Teknik (31-40,5 hp), 10.5 hp

Technology (31-40,5 cr), 10.5 credits

92TK37

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången VT 2021. Ersätts av 92TK39.

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jonas Hallström

Kursansvarig

Jonas Hallström

Studierektor eller motsvarande

Karin Stolpe

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

Kursen förutsätter Teknik (1-30 hp) samt godkända kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betyssättning, 7.5 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva och förklara funktionsförhållanden mellan tekniska komponenter och system av olika komplexitet
- beskriva tekniska system med avseende på deras samverkan med individ, samhälle och natur, samt utifrån etiska, demokratiska och internationella perspektiv
- identifiera viktiga aktörer som verkar i och runt de stora tekniska systemen samt urskilja deras olika roller
- visa i praktiska projekt hur styr- och reglerteknik fungerar i ett avgränsat system och relatera detta till skolundervisning
- jämföra och granska tekniksociologiska begrepp om system
- jämföra olika former av läromedel inom teknik
- använda digitala verktyg
- beskriva forskningsetiska principer och använda sig av en vetenskaplig metod på ett empiriskt material
- konstruktivt kommentera andras vetenskapliga arbeten.

Kursinnehåll

Kursen behandlar tekniska system av olika komplexitet; deras funktion, organisation och avgränsning. I kursen studeras exempelvis samband mellan struktur och mekanism, mellan system och komponent liksom beroenden mellan olika nivåer, kontroll och styrning samt standarder. Stora sociotekniska system studeras med avseende på hur dessa vuxit fram i samspel med det omgivande samhället och de föränderliga aktörsnätverk som verkar där. Behov, drivkrafter och villkor för teknikutveckling berörs tillsammans med frågor om teknikdeterminism, etik, genus, demokrati, risker och internationella variationer. Läromedel, som innefattar allt från läroböcker till konstruktionsmaterial och digitala verktyg, behandlas exempelvis ur dessa perspektiv. Inom kursens ram konstruerar den studerande också en modell och genomför en simulerad styrning av ett avgränsat tekniskt system.

Kunskaper om forskningsprocessen fördjupas genom att den studerande identifierar forskningsetiska principer, använder sig av en vetenskaplig metod på ett eget insamlat empiriskt material, försvarar sin egen samt kritiskt kommenterar någon annans vetenskapliga arbete.

Undervisnings- och arbetsformer

Inläsning och bearbetning av litteratur, seminarier, konstruktionsövningar, föreläsningar, studiebesök. Undervisningen omfattar såväl individuella som gruppvisa moment.

Examination

Kursen examineras genom muntlig och skriftlig redovisning samt redovisning av uppsats, opposition och respondentskap.

PROVKODER:
MRE1 Litt.sem., introduktion till tekniska system I, muntlig, 1,5 hp UV
MRE2 Litt.sem., didaktiska perspektiv på tekniska system, muntlig, 1.5 hp UV
MRE3 Litt.sem., introduktion till tekniska system II, muntlig, 1,5 hp UV
OPPO Opponentskap uppsats, muntlig, 0 hp UG
RESP Respondentskap uppsats, muntlig, 0 hp UG
UPS1 Uppsats med handledning, 6 hp UV

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Sverige 1950-2002. Lund: Arkiv (bokhandeln). Blomkvist, Pär & Arne Kaijser. 1998. Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt perspektiv. Stockholm/Stehag: Symposion (kompendium). Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi (bokhandeln). Gyberg, Per & Hallström, Jonas (red.) Världens gång - Teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur (bokhandeln), del II Teknik som system. Hartman, Sven. 2003. Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur & kultur (bokhandeln). Hughes, Thomas. 1987. “The Evolution of Large Technological Systems.” I The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and History of Technology, W.E. Bijker, T.P. Hughes och T.J. Pinch (red.). London: MIT Press (kompendium). Johansson, Birgitta. 2004. Stadens tekniska system. Naturresurser i kretslopp. Stockholm: Formas (bokhandeln). Kaijser, Arne. 2004. ”The Dynamics of Infrasystems: Lessons from History”, Proceedings of the Summer Academy 2004 "Urban Infrastructure in Transition: What can we learn from history", http://www.ifz.tugraz.at/index_en.php/article/articleview/658/1/30/ Klasander, Claes. 2010. Talet om tekniska system – förväntningar, traditioner och skolverkligheter. Norrköping: FontD/ISV, Linköpings universitet. Svensson, Maria. 2009. ”Från föremål till system – mot en undervisningsstrategi i grundskolan.” I På spaning efter teknisk bildning, Å. Ingerman, K. Wagner & A.-S. Axelsson (red.). Stockholm: Liber (kompendium). Örtnäs, Anna. 2007. ”Elevers vardagsuppfattningar om tekniska system”. Examensarbete. Linköping: IBL/Electronic Press, Linköpings universitet, http://www.ep.liu.se/abstract.xsql?dbid=8838

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.