Teknik (61-75 hp), 15 hp (93TK51)

Technology (61-75 cr), 15 credits

Huvudområde

Teknik

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jonas Hallström

Kursansvarig

Jonas Hallström

Studierektor eller motsvarande

Mats Brusman

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Godkända kurser Teknik (1-45 hp), 45 hp, Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betyssättning, 7.5 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

- identifiera och använda begrepp inom områdena arkitektur, samhällsbyggnad och hållbar utveckling,

- redogöra för stadsbyggnadsidéer och samhällsutveckling ur ett historiskt, socialt och hållbarhetsperspektiv,

- analysera tekniken utifrån estetiska, sociala, ekonomiska, demokratiska, etiska och filosofiska perspektiv på samhällsbyggande och arkitektur, 

- jämföra och analysera olika byggnadsmaterial med hänsyn till dess tillverkning, uppbyggnad, egenskaper, användningsområden och miljöpåverkan,

- använda tekniker, verktyg, ritningar, planer och modeller som används i bygg- och samhällsplaneringsprocessen,

- bearbeta stoff kring arkitektur och hållbart samhällsbyggande för att kunna undervisa i gymnasiet enligt gällande styrdokument.

Kursinnehåll

Studenten bearbetar stoff kring arkitektur och hållbart samhällsbyggande för att kunna planera, leda och utvärdera undervisning i gymnasiet enligt gällande styrdokument. I samtliga moment kommer teknikdidaktik ha en central roll. 

Studenten lär sig grundläggande begrepp inom områdena arkitektur, samhällsbyggnad och hållbar utveckling. Vidare stadsbyggnadsidéer och samhällsutveckling ur ett historiskt, socialt och hållbarhetsperspektiv liksom tekniska, estetiska, sociala, ekonomiska, demokratiska, etiska och filosofiska aspekter på samhällsbyggande. Tekniker och verktyg för att beskriva och gestalta den byggda miljön och ge förslag till förändringar, exempelvis CAD, tillsammans med ritningar, planer och modeller som används i byggplaneringsprocessen. Här ingår också husbyggnad, olika byggnadsmaterial och installationer med hänsyn till tillverkning, uppbyggnad, egenskaper, användningsområden och hållbara byggnadstekniska lösningar samt enkel livscykelanalys.

Undervisnings- och arbetsformer

Inläsning och bearbetning av litteratur, seminarier, konstruktionsövningar, föreläsningar och studiebesök. Undervisningen omfattar såväl individuella som gruppvisa moment.

Examination

Kursen examineras genom muntlig och skriftlig redovisning.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. de Vries, Marc J. 2005. Teaching About Technology: An Introduction to the Philosophy of Technology for Non-Philosophers. Dordrecht: Springer. Drangert, Jan-Olof & Jonas Hallström. 2002. Den urbana renhållningen i Stockholm och Norrköping: - från svin till avfallskvarn?, Bebyggelsehistorisk tidskrift 44:7-24. (kompendium) Petroski, Henry. 1992. The evolution of useful things. New York: Vintage. Säljö, Roger. 1999. Brukarrationalitet och kretsloppsanpassad konsumtion. I Livsstil och miljö. Värderingar, val, vanor, Lars J. Lundgren (red.). Stockholm: Naturvårdsverket. (kompendium) Thurén, Torsten. 1996. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Österlin, Kenneth. 2003. Design i fokus för produktutveckling. Varför ser saker ut som de gör? Malmö: Liber, s. 84-153.
MRE2 Seminarieuppgift samhällsplaneringsprojekt U, G, VG 6 hp
SRE2 Seminarieuppgift, perspektiv på arkitektur U, G, VG 4.5 hp
STN1 Salstentamen, husbyggnad U, G, VG 4.5 hp

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se