Teknik (46-60 hp), 15 hp (92TK41)

Technology (46-60 cr), 15 credits

Huvudområde

Teknik

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jonas Hallström

Kursansvarig

Jonas Hallström

Studierektor eller motsvarande

Karin Stolpe

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och fysik B, matematik D, samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, Ingångsämne 1-30 hp samt Teknik 1-30 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- tillämpa designbegreppet som analysverktyg vid teknikstudier och egna projekt
- identifiera och beskriva faktorer som påverkar konstruktion och funktion hos tekniska produkter, komponenter och system
- förklara hur designideal förändrats över tid och vilka faktorer som påverkat förändringarna, i samspel mellan människa, teknik, samhälle och miljö
- identifiera tekniska problem och föreslå lösningar på dessa, samt överföra dessa idéer till konkret form genom att utnyttja de moment som designprocessen omfattar
- diskutera kursens innehåll i ett ämnesdidaktiskt perspektiv och i förhållande till Gymnasieskolan

Kursinnehåll

Designbegreppet problematiseras och fördjupas. Teknikutvecklingsarbetets olika moment tas upp utan att hävda att det finns en absolut och logisk ordning mellan dem. En viktig del av kursen handlar om hur vi kan bli medvetna om och analysera de värderingar och andra faktorer som, öppet eller dolt, påverkar utformningen av en teknisk produkt eller ett system. Det rör t ex frågor om genus, kulturell acceptans, ekonomi och ergonomi. Produkters estetiska, affektiva, kommunikativa och sociala funktioner uppmärksammas. Härvidlag är inte bara modernt utvecklad teknik av intresse, utan ett historiskt perspektiv på olika designideal tillämpas också.

Genom ett praktiskt inriktat designprojekt prövar och reflekterar den studerande över den kunskapsprocess och de olika överväganden som tillsammans utgör designarbetet i utvecklandet av ny teknik. Att själv praktiskt pröva olika aspekter av designprocessen samt skapa och bedöma undervisningssituationer i teknik där designmoment ingår, utgör en central del av kursen.

Undervisnings- och arbetsformer

Inläsning och bearbetning av litteratur, seminarier, konstruktionsövningar, föreläsningar och studiebesök. Undervisningen omfattar såväl individuella som gruppvisa moment.

Examination

Kursen examineras genom redovisning av ett designprojekt.

PROVKODER:
VRE2 Designprojekt, visuell redovisning av designad produkt, 9 hp - UV
SRE2 Designprojekt, skriftlig redovisning reflektionsuppgift, 3 hp - UV
SRE3 Stilhistoria, skriftlig redovisning, 3 hp - UV

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Johannesson, H., Persson, J.-G. & Pettersson, D. (2013). Produktutveckling - Effektiva metoder för konstruktion och design. Stockholm: Liber. Löfgren, Bo. 2002. Design och produktutveckling. Malmö: Liber förlag. Vihma, Susanne. 2003. Designhistoria. En introduktion. Stockholm: Raster förlag. Österlin, Kenneth. 2003. Design i fokus för produktutveckling. Varför ser saker ut som de gör? Malmö: Liber förlag.

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se