Matematik: Didaktik 2 (42-49 hp), 6 hp (92MAD9)

Mathematics: Education 2 (42-49 cr), 6 credits

Huvudområde

Matematik

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Peter Frejd

Kursansvarig

Peter Frejd

Studierektor eller motsvarande

Jesper Thorén

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Ma D samt
genomgångna kurser 974G01/975G01
Utbildningsvetenskapligkärna 1: Allmändidaktik (5hp), 91MAD1
Matematik: Didaktik 1 (5,5hp), 91MAV1 Matematik:
Verksamhetsförlagd utbildning (1,5hp), 9GMA01 Matematik:
Algebra (5hp), 9GMA02 Matematik: Envariabelanalys 1 (6hp),
9GMA03 Matematik: Linjär algebra (6hp) eller motsvarande

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva, kritiskt analysera och jämföra några centrala teoretiska
perspektiv och begrepp inom matematikens didaktik och dess
konsekvenser för undervisningspraktik
- utifrån aktuella läro- och kursplaner kunna redogöra för och
analysera det matematiska innehåll som utgör grund för
undervisningsplanering
- redogöra för och analysera barns och ungdomars föreställningar
om och sätt att tillägna sig grundläggande matematiska begrepp
och färdigheter
- beskriva, dokumentera och bedöma elevers kunskaper i
matematik samt kunna argumentera för olika val av
dokumentation och bedömning i matematik
- analysera förutsättningar och mönster för kommunikation inom
matematik i skolan samt kunna relatera dessa till några teorier
och perspektiv på undervisning och lärande i matematik
- redogöra för och reflektera över betydelsen av sociala och
kulturella faktorer i samband med undervisningsverksamhet,
inklusive genusperspektiv
- söka, granska, sammanställa och reflektera över skolrelevant
forskning inom matematikens didaktik
- formulera relevanta problemställningar som grund för
vetenskapligt inriktat arbete i matematikdidaktik och kunna
bearbeta och analysera insamlat empiriskt material med
utgångspunkt i sådana problemformuleringar

Kursinnehåll

Kursen behandlar ämnesdidaktiska och undervisningsmetodiska
analyser av centrala begrepp och metoder inom skolmatematik
med fokus på år 7-9. I kursen ingår även centrala
matematikdidaktiska frågeställningar, begrepp och
forskningsresultat, utgående från matematikämnets och
undervisningspraktikens villkor diskuteras. Studenten sätter sig in
i teoretiska perspektiv på undervisning och lärande i matematik
med tillämpning i undervisningspraktik: skolans kursplan i
matematik; organisation, planering och uppföljning av
undervisning; matematikundervisningens sociala och affektiva
dimensioner; det multikulturella klassrummet; genus och
matematik; elevers uppfattning och utveckling av matematiska
begrepp och färdigheter; bedömning av kunskap i matematik;
elever med särskilda behov i matematik; arbetsformer och
laborativa/tekniska hjälpmedel; matematikdidaktisk forskning som
berör skolans matematikutbildning. 

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, litteraturstudier samt självständiga
studier.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       

Examination

Kursen examineras genom skriftlig tentamen samt skriftlig och
muntlig redovisning.

PROVKODER:
MRE1 Muntlig redovisning: Litteraturseminarier, 1,5 hp (U-G)
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen Matematikdidaktik, 3 hp
(U-VG)
SRE1 Skriftlig redovisning: Ämnesdidaktisk rapport, 1,5 hp (U-VG)

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Institution

Matematiska institutionen
- Adler, J. (1998). A language of teaching dilemmas: Unlocking the complex multilingual secondary mathematics classroom. For the Learning of Mathematics, (24-33) - Bergsten, C. m. fl (1997). Algebra för alla. Nämnaren Tema. Göteborg: NCM. - Bergsten, C. (2006). Euklides i nya kläder - om dynamiska geometriprogram. Svenska Matematikersamfundets medlemsutskick, maj. - Björklund Boistrup, L. (2010) Assessment Discourses in Mathematics Classrooms (Doktorsavhandling):Stockholms universitet. - Blomhøj, M. (2000). Villkor för lärande i en datorbaserad matematikundervisning. I B. Grevholm (red.), Matematikdidaktik Ett nordiskt perspektiv (ss. 185-218). Lund. Studentlitteratur. - Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber AB - Dowling, P. (1996). A sociological analysis of school mathematics texts. Educational Studies in Mathematics, 31, 389-415. - Englund, Tor, Pettersson, Astrid, Tambour, Torbjörn (red) (2007). Matematikdidaktiska texter del 2 Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm. - Hagland, K., Hedrén, R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem - inspiration till variation. Stockholm: Liber. - Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. (Doktorsavhandling) Göteborg: Göteborgs universitet. - Jablonka, E. (2003). Mathematical literacy. I A. Bishop et al (red.), Second international handbook of mathematics education, Part one (ss. 75-102). Dordrecht: Kluwer. - MSU (2008). Mer än matematik- om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm. - Noren, E. (2007) Tvåspråkig matematikundervisning. Nämnaren, (4). - Olteanu, C. (2003) Algebra – Viktigt men svårt. Nämnaren, (3). - Persson, I. O. (2007). Om negativa tal. Nämnaren, (2). - Persson, I. O. (2007). Två tänkbara modeller för undervisning om negativa tal. Nämnaren, (3). - Petersson, J. (2012). Rare mathematics - a needle eye for teachers of second language learners. In G. H. Gunnarsdóttir, F. Greinsdóttir, G. Pálsdóttir, M. Hannula, M. Hannula-Sormunnen, E. Jablonka, U. T. Jankvist, A. Ryve, P. Valero, K. Waege (Eds.), Proceedings of Norma 11, the 6th Nordic conference on mathematics education. (pp. 483-492). - Pettersson, A. (1997). Analys av elevernas arbeten med mer omfattande matematikuppgifter i år 9. Stockholm: PRIM-gruppen, Lärarhögskolan i Stockholm. - Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning (s. 47-63), Skolverkets allmänna råd 2004, Skolverket. - Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm. Kursplanen för matematik. - Skolverket. (2011) Kunskapsbedömning i skolan ­ praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. - Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Stockholm. - Skott, J. m.fl. (2010) Matematik för lärare Delta didaktik. Malmö: Gleerups

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se