Naturkunskap (16-30 hp), 15 hp (92NK21)

Natural Science (16-30 cr), 15 credits

Huvudområde

Inget huvudområde

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Annika Björn

Kursansvarig

Annika Björn

Studierektor eller motsvarande

Annika Björn

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå, områdesbehörighet 6c samt Matematik 3b/3c och Naturkunskap 2/Matematik C och Naturkunskap B, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

  • redogöra grundläggande för människans naturresursanvändning och dess påverkan.
  •  redogöra för kretsloppens betydelse.
  • redovisa namn och formel för vanliga grundämnen och kemiska föreningar.
  • använda grundämnenas periodiska system
  • genomföra naturvetenskapliga experiment och demonstrationer
  • genomföra enkel provtagning i fält
  • kommunicera experimentella resultat muntligt och skriftligt
  •  identifiera ämnesklasser och tillämpa kemisk nomenklatur.
  •  beskriva vissa kemiska reaktioner och återge vanliga reaktionstyper och transformationer.
  •  återge de grundläggande dragen i fotosyntesen.
  •  utföra enklare kemiska och fysikaliska beräkningar.
  •  redogöra för grundläggande naturvetenskaplig didaktik i områdena STS och Scientific literacy.
  •  söka och sammanställa nationell och internationell forskning
  • diskutera konsekvenser av olika former av politisk styrning av ämnets innehåll.

Kursinnehåll

Kursen behandlar människans användning av naturresurser och dess påverkan. Biogeokemiska kretslopp sätts i relation till människans möjlighet till resursanvändning och de problemområden som är förknippade med detta.Bland annat introducerar kursen människans energianvändning och dess inverkan på miljö och hälsa. Kursen introducerar olika typer av strålning och strålningsmiljöer, dess effekt på biogeokemiska cykler, samt strålningsbalans mellan atmosfär och biosfär.Kursen tydliggör interaktionen mellan naturresursutnyttjande och geologiska processer och studenten problematiserar kring de samhällsutmaningar som är kopplade till innehållet.

Kursen behandlar Innehåll som energiflöden, jordens värmebalans, reaktionsformler, redoxprocesser, kemiska beräkningar, kemisk jämvikt, syror och baser, termokemi, fissions- och fusionsprocesser, och olika typer av strålning. Kursen introducerar centrala begrepp som bioackumulation och biomagnifikation liksom centrala samband mellan materiens omsättning och energiomvandling. Studenten fördjupar sig i astronomi med fokus på människan i rymden. Studenten lär sig grundämnenas periodiska system, kemisk bindning, molekylers uppbyggnad och egenskaper, intra- och intermolekylära krafter genom experimentella studier. Exempelvis studerar studenten vattnets och olika kemiska föreningars struktur, betydelse, förekomst och spridning. Kursen nyttjar laborationer och experiment för att konkretisera delar av innehållet, träning i handhavande av kemiska ämnen, samt dess betydelse som verktyg för lärande. Kursen introducerar en klassificering av naturtyper med hjälp av provtagning och analystekniker, som pH och konduktivitet.

Kursen introducerar ”Science, Technology and Society (STS)” utifrån platsens betydelse för lärande och knyts till kontexters bidrag till innehållets legitimitet och autenticitet. Med hjälp av ”Scientific literacy” fördjupar kursen utbildningens syften genom att behandla relevant forskning om lärande och elevers förståelse i ämnet, samt metoder för att själv genomföra ämnesdidaktiska studier.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, laborationer, fältverksamhet och självständiga studier.

Examination

Individuell skriftlig salstentamen, genomförande av laborationer och fältverksamhet samt individuell eller parvis muntlig och skriftlig redovisning. För slutbetyget VG på kurs, krävs godkänt för samtliga moduler varav VG på två moduler.
 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Kursen reviderad 2019-09-10; Dnr LiU-2019-02897

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för Tema
Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning: En kritisk ämnesdidaktik. Studentlitteratur: Lund. (Kap. 3, 5 och 11) Ekstig, B. (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Studentlittertur, Lund. ISBN 9144041268. (Kap. 1-7) Ehinger, M. (2011). Repetitionskurs i kemi. Studentlitteratur, Lund. ISBN 9789144000510. (Kap. 1-9) Artiklar som seminariebehandlas: Bennet J; Lubben, F & Hogarth, S. (2006). Bringing science to life: A synthesis of the research evidence on the effects of context-based and STS approaches to science teahing. Science Education, Vol. 91(3), 347-380. Braund, M; Reiss, M (2006). Towards a more authentic science cirruculum: The contribution of out-of-school learning. International Journal of Science Education, Vol. 28(12), s. 1373-1388. Kopierade artiklar, aktualitetsmaterial m.m. Läroplan och ämnesplaner för gymnasieutbildning
LAB2 Experimentella studier U, G 4.5 hp
STN2 Skriftlig tentamen: salstentamen Naturresursanvändning, energi och miljö U, G, VG 7.5 hp
SRE1 Skriftlig och muntl redovisning: Naturvetenskaplig didaktik U, G, VG 3 hp

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Studieinformation, bilda@uf.liu.se