Svenska (31-52,5 hp), 22.5 hp (92SV37)

Swedish, (31-52,5 hp), 22.5 credits

Huvudområde

Svenska språket

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Kursansvarig

Suzanne Parmenius Swärd

Studierektor eller motsvarande

Lisbeth Hurtig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång svenska, 270 hp (Ingång svenska) 3 (HT 2017) v201633-201703 Svenska Linköping o
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Svenska språket

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp samt Svenska 1-30 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- granska och konkretisera kurs- respektive ämnesplaners innehåll
- beskriva olika synsätt på bedömning och värdering av texter
- utföra språklig analys på brukstexter
- problematisera hantering av IT i ett svenskämnesdidaktiskt perspektiv
- redogöra för några litteraturdidaktiska teorier
- beskriva hur litteraturdidaktiska teorier på olika sätt kan omsättas i skolans praktik
- utifrån olika perspektiv analysera och tolka skönlitterära och multimodala texter i ett didaktiskt perspektiv
- översiktligt redogöra för svenska språkets historiska utveckling
- urskilja svenska språkets socialt betingade variation i ett nutida och interkulturellt perspektivavseende ungdomsspråk, dialekter, minoritetsspråk och språk i Norden

Kursinnehåll

I kursen ingår studier av elevtexter och professionella texter inom olika genrer. Texterna beskrivs, analyseras och tolkas ur olika perspektiv. Den studerande granskar också elevtexter med fokus på bedömning och värdering. Arbetsformer för text och läsning tas upp i ett didaktiskt perspektiv. Den studerande problematiserar IT-användningen i svenskundervisningen. I kursen ingår att den studerande behandlar grundläggande litteraturdidaktisk teoribildning. Den studerande tolkar och granskar kritiskt såväl skönlitterära som multimodala texter. Den studerande diskuterar teorier om litteraturläsning, litteratursamtal och skrivande kopplat till skönlitteratur och hur dessa teorier kan tillämpas i praktisk verksamhet.

I kursen studeras svensk språkhistoria på ett kortfattat och översiktligt sätt. Vidare diskuteras språket i det moderna samhället med fokus på ungdomsspråk, minoritetsspråk, dialekter och de nordiska språken. Genomgående studeras ämnets kurs- respektive ämnesplaner avseende språk, textarbete och litteratur.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier samt workshops.

OBLIGATORISKA MOMENT:
Redovisning av valbar litteratur, närvaro på seminarier.

Examination

Kursen examineras individuellt genom skriftliga tentamina, skriftlig redovisning

Provkoder:
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen Textanalys textdidaktik, 6,5 hp, U-VG
STN2 Skriftlig tentamen: salstentamenLitteratur, 6,5 hp, U-VG
STN3 Skriftlig tentamen: salstentamen Språksociologi, 3,5 hp, U-VG
STN4 Skriftlig tentamen: salstentamen Språkhistoria, 4 hp, U-VG
SRE1 Skriftlig redovisning VFU, 2 hp, U-G
OBL1 Obligatoriskt moment Redovisning valbar litteratur, (D)
OBL2 Obligatoriskt moment Närvaro på seminarier, (D)

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för kultur och kommunikation
Delkurs Textdidaktik och textanalys Bommarco, Birgitta & Parmenius Swärd, Suzanne (2012) Läsning, skrivande, samtal – textarbete i svenska på gymnasiet. Lund: Studentlitteratur (främst kap 2, 7,8,9) Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten –handbok i textanalys. Lund: Studentlitteratur. (valda delar läses) Hoel, Thorlaug, Løkensgard (2001). Skriva och samtala –lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. (Gymnasiet) Holmberg, Per (2009) Genrer och funktionellt språk i teori och praktik I:Symposium 2009 Nationellt centrum för svenska som andra språk (skickas ut) Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur. (återanvändes från tidigare kurs). Även upplaga från 2008 kan användas. Skar, Gustav & Tengberg Michael (red). (2015). Bedömning i svenskämnet Årskurs 7-9 Svensklärarföreningens årsskrift 2014. Natur och Kultur(7-9) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för Gymnasieskola 2011 Delkurs Språkhistoria och språksociologi Språkhistoria Bergman, Gösta (2013). Kortfattad svensk språkhistoria.Lund: Studentlitteratur. Josephson, Olle (1997). Vad skulle Agda Östlund ha gjort med e-posten? Svenska språket 1992–97. I: Dialogen nr 8.*) Melin, Lars (1998). Svensk språkhistoria –efter 1945. I: Svenskläraren nr 4.*) *) Delas ut i samband med lektion. Härutöver tillkommer ett urval originaltexter som är representativa för det svenska språkets utveckling. Texterna tillhandahålls av läraren. Referenslitteratur språkhistoria Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Edlund, Lars-Erik & Birgitta Hene (2007).Lånord i svenskan : om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Jansson, Tore (2010). Språkens historia. En upptäcktsresa i tid och rum. Stockholm: Norstedts. Moberg, Lena & Margareta Westman (1998). Svenskan i tusen år: glimtar ur svenska språkets utveckling. Stockholm: Norstedts ordbok. Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Natur och kultur. Pamp, Bengt (1988). Ortnamnen i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år: en historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur. Ralph, Bo (1994). Svenskt och nordiskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Teleman, Ulf (2002). Ära, rikedom och reda: svensk språkvård och språkpolitik under äldre Nyare tid. Stockholm: Norstedts ordbok. Teleman, Ulf (2003). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Stockholm: Norstedts ordbok. Åberg, Gösta (2011). Handbok i svenska. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Språksociologi Andersson, Annica; Harstad, Fredrik (2009). Expedition: språk i Norden. nordienT. Bellander, Therese (2014). Digitalt språkbruk –Vad är det? I Boglind, Holmberg & Nordenstam (red.) Mötesplatser –texter för svenskämnet. Lund: Studentlitteratur. S. 223-242. Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg1.*) Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret.*) Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska –sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman& Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.* Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo.*) Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) NB! Titlar markerade med asterisk*) ingår i kompendiet. Således är Andersson, Annica; Harstad, Fredrik (2009), Boglind; Holmberg; Nordenstam (2014)och Einarsson, Jan (2009) litteratur som måste skaffas på egen hand Referenslitteratur språksociologi Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Barddal, Jóhanna (m.fl) (1997). Nordiska. Våra språk förr och nu. Lund: Studentlitteratur. Beijar, Kristina (1998). Ett land, två språk: den finländska modellen. Esbo: Schildt. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Christensen, Robert Zola (2008). Dansk for svenskt alende. Lund: Studentlitteratur. Ett vardagsliv med flera språk . Stockholm: Liber. Jacob Cromdal& Ann-Carita Evaldsson (2004) (red.). Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Egeberg, Ole (2003). Indgange till dansk. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2013). Språket och språkarna. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, J. & Hultman, T.G. (1984). Godmorgon pojkar och flickor: om språk och kön i skolan. (1. uppl.) Malmö: LiberFörlag. Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv(2004). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Finlandssvenskans framtid(1992). Sven-Erik Hansén & Christer Laurén (red.)Svensk-österbottniska samfundet, Vasa. Gellerstam, Martin (1994). Ordförrådets härledning. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Grannspråk i samspråk (1988). Svensklärarföreningens årsskrift. Svensklärarföreningens skriftserie nr 202. Stockholm. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas(2004). Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. Hyltenstam, Kenneth; Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth;Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk –i forskning, undervisning och samhälle.Lund: Studentlitteratur. Höckerstedt, Leif (2000). Fuskfinnar eller östsvenskar? En debattbok om finlandssvenskhet. Helsingfors: Söderströms. Ingo, Rune (2004). Finska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Kotsinas, Ulla-Britt & Helgander, John (1994). Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet MINS 40. Kotsinas, Ulla-Britt (1994). Vråååål-bedåriskt. En bok om flickslang. Astrid Brismans slangordbok 1932. Stockholm: Norstedts. Kotsinas, Ulla-Britt (2004). Ungdomsspråk. Ord och stil. Kotsinas, Ulla-Britt (2005). Invandrarsvenska. Hallgren & Fallgren. Melin-Köpilä, Christina (1996). Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige (1997). Westergren, Eva & Hans Åhl(red.) Falun: Norstedts. Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren & Ståle Løland(red.) Novus forlag. Norrby, Catrin; Håkansson, Gisela (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Lund: Studentlitteratur. Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Natur och kultur. Ralph, Bo (1994). ”Svenskt och nordiskt”. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet ikulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Skjerdingstad, Kjell Ivar (2003). Innganger till norsk. Lund: Studentlitteratur. Språkets makt(1990). Birger Bergh & Ulf Teleman (red.). Lund University Press 10 Språk i världen. Broar och barriärer (1993). Jerker Blomqvist & Ulf Teleman (red.). Lund University Press. Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. En kort presentation (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok. Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv(1999). Hyltenstam, Kenneth (red.). Lund: Studentlitteratur. Thors, Holger (1986). Vi finlandssvenskar och vårt svenska språk. Krakow: Nakladem Uniwersytetu Jagiellonskiego. Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritet-sundervisning i Sverige (1996).Hyltenstam, Kenneth (red.). Lund: Studentlitteratur. Delkurs Litteraturdidaktik Boglind, Ann och Nordenstam, Anna (2014), Från fabler till Manga, Gleerups. (Framförallt kapitlen 1, 8 och 9) Boglind, Ann, Holmberg, Per och Nordenstam, Anna (red.) (2014), Mötesplatser – texter för svenskämnet, Studentlitteratur. Bommarco, Gunilla och Parmenius-Svärd, Suzanne (2012), Läsning, skrivande, samtal, Liber. (Framförallt kapitel 4-5) Erixon, Per-Olof (red) (2014), Skolämnen i digital förändring, Studentlitteratur. (Något kapitel kommer användas, tillhandahålles) Graeske, Caroline (2013), ”GY2011-säkrad?” i Skar, Gustaf och Tengberg, Michael (red) Läsning!, SLF2013. (tillhandahålles) Granström, Malin (2013), ”Lässtrategier –hur läser vi kursplanen mellan raderna?” i Skar, Gustaf och Tengberg, Michael (red.) Läsning!, SLF 2013. (tillhandahålles) Johansson, Maritha (2015), ”Att tolka en skönlitterär text. Mikro - och makrotolkningar hos svenska och franska gymnasieelever” i Andersson, Per, Holmberg, Per, Lyngfeldt, Anna, Nordenstam, Anna och Widhe, Olle (red.) Mångfaldens möjligheter. Litteratur– och språkdidaktik i Norden, SMDI 2014. Kan laddas ner på följande adress: http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2014/12/m_ngfaldens_m_jligheter_2 0141123_pdf_57141.pdf Jönsson, Maria och Öhman, Anders (2015), Litteratur och läsning, Studentlitteratur. Langer, Judith M (2015), Litterära föreställningsvärldar, Daidalos. Molloy, Gunilla (2011), Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum, Studentlitteratur. (Framförallt kapitel 4 –7) Persson, Magnus (2011), ”Kanon” i Den goda boken(2012), Studentlitteratur. (tillhandahålles) Skar, Gustaf och Tengberg, Michael (red.) (2014), Bedömning i svenskämnet, Natur och kultur. (Tillhandahålles eller har använts i tidigare kurs.) www.skolverket.se(Här finns ämnesplaner för respektive stadium, kunskapskrav och kommentarer till ämnesplaner.) Skönlitteratur: Ett skönlitterärt verk som väljs i samråd med läraren. En novell (Information kommer senare.) I en del av handböckerna finns hänvisningar till specifika skönlitterära verk. Det är starkt rekommenderat att läsa och aktualisera så många som möjligt av dessa verk för att få en större förståelse.

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se