Samhällskunskap (31-52,5 hp), 22.5 hp (93SH33)

Social Science (31-52,5 cr), 22.5 credits

Huvudområde

Inget huvudområde

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Per-Olof Hansson

Kursansvarig

Per-Olof Hansson

Studierektor eller motsvarande

Mariana S Gustafsson
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång svenska, 270 hp (Ingång svenska) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång historia, 270 hp (Ingång historia) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång textilslöjd, 270 hp (Ingång textilslöjd) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång matematik, 270 hp (Ingång matematik) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång samhällskunskap, 270 hp (Ingång samhällskunskap) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång trä- och metallslöjd, 270 hp (Ingång trä- och metallslöjd) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång engelska, 270 hp (Ingång engelska) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång historia, 300 hp (Ingång historia) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång matematik, 300 hp (Ingång matematik) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång samhällskunskap, 330 hp (Ingång samhällskunskap) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång engelska, 300 hp (Ingång engelska) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång svenska, 330 hp (Ingång svenska) 5 (HT 2018) v201834-201903 Svenska Linköping v
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs genomgången Samhällskunskap 1-30 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- diskutera massmedias innehåll och påverkan på opinionsbildning och demokratin.
- diskutera olika teorier och perspektiv i relation till demokratins förverkligande.
- diskutera centrala begrepp i samhällskunskapsämnet.
- redogöra för hur elevers lärande om EU-undervisning kan bedrivas
- diskutera elevers lärande och undervisning om globala frågor i skolan inklusive formella dokument som konventionen för mänskliga rättigheter.
- analysera och argumentera för val av samhällskunskapsläromedel inklusive digitala läromedel för årskurs 7-9 och gymnasieskolan
- redogöra för grundläggande strukturer i det svenska politiska systemet,
- redogöra för centrala och kritiska situationer i den moderna politiska historien och vad dessa betytt för hur svensk politik och förvaltning är organiserad och strukturerad idag,
- skriftligt redogöra för och reflektera kring såväl empiriska som principiella aspekter av svensk politik och förvaltning,
- analysera politiska händelser i relation till det svenska politiska systemets särdrag och historiska utveckling
- analysera och förhålla sig till olika förklaringsansatser inom svensk politik och förvaltning,
- kritiskt förhålla sig till argument och tolkningar av olika förvaltningsmodeller och politiska förlopp
- redogöra för grundläggande begrepp och teorier om internationell politik, samt om centrala internationella aktörer, processer och institutioner,
- redogöra för hur teorier, begrepp och institutioner uppkommer och förändras och tolkas i olika historiska, politiska och kunskapsteoretiska kontexter,
- skriftligt reflektera över och kritiskt förhålla sig till företeelser, begrepp och teorier, samt muntligt i en seminariesituation redogöra för sina tankegångar och förhålla sig till andra studenters motsvarande prestation,
- argumentera för och mot samt jämföra och kontrastera olika teorier om internationell politik, samt applicera dessa på historiska eller samtida exempel,
- inta ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkning utifrån såväl kunskapsteoretiska som etiska och demokratiska perspektiv
- diskutera prov, formativ och summativ bedömning samt nationella prov inom årskurs 7-9 samt gymnasiet.

Kursinnehåll

Ämnesdidaktik
Delkursen tar upp massmedias roll i samhället och hur media påverkar opinionsbildiningen. Teorier och perspektiv på demokrati fördjupas och i relation till medias roll. Kursen lyfter fram globala perspektiv och i synnerhet formella dokument som Mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Vidare diskuteras elevers lärande om globala frågor i skolan. Centrala begrepp, förståelse av begrepp och bedömning av lärande är ytterligare inslag i kursen.

Det svenska politiska systemet
Delkursen behandlar svensk politik och förvaltning avseende lokala, regionala och nationella processer. Särskild vikt läggs vid den politiskt historiska utvecklingen och samspelet mellan politik och förvaltning. Delkursen fokuserar principiella särdrag och deras relation till centrala idéer inom politisk teori

Internationell politik
Delkursen behandlar grundläggande begrepp och teorier om internationell politik samt olika historiska och samtida företeelser inom internationell politik, som exempelvis FN-systemet, internationell säkerhetspolitik och internationellt samarbete

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och självständiga studier.
Obligatoriskt moment: deltagande i seminarier mDet svenska politiska systemet

Examination

Kursen examineras genom portföljredovisning, muntlig och skriftlig redovisning, skriftlig tentamen samt genomförande av rollspel.

PROVKODER:
MRE2 Muntlig redovisning: Ämnesdidaktik 1 hp, U-G
MRE5 Muntlig redovisning med skriftligt underlag: Ämnesdidaktik 1,5 hp, U-VG
MRE6 Muntlig redovisning med skriftligt underlag: Statsvetenskap 1,5 hp, U-G
POR1 Portfolio: Ämnesdidaktik 3,5 hp, U-VG
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen Det svenska politiska systemet 6 hp (U-V)
SEM1 Seminarium: Det svenska politiska systemet 1,5 hp (U-G)
STN2 Skriftlig tentamen: hemtentamen Internationell politik 5,5 hp (U-V)
SEM2 Seminarium: Internationell politik 1,0 hp (U-G)
SPEL  Rollspel 1,0 hp (U-G)

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Arevik, S., & Hartzell, O. (2015). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS. Giljam, M., & Hermansson, J. (red.) (2003). Demokratins mekanismer. Malmö: Liber. Jönsson, A., & Odenstad, C. (2014). Bedömning i SO. Malmö: Gleerups. Långström, S., & Virta, A. (2016). Samhällskunskapsdidaktik. Utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur. (kap 10-12) Sjödén, B. (2014). Vad är ett bra digitalt läromedel? I Persson, A., & Johansson, R. (red). Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet. (s. 79-94). Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Lund: Studentlitteratur. Artiklar tillkommer.

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se