Filosofi (1-15 hp), 15 hp

Philosophy (1-15), 15 credits

92FS11

Huvudområde

Praktisk filosofi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Martin Berzell
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Praktisk filosofi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Hi A samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, 1-30 hp i Ingångsämne, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- använda den praktiska filosofins nyckelbegrepp och redogöra för huvudområden
- visa grundläggande färdigheter i logik och argumentationsanalys
- redogöra för filosofins historia med inriktning mot praktiskfilosofiska problem
- visa insikter om de principiella skiljelinjer som i ett internationellt perspektiv definierar olika filosofiska traditioner
- diskutera styrdokument och utvärderingar rörande skolämnet filosofi i gymnasieskolan
- redovisa grunddragen i filosofiämnets framväxt som skolämne, universitetsämne och lärarutbildningsämne
- jämföra filosofiämnets framväxt med annat ämne

Kursinnehåll

Inledningsvis är denna kurs introducerande, och studenten övar sådana färdigheter som fordras i filosofi och sätter sig in i teorier som är av betydelse för analys av argumentation. Härigenom skaffar sig studenten de verktyg som fordras för läsning av filosofiska texter. De exempeltexter som används för bearbetning utgör en allmän introduktion till ämnet och till filosofistudier över huvud taget. Under kursen bedrivs kontinuerligt träning i filosofiskt skrivande. Studenten övar presentation och diskussion av filosofiska teorier och argument.

Ämnesdidaktik. Gymnasieskolans nationella och lokala styrdokument för ämnet samt nationella utvärderingar behandlas. Filosofiämnets framväxt som skolämne, universitetsämne och lärarutbildningsämne behandlas och jämförs med annat ämne.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, gemensamma övningar och övningar på egen hand, handledning samt litteraturstudier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig salstentamen och skriftlig redovisning av uppgift som seminariebehandlas.

PROVKODER:
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen, instr. 6.5 hp U-VG
STN2 Skriftlig tentamen:salstentamen, hist. 6.5 hp U-VG
SRE1 Skriftlig redovisning av uppgift som seminariebehandlas, didaktik 2 hp U-VG

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för kultur och kommunikation

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Ämnesdidaktisk litteratur: Bronäs, Agneta & Niclas Runebou, Ämnesdidaktik som undervisningskonst, Norstedts, Stockholm, 2010 Styrdokument för gymnasieskolan, hämtas på www.skolverket.se Moment 1: Instrumentkurs Björnsson, G., Kihlbom, U. och Ullholm, A. 2009 Argumentationsanalys: Färdigheter för kritiskt tänkande, Natur och Kultur. (1994 års utgåva fungerar ej!) Baggini, J., Fosl, P. S. 2010 The philosophers toolkit: A Compendium of Philosophical Concepts and Methods, Second edition, Wiley-Blackwell Stencilmaterial som tillhandahålles av institutionen tillkommer. Moment 2: Den praktiska filosofins historia Nordin, S. 2013 Filosofins historia, tredje upplagan, Studentlitteratur [Även andra upplagan går bra] Kompendium Kompletterande texter för kurs i filosofihistoria, praktisk filosofi 1 (säljes hos LiU-tryck tidigast en vecka före kursstart) Rekommenderad litteratur: Russell B. Västerlandets filosofi, i flera upplagor Rekommenderade uppslagsverk: The Oxford Dictionary of Philosophy, red. av Simon Blackburn, Oxford University Press, första uppl. 1994 The Cambridge Dictionary of Philosophy, red. av Robert Audi, Cambridge University Press, första uppl. 1995 Filosofilexikonet, Forum, Stockholm, flera upplagor Alla dessa fungerar utmärkt, och de kompletterar dessutom varann, så det kan vara bra att regelbundet använda sig av flera olika. På nätet finns några användbara källor: Stanford Encyclopedia of Philosophy: http://plato.stanford.edu/contents.html Via Universitetsbiblioteket får man tillgång till Routledge Encyclopedia of Philosophy. Gå till http://www.bibl.liu.se/ och klicka dig vidare därifrån. Internet Encyclopedia of Philosophy: http://www.iep.utm.edu/ Eliasmiths Dictionary of the Philosophy of Mind: http://philosophy.uwaterloo.ca/MindDict/ Av dessa kan särskilt Stanford och Routledge rekommenderas. Artiklarna är skrivna av experter, och innehåller många bra litteraturhänvisningar om man vill veta mer.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.