Handledning inom förskole- och lärarutbildning, 7.5 hp

Mentoring in Preschool and Teacher Education, 7.5 credits

911G66

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Fristående kurs

Examinator

Cecilia Sveider

Kursansvarig

Cecilia Sveider, Ida Mejsholm

Studierektor eller motsvarande

Henrik Lindqvist, Åsa Järnvall
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
Fristående kurs (Åttondelsfart, Eftermiddagstid) VT 2022 202204-202303 Svenska Ortsoberoende, Valla

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Förkunskapskrav

  • Förskollärarexamen, lärarexamen, examen avsedd för fritidshemmet, yrkeslärarexamen eller folkhögskollärarexamen.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

Kunskap och förståelse
- Redogöra för och förklara centrala teorier om, och strategier för, handledning
- Redogöra för hur bedömning av studenters lärande kan gå till och identifiera vad som ska bedömas
- Identifiera sitt eget yrkeskunnande

Färdighet och förmåga
- Kritiskt analysera handledningssituationer
- Använda olika bedömningsverktyg i handledningssituationer
- Urskilja etiska dilemman i handledningssituationer

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Reflektera över sin egen handledarroll utifrån teorier om och strategier för handledning
- Förklara och värdera etiska aspekter i samband med handledning och bedömning

Kursinnehåll

I kursen behandlas teoretiska perspektiv på handledning och handledarrollen. Praktiknära handledningsstrategier utgör också en del av kursinnehållet. Dessa teorier och strategier används för att förstå och hantera olika handledningssituationer. Kursen belyser och synliggör förskollärares och lärares eget yrkeskunnande i syfte att problematisera detta i kommande handledningssituationer.
Handledarens formella bedömningsuppdrag diskuteras utifrån formuleringar i gällande centrala och lokala direktiv. Detta knyts sedan till vad den delen av handledningsuppdraget innebär i praktiken. Olika etiska aspekter och förhållningssätt diskuteras och analyseras för att förstå de utmaningar som handledning innebär.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier, liksom i form av arbete i grupp och självstudier. 

Studierna genomförs även med hjälp av en digital lärplattform.

Examination

Examination sker skriftligt och muntligt, såväl individuellt som i grupp. Examination sker löpande under kursen. Detaljerad information om kursens examinationer återfinns i Studiehandledningen.                                                    

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tvågradig skala, U, G

Övrig information

Kursen reviderad 2020-04-02; Dnr LiU-2020-01361

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
OBL1 Obligatoriskt moment: Seminarium 0 hp D
SRE5 Skriftlig redovisning del 2 2.5 hp U, G
SRE6 Skriftlig redovisning del 3 2.5 hp U, G
SRE4 Skriftlig redovisning del 1 2.5 hp U, G
Obligatorisk litteratur Birnik, H. (2010). Handledande samtal. Lund: Studentlitteratur Boo, S., Forslund Frykedal, K. & Thorsten, A. (2017). Att anpassa undervisning: till individ och grupp i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur Akademiska. I kursen ingår enbart kapitel 8 Att hantera dilemman. Colnerud, G. & Samuelsson, M. (2015) Dilemma eller evidens? Hur tänker lärarstudenter kring klassrumsledarskap? Venue. https://old.liu.se/uv/lararrummet/venue/dilemma-eller-evidens-hur-tanker-lararstudenter-kring-klassrumsledarskap?l=sv Emsheimer, P. & Göhl, I. (2014). Handledning i lärarutbildning: Att utforska undervisningssituationer. Lund: Studentlitteratur. Florin Sädbom, R., Bäcklund, J., Anderström, H & Manderstedt, L. (2019). En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal. Högre utbildning. Vol. 9. Nr. 1. s. 48-60. Gardesten, J. & Hegender, H. (2015). Underkännanden inom verksamhetsförlagd lärarutbildning: Resultat från en forskningsexpedition i svårframkomlig terräng. Utbildning och Lärande / Education and Learning. 9. s. 68-85. Gerrevall, P. (2017). Att bedöma lärarkvalitet: Skicklighet, lämplighet & kompetens Stockholm: Natur och Kultur. s. 107-136, s. 151-170, s. 190-258, s. 261-272. Hegender, H. (2007). Lärarutbildningens kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning: Ett ”mischmasch” av teori och praktik. Pedagogisk Forskning I Sverige. ÅRG 12. NR 3. s. 194-207. Hultman, G., Wedin, A-S. & Schoultz, J. (2012). Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder: Handledning och överförande av yrkeskunnande, Didaktisk tidskrift, 22(2), pp. 335-358. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:528177/FULLTEXT01.pdf Lindqvist, H., Weurlander, M., Wernerson, A. & Thornberg, R. (2017). Resolving feelings of professional inadequacy: Student teachers’ coping with distressful situations. Teaching and Teacher Education, 64. pp. 270-279. Övrig litteratur Rajuan, M., Beijaard, D. & Verloop, N. (2008). What Do Student Teachers Learn? Perceptions of Learning in Mentoring Relationships. The New Educator, 4:133-151.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.