Matematik: Matematikdidaktik 2, 5 hp

Mathematics: Mathematics Education 2, 5 credits

91MA33

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Peter Frejd

Kursansvarig

Peter Frejd

Studierektor eller motsvarande

Mikael Langer
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång matematik, 300 hp (Ingång matematik) 2 (VT 2024) 202404-202423 Svenska Linköping, Valla V

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

GXX

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå, Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2 Matematik 4 eller Matematik D.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- resonera och redogöra för elevers föreställningar om och sätt att tillägna sig grundläggande matematiska begrepp och färdigheter inom algebra, sannolikhetslära och statistik genom att söka, granska, sammanställa och reflektera över skolrelevant forskning inom matematikens didaktik
- beskriva, analysera och reflektera kring olika aspekter av matematisk problemlösning och dess betydelse för undervisning och lärande i matematik
- beskriva, analysera och jämföra några centrala teoretiska perspektiv och begrepp inom matematikens didaktik och dess konsekvenser för undervisningspraktik
- utifrån aktuella läro- och kursplaner kunna redogöra för och analysera det matematiska innehåll som utgör grund för undervisningsplanering
- redogöra för och analysera barns och ungdomars föreställningar om och sätt att tillägna sig grundläggande matematiska begrepp och färdigheter
- beskriva, dokumentera och bedöma elevers kunskaper och kommunikation i matematik
- formulera relevanta problemställningar som grund för vetenskapligt inriktat arbete i matematikdidaktik och kunna bearbeta och analysera insamlat empiriskt material med utgångspunkt i sådana problemformuleringar
- beskriva och kritiskt analysera olika sätt att arbeta ämnesövergripande och projektinriktat inom skolmatematik
- genomföra, rapportera och utvärdera en större matematisk problemlösnings- och projektuppgift.

Kursinnehåll

I kursen arbetar den studerande med matematiska resonemang, bevis och ämnesdidaktiska analyser samt med begreppsförståelse och färdigheter inom algebra, analys, sannolikhetslära och statistik med koppling till matematikdidaktisk forskning. Den studerande arbetar också med olika aspekter av matematisk problemlösning samt projektarbete i matematik och i undervisningen i skolan med koppling till matematikdidaktisk forskning om problemlösning och projektarbete, speciellt med fokus på olika sätt att arbeta ämnesövergripande och projektinriktat inom skolmatematik, samt sätter sig in i teoretiska perspektiv på undervisning och lärande i matematik med tillämpning i undervisningspraktik: skolans kursplan i matematik; organisation, planering och uppföljning av undervisning; elevers uppfattning och utveckling av matematiska begrepp och färdigheter; bedömning av kunskap i matematik; elever med särskilda behov i matematik; arbetsformer och laborativa/tekniska hjälpmedel; matematikdidaktisk forskning som berör skolans matematikutbildning.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, seminarier och självständiga studier.

Examination

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Kursen reviderad 2020-04-02; Dnr LiU-2020-01361

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution

Matematiska institutionen
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
MRE2 Muntlig redovisn med skriftl underl: Ämnesdid analys 1 hp U, G
MRE1 Muntlig redovisning: Ämnesdid konkretisering 1 hp U, G
SRE2 Skriftlig redovisning: Projektarbete 2 hp U, G, VG
SRE1 Skriftlig redovisning: Ämnesdidaktisk rapport 1 hp U, G, VG
- Adler, J. (1998). A language of teaching dilemmas: Unlocking the complex multilingual secondary mathematics classroom. For the Learning of Mathematics, (24-33) - Bergsten, C. m. fl (1997). Algebra för alla. Nämnaren Tema. Göteborg: NCM. - Bergsten, C. (2006). Euklides i nya kläder - om dynamiska geometriprogram. Svenska Matematikersamfundets medlemsutskick, maj. - Björklund Boistrup, L. (2010) Assessment Discourses in Mathematics Classrooms (Doktorsavhandling):Stockholms universitet. - Blomhøj, M. (2000). Villkor för lärande i en datorbaserad matematikundervisning. I B. Grevholm (red.), Matematikdidaktik Ett nordiskt perspektiv (ss. 185-218). Lund. Studentlitteratur. - Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber AB - Dowling, P. (1996). A sociological analysis of school mathematics texts. Educational Studies in Mathematics, 31, 389-415. - Englund, Tor, Pettersson, Astrid, Tambour, Torbjörn (red) (2007). Matematikdidaktiska texter del 2 Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm. - Hagland, K., Hedrén, R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem - inspiration till variation. Stockholm: Liber. - Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. (Doktorsavhandling) Göteborg: Göteborgs universitet. - Jablonka, E. (2003). Mathematical literacy. I A. Bishop et al (red.), Second international handbook of mathematics education, Part one (ss. 75-102). Dordrecht: Kluwer. - MSU (2008). Mer än matematik- om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm. - Noren, E. (2007) Tvåspråkig matematikundervisning. Nämnaren, (4). - Olteanu, C. (2003) Algebra – Viktigt men svårt. Nämnaren, (3). - Persson, I. O. (2007). Om negativa tal. Nämnaren, (2). - Persson, I. O. (2007). Två tänkbara modeller för undervisning om negativa tal. Nämnaren, (3). - Petersson, J. (2012). Rare mathematics - a needle eye for teachers of second language learners. In G. H. Gunnarsdóttir, F. Greinsdóttir, G. Pálsdóttir, M. Hannula, M. Hannula-Sormunnen, E. Jablonka, U. T. Jankvist, A. Ryve, P. Valero, K. Waege (Eds.), Proceedings of Norma 11, the 6th Nordic conference on mathematics education. (pp. 483-492). - Pettersson, A. (1997). Analys av elevernas arbeten med mer omfattande matematikuppgifter i år 9. Stockholm: PRIM-gruppen, Lärarhögskolan i Stockholm. - Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning (s. 47-63), Skolverkets allmänna råd 2004, Skolverket. - Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm. Kursplanen för matematik. - Skolverket. (2011) Kunskapsbedömning i skolan ­ praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. - Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Stockholm. - Skott, J. m.fl. (2010) Matematik för lärare Delta didaktik. Malmö: Gleerups

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.