförsäkringsområdet  

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- analysera hur arbetslivets ledning, organisation och arbetsvillkor sammanhänger med chefers och övriga anställdas hälsa och arbetsförmåga

- analysera hur individers arbetsförmåga samspelar med anställningsbarhet och möjligheter till deltagande i arbetslivet

- analysera sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser ur ett interprofessionellt och intersektoriellt perspektiv 

- tillämpa ett interprofessionellt arbetssätt och lärande 
 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- reflektera kring hälsa och sjukdom i arbetsliv och välfärdssystem ur ett etiskt perspektiv

Kursinnehåll

Kursen fokuserar på samspelet mellan arbetsliv och socialförsäkringar, särskilt hur hälsan påverkas av villkoren i arbetet, och hur sjukdom och ohälsa hanteras såväl i arbetslivet som i socialförsäkringssystemet: 

- teorier, modeller och empirisk kunskap kring hälsa i arbetslivet, sjukskrivning, rehabilitering och återgång i arbete 

- arbetsorganisation och ledarskap – vad som karakteriserar en hälsofrämjande arbetsplats

- arbetsvillkorens påverkan på hälsa och arbetsförmåga

- arbetsförmåga och anställningsbarhet ur teoretiska och empiriska perspektiv

- det svenska välfärdssystemet i jämförelse med motsvarande system i andra länder 
 

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt.  
 
Kursen präglas av interprofessionellt lärande. Det innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen. 
 
Undervisningsformerna i denna kurs är basgruppsarbete, föreläsningar, studieuppgifter, portfolio och seminarier. 

Examination

Kursen examineras med individuell skriftlig inlämningsuppgift, muntlig redovisning och granskning av annan students arbete. 
 
Basgruppsarbete och seminarium utgör obligatoriska moment på kursen och aktivt deltagande i dessa är en förutsättning för godkänt. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med arbete, inspel och/eller egna reflektioner med relevans för uppgiften. 
 
Individuell skriftlig inlämningsuppgift får examineras obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat.  
 
Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. 
 
Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det. 
 
Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till. 

Betygsskala

Kurslitteratur

Litteraturlista fastställs senast två månader före kursstart av institutionsstyrelsen vid institutionen för medicin och hälsa. Obligatorisk kurslitteratur finns ej. 

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring. 
 
Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, synliggörs och kommuniceras i utbildningen. 
 
Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället. 
 

Institution