Fysik (1-15 hp), 15 hp (92FY11)

Physics (1-15 cr), 15 credits

Huvudområde

Fysik

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Magnus Boman, Fredrik Jeppsson, Peter Andersson

Kursansvarig

Magnus Boman

Studierektor eller motsvarande

Magnus Boman
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång matematik, 300 hp (Ingång matematik) 4 (VT 2019) v201904-201923 Svenska Linköping v
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång matematik, 270 hp (Ingång matematik) 4 (VT 2019) v201904-201923 Svenska Linköping v
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Fysik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Ma D, Fysik B eller Fysik 2. Kursen förutsätter kunskaper i en- och flervariabelanalys samt linjär algebra. För tillträde till kursen krävs att minst två av följande kurser är godkända: Envariabelanalys, Flervariabelanalys och Linjär algebra., eller motsvarande.

 

 

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
- använda grundläggande fysikaliska begrepp och principer för att förklara fenomen, lösa problem och beräkna fysikaliska storheter inom mekanik.
- använda grundläggande fysikaliska begrepp och principer för att förklara fenomen, lösa problem och beräkna fysikaliska storheter inom värmelära.
- genomföra experiment inom mekanik
- analysera mätningar och redovisa resultatet i en rapport.
- tillämpa ett naturvetenskapligt arbetssätt med upprepad hypotesformulering, experimentell test och revidering av hypotes.
- relatera ämnesdidaktiska forskningsresultat inom mekanik och värmelära till skolans undervisning.

Kursinnehåll

Kursen behandlar grundläggande klassik mekanik och tar upp: kinematik, Newtons rörelselagar, bevarandelagar, arbete och energi, rörelsemängd och rörelsemängdsmoment, tröghetsmoment, partikel- och stela kroppars dynamik, statik och fluider. Den studerande använder detta för att förklara fenomen, lösa problem och beräkna storheter inom mekanik.

Inom värmelära behandlar kursen inledningsvis begreppen temperatur och specifikt värme, och därefter adiabatiska och isoterma processer, carnotcykel som motor, värmepump och kylskåp. Studiet av värmestrålning i kursen ger en idealiserad beskrivning av jordens värmebalans för att förklara mekanismerna bakom växthuseffekten och beräkna storleken på den naturliga växthuseffekten. Kursen tar även upp begreppen energikvalitet och exergi. Den studerande använder detta för att förklara fenomen, lösa problem och beräkna storheter inom värmelära.

Den studerande genomför laborationer i mekanik, och i experimentell problemlösning tillämpar den studerande ett naturvetenskapligt arbetssätt med upprepad hypotesformulering, experimentell test, falsifiering och revidering av hypotes. Den studerande analyserar mätningar och redovisar resultat genom att skriva rapporter.

Den studerande förklarar olika fysikaliska vardagsfenomen med begrepp från mekanik och värmelära.

Den studerande relaterar svensk och internationell ämnesdidaktisk forskning av elevers förståelse och lärande av mekanik och värmelära till skolans undervisning och läromedel.

I kursen läser den studerande svensk och engelskspråkig kurslitteratur.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer, litteraturstudier, bearbetning av övningsproblem, inlämningsuppgifter.

Examination

Individuell skriftlig salstentamen, parvis genomförande av laborationer, individuell skriftlig redovisning, seminarier.

PROVKODER:
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen Mekanik (4,5 hp) U,G,VG
LAB1 Laborationer: Mekanik (1,5 hp) U,G
STN2 Skriftlig tentamen: tentamen Värmelära (4,0 hp ) U,G,VG
LAB2 Laborationer: Experimentell problemlösning (2,0 hp) U,G
SRE2 Skriftlig redovisning: Ämnesdidaktik (3 hp) U,G

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Böcker

Andersson, Björn, Att förstå skolans naturvetenskap -Forskningsresultat och nya idéer Studentlitteratur, Lund
Knight, Randall D, Five easy lessons -Strategies for succesfull physics teatching Addison Wesley. San Fransisco
Young and Freedman, University Physics Pearson Addison-Wesley, San Fransisco.

Kompletterande litteratur

Övrigt

STN1 Skriftlig tentamen: Mekanik U, G, VG 4.5 hp
LAB1 Laborationer: Mekanik U, G 1.5 hp
STN2 Skriftlig tentamen: Värmelära U, G, VG 4 hp
LAB2 Laborationer: Experimentell problemlösning U, G 2 hp
SRE2 Skriftlig redovisning: Ämnesdidaktik U, G 3 hp

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Studieinformation, bilda@uf.liu.se