Geografi (31-52,5hp), 22.5 hp (92GE31)

Geography (31-52,5), 22.5 credits

Huvudområde

Inget huvudområde

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Björn Segrell, Kristina Trygg, Helena Köhler, Anders Jidesjö,

Kursansvarig

Björn Segrell, Kristina Trygg, Helena Köhler, Anders Jidesjö

Studierektor eller motsvarande

Anders Jidesjö
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
L1GEN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska 4 (VT 2017) v201704-201718 Svenska Linköping v
L1GHI Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia 4 (VT 2017) v201704-201718 Svenska Linköping
L1GMA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik 4 (VT 2017) v201704-201718 Svenska Linköping v
L1GSA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap 4 (VT 2017) v201704-201718 Svenska Linköping v
L1GSV Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska 4 (VT 2017) v201704-201718 Svenska Linköping
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Matematik B samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, 1-30 hp i Ingångsämne samt genomgångna 1-30 Geografi, med minst 22,5 hp godkända, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- diskutera processer som formar naturlandskap och kulturlandskap
- redogöra för teorier och metoder för analys av naturlandskap och kulturlandskap
- diskutera samband mellan naturgivna förhållanden och mänsklig påverkan i landskapet i skilda tid-rumskalor
- redogöra för de grundläggande principerna kring Geografiska informationssystem (GIS)
- utföra enklare tillämpningar laborativt av Geografiska informationssystem (GIS)
- planera och genomföra ett mindre självständigt skriftligt arbete inom det ämnesdidaktiska området genom att använda centrala metoder inom natur- och kulturgeografi
- tänka kritiskt i relation till vetenskapliga utsagor och teoretiska modeller samt söka, granska och diskutera vetenskapliga arbeten
- planera ett mindre ämnesområde inom geografi på gymnasienivå samt argumentera för olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap i geografiämnet på gymnasienivå
- diskutera lärarens roll som pedagogisk ledare i olika situationer i undervisningen med hänsyn till elevers olika förutsättningar i geografiämnet

Kursinnehåll

Kursen behandlar landskapsbegreppet samt teorier och metoder för analys av naturlandskapet och kulturlandskapet. Exempelvis problematiseras vattnets roll och hantering i landskapet. Studenten tränar sig på att använda modeller för att analysera och begreppsliggöra hur naturresurser används av människan. Vidare studeras samhällsprocessers och människors påverkan på naturlandskapet samt landskapets förändring i skilda tid-rumskalor.

Kartografiska och korologiska metoder, utifrån matematiska beräkningsmodeller, studeras för analys och presentation av rumsliga data. Vidare ges en grundläggande introduktion till Geografiska informationssystem (GIS) och enklare tillämpningar tränas laborativt. Studenten får möjlighet att exempelvis studera och analysera vegetationsutbredning i relation till klimatförhållanden eller hav och land, stadsplanering eller infrastruktur.

I kursen genomförs en flerdagarsexkursion då naturlanskapet och kulturlandskapet studeras i fält. Studenten analyserar exempelvis naturförhållanden och naturens förutsättningar för olika former av mänsklig aktivitet.

En mindre ämnesdidaktiskt inriktad uppsats, baserad på natur- och kulturgeografiska frågeställningar och med anknytning till erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningsperioden, genomförs självständigt. Uppsatsen seminariebehandlas. Kursens ämnesdidaktiska delar behandlar dokumentation och bedömning av kunskap i geografiämnet. Vidare studeras lärarens roll som pedagogisk ledare i geografiundervisningen i relation till elevers olika förutsättningar.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, laborationer, seminarier, exkursioner, handledning samt självständiga studier.

Examination

Examinationen sker genom individuell skriftlig hemtentamen, skriftlig och muntlig redovisning samt seminariebehandling av uppsats.

PROVKODER:

STN2 Skriftlig tentamen: salstentamen EKLA 5,5 hp (U-VG)

SRE3 Skriftlig redovisning med muntlig uppföljning EKLA 1 hp (U-VG)

SRE1 Skriftlig redovisning med muntlig uppföljning: ämnesdidaktik 1 hp (U-VG)

SRE2 Skriftlig redovisning med muntlig uppföljning RUMA 7,5 hp (U-VG)

UPPS Uppsats 5,5 hp (U-VG)

OPPO1: Opponentskap 1 hp (U-G)

RESP1: Respondentskap 1 hp (U-G)

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för Tema
Arnberg, Wolter (2006). Starta med geografiska informationssystem. Studentlitteratur 112 s Cserhalmi, Niklas (1997). Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Bygd och Natur. s. 13-60. 48 s Ebdon, David (1985). Statistics in geography: A practical approach. Oxford: John Wiley & Sons Ltd. 240 s Frändberg, L. Thulin, E & Vilhelmsson, B. (2005). Rörlighetens omvandling. Om resor och virtuell kommunikation – mönster, drivkrafter, gränser. Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-04356-2. 150 s Repstad, P. (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Studentlitteratur, Lund. Kap 3: Kvalitativa intervjuer, s. 62-68. Kap 5: Analys, tolkning och rapport, s. 94-127 40 s Sundqvist, G. Uthållig utveckling – mänsklighetens framtid. Studentlitteratur. ISBN91-44-02440-1. 350 s Litteratur genom institutionen Abrahamsson, K.V. Vad finns i ett landskap? Ur Geografi och samhällsplanering. Studier tillägnade Erik Bylund, red. I. Jonsson. Gerum Rapport B:7, Umeå.18 s Holmén, H. (1998). Att skriva uppsats i geografi, Linköpings universitet, institutionen för Tema, avd Geografi.35 s Hägerstrand, T. Samhälle och natur. Rapporter och notiser 110, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet. 23 s Stenseke, M. (1997). Bonden och landskapet. Ägares och brukares relationer till markerna och förutsättningar för en uthållig markanvändning. Medd fr Lunds universitets geografiska institutioner, avh. Nr 131. kap 1-2.42 s Stenseke, M. (2001). Landskapets värden. Lokala perspektiv och centrala utgångspunkter. CHOROS 2001:1. Göteborgs universitet. 60 s Stencilmaterial

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se