Matematik: Didaktik 2 (42-49 hp), 6 hp

Mathematics: Education 2 (42-49 cr), 6 credits

92MAD9

Kursen är nedlagd.

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Peter Frejd

Kursansvarig

Peter Frejd

Studierektor eller motsvarande

Jesper Thorén

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Ma D samt
genomgångna kurser 974G01/975G01
Utbildningsvetenskapligkärna 1: Allmändidaktik (5hp), 91MAD1
Matematik: Didaktik 1 (5,5hp), 91MAV1 Matematik:
Verksamhetsförlagd utbildning (1,5hp), 9GMA01 Matematik:
Algebra (5hp), 9GMA02 Matematik: Envariabelanalys 1 (6hp),
9GMA03 Matematik: Linjär algebra (6hp) eller motsvarande

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva, kritiskt analysera och jämföra några centrala teoretiska
perspektiv och begrepp inom matematikens didaktik och dess
konsekvenser för undervisningspraktik
- utifrån aktuella läro- och kursplaner kunna redogöra för och
analysera det matematiska innehåll som utgör grund för
undervisningsplanering
- redogöra för och analysera barns och ungdomars föreställningar
om och sätt att tillägna sig grundläggande matematiska begrepp
och färdigheter
- beskriva, dokumentera och bedöma elevers kunskaper i
matematik samt kunna argumentera för olika val av
dokumentation och bedömning i matematik
- analysera förutsättningar och mönster för kommunikation inom
matematik i skolan samt kunna relatera dessa till några teorier
och perspektiv på undervisning och lärande i matematik
- redogöra för och reflektera över betydelsen av sociala och
kulturella faktorer i samband med undervisningsverksamhet,
inklusive genusperspektiv
- söka, granska, sammanställa och reflektera över skolrelevant
forskning inom matematikens didaktik
- formulera relevanta problemställningar som grund för
vetenskapligt inriktat arbete i matematikdidaktik och kunna
bearbeta och analysera insamlat empiriskt material med
utgångspunkt i sådana problemformuleringar

Kursinnehåll

Kursen behandlar ämnesdidaktiska och undervisningsmetodiska
analyser av centrala begrepp och metoder inom skolmatematik
med fokus på år 7-9. I kursen ingår även centrala
matematikdidaktiska frågeställningar, begrepp och
forskningsresultat, utgående från matematikämnets och
undervisningspraktikens villkor diskuteras. Studenten sätter sig in
i teoretiska perspektiv på undervisning och lärande i matematik
med tillämpning i undervisningspraktik: skolans kursplan i
matematik; organisation, planering och uppföljning av
undervisning; matematikundervisningens sociala och affektiva
dimensioner; det multikulturella klassrummet; genus och
matematik; elevers uppfattning och utveckling av matematiska
begrepp och färdigheter; bedömning av kunskap i matematik;
elever med särskilda behov i matematik; arbetsformer och
laborativa/tekniska hjälpmedel; matematikdidaktisk forskning som
berör skolans matematikutbildning. 

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, litteraturstudier samt självständiga
studier.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       

Examination

Kursen examineras genom skriftlig tentamen samt skriftlig och
muntlig redovisning.

PROVKODER:
MRE1 Muntlig redovisning: Litteraturseminarier, 1,5 hp (U-G)
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen Matematikdidaktik, 3 hp
(U-VG)
SRE1 Skriftlig redovisning: Ämnesdidaktisk rapport, 1,5 hp (U-VG)

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Institution

Matematiska institutionen

Det finns inga examinationsmoment att visa.

- Adler, J. (1998). A language of teaching dilemmas: Unlocking the complex multilingual secondary mathematics classroom. For the Learning of Mathematics, (24-33) - Bergsten, C. m. fl (1997). Algebra för alla. Nämnaren Tema. Göteborg: NCM. - Bergsten, C. (2006). Euklides i nya kläder - om dynamiska geometriprogram. Svenska Matematikersamfundets medlemsutskick, maj. - Björklund Boistrup, L. (2010) Assessment Discourses in Mathematics Classrooms (Doktorsavhandling):Stockholms universitet. - Blomhøj, M. (2000). Villkor för lärande i en datorbaserad matematikundervisning. I B. Grevholm (red.), Matematikdidaktik Ett nordiskt perspektiv (ss. 185-218). Lund. Studentlitteratur. - Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber AB - Dowling, P. (1996). A sociological analysis of school mathematics texts. Educational Studies in Mathematics, 31, 389-415. - Englund, Tor, Pettersson, Astrid, Tambour, Torbjörn (red) (2007). Matematikdidaktiska texter del 2 Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm. - Hagland, K., Hedrén, R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem - inspiration till variation. Stockholm: Liber. - Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. (Doktorsavhandling) Göteborg: Göteborgs universitet. - Jablonka, E. (2003). Mathematical literacy. I A. Bishop et al (red.), Second international handbook of mathematics education, Part one (ss. 75-102). Dordrecht: Kluwer. - MSU (2008). Mer än matematik- om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm. - Noren, E. (2007) Tvåspråkig matematikundervisning. Nämnaren, (4). - Olteanu, C. (2003) Algebra – Viktigt men svårt. Nämnaren, (3). - Persson, I. O. (2007). Om negativa tal. Nämnaren, (2). - Persson, I. O. (2007). Två tänkbara modeller för undervisning om negativa tal. Nämnaren, (3). - Petersson, J. (2012). Rare mathematics - a needle eye for teachers of second language learners. In G. H. Gunnarsdóttir, F. Greinsdóttir, G. Pálsdóttir, M. Hannula, M. Hannula-Sormunnen, E. Jablonka, U. T. Jankvist, A. Ryve, P. Valero, K. Waege (Eds.), Proceedings of Norma 11, the 6th Nordic conference on mathematics education. (pp. 483-492). - Pettersson, A. (1997). Analys av elevernas arbeten med mer omfattande matematikuppgifter i år 9. Stockholm: PRIM-gruppen, Lärarhögskolan i Stockholm. - Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning (s. 47-63), Skolverkets allmänna råd 2004, Skolverket. - Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm. Kursplanen för matematik. - Skolverket. (2011) Kunskapsbedömning i skolan ­ praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. - Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Stockholm. - Skott, J. m.fl. (2010) Matematik för lärare Delta didaktik. Malmö: Gleerups

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.