Filosofi (46-60 hp), 15 hp

Philosophy (46-60 cr), 15 credits

92FS41

Huvudområde

Teoretisk filosofi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Martin Berzell

Kursansvarig

Martin Berzell

Studierektor eller motsvarande

Martin Berzell
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Teoretisk filosofi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Kursen förutsätter Filosofi (1-30 hp) varav 15 hp ska vara godkända, eller motsvarande

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för utvalda nyckelbegrepp och problem inom det samhällsfilosofiska området,
- redogöra för centrala teorier i politisk filosofi och samhällsfilosofi,
- analysera och värdera pågående politiska och samhälleliga debatter ur ett teoretiskt perspektiv, 
- i tal och skrift kunna diskutera politiska och samhällsfilosofiska argument,
- demonstrera kunskaper och färdigheter i något centralt problemområde,
- visa bekantskap med central analytisk-filosofisk teoribildning, 
- redogöra för något klassiskt arbete som har allmänt filosofiskt intresse,
- visa färdighet att inom ramarna för etablerad begreppsbildning och inom befintlig diskussion behandla en filosofisk fråga,
- skriftligen genomföra ett längre filosofiskt resonemang i form av en akademisk uppsats, som uppfyller grundläggande krav på akribi, språk, struktur och innehåll,
- argumentera för val av olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap i filosofiämnets olika delar.

Kursinnehåll

Politisk filosofi och samhällsfilosofi

I kursen skaffar sig studenten förtrogenhet med olika ståndpunkter och teorier inom samhällsfilosofi och politisk filosofi. En central del av kursen utgörs av en introduktion till nyckelbegrepp på detta område. Varje kursmoment fokuserar på ett specifikt begrepp, såsom rättvisa, jämlikhet eller moraliskt ansvar. Studenterna lär sig under kursens gång att analysera och värdera olika definitioner av och teorier om dessa begrepp. En viktig del av kursen utgörs av att visa hur dessa teoretiska kunskaper kan användas för att förstå aktuella politiska och samhälleliga frågor och debatter.   

Självständigt arbete

Den studerande väljer i samråd med handledare ett ämne. Genom sin uppsats skall studenten visa exempel på självständighet, till exempel i fråga om tolkning och bedömning av argument. Uppsatserna diskuteras i seminarier.

Ämnesdidaktik

Erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen följs upp och diskuteras. Olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom filosofiämnet i gymnasieskolan diskuteras och problematiseras.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består i huvudsak av föreläsningar, och obligatoriska seminarier. Den studerande ska bedriva självständiga litteraturstudier.

Examination

Kursen examineras genom deltagande vid de obligatoriska seminarierna och skriftlig hemtentamen. Undantaget delkurs Självständigt arbete, som examineras genom seminariebehandling (både opponentskap och respondentskap) av ett självständigt arbete i form av en uppsats.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för kultur och samhälle
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
STN2 Politisk filosofi och samhällsfilosofi, hemtentamen 6.5 hp U, G, VG
UPS2 Uppsats: uppsats som seminariebehandlas ft-specialisering 6.5 hp U, G, VG
SRE1 Skriftlig redovisning av uppgift som seminariebehandlas 2 hp U, G, VG
OPP1 Opponentskap 0 hp D
Didaktikdelkurs 1hp: Lundahl, Christian 2014, Bedömning för lärande, Studentlitteratur. Kenneth Nordgren (red.), Christina Odenstad (red.), Johan Samuelsson (red.) 2012, Betyg i teori och praktik 2:a uppl : ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium, Malmö Gleerups. Delkurs: Grundkurs i vetenskapsfilosofi, 6,5 hp Föllesdal, Wallöe, Elster (se moment 1 ovan), Ladyman, J., Understanding Philosophy of Science, London, Taylor & Francis, 2008, 0415221579 Viss övrig litteratur, som distribueras i samband med undervisningen, tillkommer. Delkurs: Vetenskapsteoretisk specialisering, 6,5 hp Rosen, G. et al.(ed), The Norton Introduction to Philosophy, Norton & Co., New York och London, 2015, isbn 978-0-393-93220-1 Ytterligare litteratur kan tillkomma och bestäms i samråd med handledaren för kursen. Många verk finns tillgängliga som ref-exemplar på Universitetsbiblioteket eller kan köpas på universitetsbokhandlarna, samt givetvis på många av de större nätbokhandlarna. Rekommenderade uppslagsverk: Inom filosofin används och diskuteras ett flertal centrala begrepp, och det kan vara bra att regelmässigt använda sig av filosofiska uppslagsverk. Det finns några i en volym: The Oxford dictionary of Philosophy, red. av Simon Blackburn, Oxford University Press, första uppl. 1994 The Cambridge Dictionary of Philosophy, red. av Robert Audi, Cambridge University Press, första uppl. 1995 Filosofilexikonet, Forum, Stockholm, flera upplagor Alla dessa fungerar utmärkt och de kompletterar dessutom varandra, så det kan vara bra att regelbundet använda sig av flera olika. På nätet finns några användbara källor: Stanford Encyclopedia of Philosophy: http://plato.stanford.edu/contents.html Via Universitetsbiblioteket får man tillgång till Routledge Encyclopedia of Philosophy. Gå till http://www.bibl.liu.se/ och klicka dig vidare därifrån. Internet Encyclopedia of Philosophy: http://www.iep.utm.edu/ Eliasmiths Dictionary of the Philosophy of Mind: http://philosophy.uwaterloo.ca/MindDict/ Av dessa kan särskilt Stanford och Routledge rekommenderas. Artiklarna är skrivna av experter, och innehåller många bra litteraturhänvisningar om man vill veta mer. Annan rekommenderad läsning Här har vi listat några saker som vi inte kommer att ta upp till ingående granskning i någon specifik delkurs, men som vi tänker oss kunde vara lämpligt för en filosofistudent att arbeta med under första terminen. Dessa texter kommer alltså inte att tenteras, men föreläsarna kan mycket väl förutsätta att vissa av texterna är bekanta. Under terminen bör man ha läst minst tre av texterna på denna lista. • Några Platondialoger, till exempel Theaitetos, Menon, Parmenides, Staten • Descartes, Betraktelser över den första filosofin • Blackburn, Think • Russell, Filosofins problem • Berkeley, Three dialogues between Hylas and Philonous • Nagel,”What is it like to be a bat?” • Hansson, S-O, Filosofisk verktygslåda • Priest, G., Logic. A very short introduction • Nietzsche, ”Om sanning i den utommoraliska meningen” • McGinn, C.,”Can we solve the mind-body problem?” • Unger, P., Ignorance. The case for scepticism • Searle, J., ”Medvetanden, hjärnor och program”, i Marc-Wogau, Filosofin genom tiderna. Efter 1950

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.