Teknik (31-40,5 hp), 10.5 hp

Technology (31-40,5 cr), 10.5 credits

92TK37

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången VT 2021. Ersätts av 92TK39.

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jonas Hallström

Kursansvarig

Johan Svenningsson

Studierektor eller motsvarande

Mats Brusman

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Särskild information

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången VT 2021. Ersätts av 92TK39.

Examination erbjuds vid sammanlagt minst tre tillfällen per examinationsmoment.
Dessa tre tillfällen fördelas under minst två terminer från det sista ordinarie kurstillfället. Dessa kan du hitta i kursens sista aktuella Lisamrum.
Kontakta kursansvarig för att bli insläppt i kursens Lisamrum.

Förkunskapskrav

Kursen förutsätter Teknik (1-30 hp) samt godkända kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betyssättning, 7.5 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva och förklara funktionsförhållanden mellan tekniska komponenter och system av olika komplexitet
- beskriva tekniska system med avseende på deras samverkan med individ, samhälle och natur, samt utifrån etiska, demokratiska och internationella perspektiv
- identifiera viktiga aktörer som verkar i och runt de stora tekniska systemen samt urskilja deras olika roller
- visa i praktiska projekt hur styr- och reglerteknik fungerar i ett avgränsat system och relatera detta till skolundervisning
- jämföra och granska tekniksociologiska begrepp om system
- jämföra olika former av läromedel inom teknik
- använda digitala verktyg
- beskriva forskningsetiska principer och använda sig av en vetenskaplig metod på ett empiriskt material
- konstruktivt kommentera andras vetenskapliga arbeten.

Kursinnehåll

Kursen behandlar tekniska system av olika komplexitet; deras funktion, organisation och avgränsning. I kursen studeras exempelvis samband mellan struktur och mekanism, mellan system och komponent liksom beroenden mellan olika nivåer, kontroll och styrning samt standarder. Stora sociotekniska system studeras med avseende på hur dessa vuxit fram i samspel med det omgivande samhället och de föränderliga aktörsnätverk som verkar där. Behov, drivkrafter och villkor för teknikutveckling berörs tillsammans med frågor om teknikdeterminism, etik, genus, demokrati, risker och internationella variationer. Läromedel, som innefattar allt från läroböcker till konstruktionsmaterial och digitala verktyg, behandlas exempelvis ur dessa perspektiv. Inom kursens ram konstruerar den studerande också en modell och genomför en simulerad styrning av ett avgränsat tekniskt system.

Kunskaper om forskningsprocessen fördjupas genom att den studerande identifierar forskningsetiska principer, använder sig av en vetenskaplig metod på ett eget insamlat empiriskt material, försvarar sin egen samt kritiskt kommenterar någon annans vetenskapliga arbete.

Undervisnings- och arbetsformer

Inläsning och bearbetning av litteratur, seminarier, konstruktionsövningar, föreläsningar, studiebesök. Undervisningen omfattar såväl individuella som gruppvisa moment.

Examination

Kursen examineras genom muntlig och skriftlig redovisning samt redovisning av uppsats, opposition och respondentskap.

 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Kursen reviderad 2020-04-02; Dnr LiU-2020-01361

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
MRE4 Tekniska system-uppgift 1.5 hp U, G, VG
MRE1 Litt.sem., introduktion till tekniska system I, muntlig 1.5 hp U, G, VG
MRE2 Litt.sem., didaktiska perspektiv på tekniska system, muntlig 1.5 hp U, G, VG
OPPO Opponentskap uppsats, muntlig 0 hp U, G
RESP Respondentskap uppsats, muntlig 0 hp U, G
UPS1 Uppsats med handledning 6 hp U, G, VG
Sverige 1950-2002. Lund: Arkiv (bokhandeln). Blomkvist, Pär & Arne Kaijser. 1998. Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt perspektiv. Stockholm/Stehag: Symposion (kompendium). Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi (bokhandeln). Gyberg, Per & Hallström, Jonas (red.) Världens gång - Teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur (bokhandeln), del II Teknik som system. Hartman, Sven. 2003. Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur & kultur (bokhandeln). Hughes, Thomas. 1987. “The Evolution of Large Technological Systems.” I The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and History of Technology, W.E. Bijker, T.P. Hughes och T.J. Pinch (red.). London: MIT Press (kompendium). Johansson, Birgitta. 2004. Stadens tekniska system. Naturresurser i kretslopp. Stockholm: Formas (bokhandeln). Kaijser, Arne. 2004. ”The Dynamics of Infrasystems: Lessons from History”, Proceedings of the Summer Academy 2004 "Urban Infrastructure in Transition: What can we learn from history", http://www.ifz.tugraz.at/index_en.php/article/articleview/658/1/30/ Klasander, Claes. 2010. Talet om tekniska system – förväntningar, traditioner och skolverkligheter. Norrköping: FontD/ISV, Linköpings universitet. Svensson, Maria. 2009. ”Från föremål till system – mot en undervisningsstrategi i grundskolan.” I På spaning efter teknisk bildning, Å. Ingerman, K. Wagner & A.-S. Axelsson (red.). Stockholm: Liber (kompendium). Örtnäs, Anna. 2007. ”Elevers vardagsuppfattningar om tekniska system”. Examensarbete. Linköping: IBL/Electronic Press, Linköpings universitet, http://www.ep.liu.se/abstract.xsql?dbid=8838

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.