Naturkunskap (16-30 hp), 15 hp, 15 hp (92NK21)

Natural Science (16-30), 15 credits

Huvudområde

Inget huvudområde

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och matematik C, naturkunskap B (biologi A+ kemi A + fysik A = naturkunskap B) samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, 1-30 hp i Ingångsämne, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

- redogöra grundläggande för människans
naturresursanvändning och dess påverkan.
- redogöra för kretsloppens betydelse.
- redovisa namn och formel för vanliga grundämnen och
kemiska föreningar.
- identifiera ämnesklasser och tillämpa kemisk nomenklatur.
- beskriva vissa kemiska reaktioner och återge vanliga
reaktionstyper och transformationer.
- återge de grundläggande dragen i fotosyntesen.
- utföra enklare kemiska och fysikaliska beräkningar.
- redogöra för grundläggande naturvetenskaplig didaktik i
områdena STS och Scientific literacy.
- söka och sammanställa nationell och internationell forskning
- diskutera konsekvenser av olika former av politisk styrning
av ämnets innehåll.

Kursinnehåll

Kursen behandlar människans användning av naturresurser
och dess påverkan. Landskapsformande processer,
biogeokemiska kretslopp och det hydrologiska kretsloppet
sätts i relation till människans möjlighet till resursanvändning
och de problemområden som är förknippade med detta.
Bland annat introduceras människans energianvändning och
dess inverkan på miljö och hälsa. Olika typer av strålning och
strålningsmiljöer, dess effekt på biogeokemiska cykler, samt
strålningsbalans mellan atmosfär och biosfär introduceras.
Interaktionen mellan naturresursutnyttjande och geologiska
processer tydliggörs och problematiseras kring de
samhällsutmaningar som är kopplade till innehållet.

Innehåll som energiflöden, jordens värmebalans,
reaktionsformler, redoxprocesser, kemiska beräkningar,
kemisk jämvikt, syror och baser, termokemi, fissions- och
fusionsprocesser, och olika typer av strålning behandlas.
Centrala begrepp som växthuseffekt, bioackumulation och
biomagnifikation introduceras, liksom centrala samband
mellan materiens omsättning och energiomvandling. Kemisk
nomenklatur, kemiska och fysikaliska egenskaper behandlas.
Särskilt studeras vattnets och olika kemiska föreningars
struktur, betydelse, förekomst och spridning. Laborationer
och experiment nyttjas för att konkretisera delar av
innehållet, träning i handhavande av kemiska ämnen, samt
dess betydelse som verktyg för lärande.

”Science, Technology and Society (STS)” introduceras utifrån
platsens betydelse för lärandet och knyts till kontexters
bidrag till innehållets legitimitet och autenticitet. Olika former
av politisk styrning av ämnesinnehållet belyses. Med hjälp av
”Scientific literacy” fördjupas utbildningens syften. Här
behandlas dels relevant forskning om lärande och elevers
förståelse i ämnet, dels metoder för att själv genomföra
ämnesdidaktiska studier.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, laborationer, fältverksamhet och
självständiga studier.

Examination

Individuell skriftlig salstentamen, genomförande av laborationer och fältverksamhet samt individuell eller parvis muntlig och skriftlig redovisning.

PROVKODER:
STN1 - Skriftlig tentamen: salstentamen Naturresursanvändning, energi, miljö och hälsa, 7,5 hp (UV)
SRE1 - Skriftlig och muntlig redovisning: Naturvetenskaplig didaktik, 3 hp (UV)
LAB1 - Experimentella studier: Centrala biogeokemiska kretslopp och hantering av kemikalier, 4,5 hp (UG)

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för Tema
Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning: En kritisk ämnesdidaktik. Studentlitteratur: Lund. (Kap. 3, 5 och 11) Ekstig, B. (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Studentlittertur, Lund. ISBN 9144041268. (Kap. 1-7) Ehinger, M. (2011). Repetitionskurs i kemi. Studentlitteratur, Lund. ISBN 9789144000510. (Kap. 1-9) Artiklar som seminariebehandlas: Bennet J; Lubben, F & Hogarth, S. (2006). Bringing science to life: A synthesis of the research evidence on the effects of context-based and STS approaches to science teahing. Science Education, Vol. 91(3), 347-380. Braund, M; Reiss, M (2006). Towards a more authentic science cirruculum: The contribution of out-of-school learning. International Journal of Science Education, Vol. 28(12), s. 1373-1388. Kopierade artiklar, aktualitetsmaterial m.m. Läroplan och ämnesplaner för gymnasieutbildning

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se