Att analysera, designa och utveckla undervisning – ett ämnesdidaktiskt perspektiv, 15 hp

Analyzing, designing and developing teaching, 15 credits

950A07

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Fristående kurs

Examinator

Anja Thorsten

Kursansvarig

Anja Thorsten

Studierektor eller motsvarande

Margareta Engvall

Kontaktinformation

VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
Fristående kurs (Kvartsfart, Dagtid) HT 2019 201934-202023 Svenska Linköping, Valla

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Förkunskapskrav

Grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen om minst 180 hp 

eller

Kandidatexamen i pedagogik/pedagogiskt arbete/specialpedagogik/didaktik 

eller

Kandidatexamen i ett annat ämne samt tre års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet

Godkända kunskaper i svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- Problematisera lärande, undervisning och kunskapssyn utifrån läroplansteori och olika didaktiska teorier, modeller och begrepp
- Kritiskt granska och analysera kursplaner för ett ämne
- Redogöra för och kritiskt granska olika modeller för undervisningsutveckling
- Omsätta och relatera didaktiska teorier, modeller och begrepp till undervisningspraktiken
- Använda grunderna i någon undervisningsutvecklande modell

Kursinnehåll

Kursen tar sin utgångspunkt i läroplansteoretiska och didaktiska teorier, modeller och begrepp, med en särskild inriktning mot ämnesdidaktik. Läroplaner och kursplaner i ett eget valt ämne belyses och problematiseras. Centralt i kursen är hur didaktiska och ämnesdidaktiska teorier, modeller och begrepp kan användas för att (a) planera och lägga upp undervisning och (b) studera och analysera undervisning. Vidare behandlas olika modeller för kollegial undervisningsutveckling, med ett särskilt fokus på lesson study och learning study. Studenterna får möjlighet att praktiskt tillämpa någon av modellerna. Genomgående relateras kurslitteraturen till egna erfarenheter från undervisningspraktiken utifrån eget valt ämne.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen utgörs av universitetsförlagd utbildning i form av seminarier och föreläsningar samt självständiga litteraturstudier med stöd av lärplattform.

Examination

Individuell skriftlig redovisning.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
SRE3 Skriftlig redovisning: kursuppgift 3. Didaktiska teorier 2.5 hp U, G
SRE2 Skriftlig redovisning: kursuppgift 2. Läroplaner 2.5 hp U, G
SRE1 Skriftlig redovisning: kursuppgift 1. Lärares kunskap 2.5 hp U, G
MRE1 Muntlig redovisning: kursuppgift 4. Didaktisk forskn 2.5 hp U, G
EXAM Skriftlig examinationsuppgift 5 hp U, G, VG
I några fall ska ni läsa kapitel i en antologi. Då står kapitelförfattaren i litteraturlistan, men observera att kapitlet finns i en bok med en annan författare. Detta gäller antologierna Uljens (1997), Carlgren (2017) och Lundgren, Säljö & Liberg (2017). I dessa böcker ska ni läsa några valda kapitel. Flera artiklar och avhandlingar kan laddas ner på nätet. Den litteratur som har en stjärna framför sig är särskilt central litteratur. Obligatorisk litteratur Björndal, C. R. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. *Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. *Carlgren, I., Eriksson, I. & Runesson, U. (2017). Learning study. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. *Eriksson, I. (2017). Lärandeverksamhet som redskap i en Learning study. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. Hopmann, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I M. Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 198-214). Lund: Studentlitteratur. Jank, W. & Meyer, H. (1997 a). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori, I M. Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 17-34). Lund: Studentlitteratur. Jank, W. & Meyer, H. (1997 b). Sambandet mellan didaktisk teorikunskap och handlingskompetens, i: M. Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 35-46) Lund: Studentlitteratur. Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I M. Uljens (red), Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 215-228). Lund: Studentlitteratur. Lewis, C. (2009). What is the nature of knowledge development in lesson study? Educational Action Research. 17 (1), 95-110. Liberg, C (2017): Den didaktiska reliefen – att vara lärare, i: Ulf P Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (351-369). Stockholm: Natur & kultur. Lundgren, U. P. (2017). Läroplansteori och didaktik. i: Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red.). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (s. 265-350). Stockholm: Natur & kultur. *Runesson, R. (2017). Variationsteori som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. *Shulman, L. S. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching, Educational Researcher, 15 (2), 4-14. Shulman, L. S. (1987). Knowledge and Teaching: Foundations of the New Reform, Harvard Educational Review, 57 (1), 1-22. * Thorsten, A. (2019). Tolkande bedömning som underlag för undervisning – med variationsteori som redskap. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/artiklar-till-webbkurser-om-bedomning-och-betygssattning *Thorsten, A. & Johansson, P. (2017). Att vara lärare och forskare i en Learning study. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. *Timperley, H. (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. *Wahlström, Ninni. (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. Egenvald litteratur – artiklar, avhandlingar mm – utifrån undervisningsämne och vald teoretisk fördjupning (ca. 300-350 s.). Valfri fördjupningslitteratur Variationsteori: Lo, M. L. (2013). Variationsteori. För bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur. Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. London: Routhledge. Pang, M. F. & Lo, M. L. (2012). Learning Study: helping teachers to use theory, develop professionally, and produce new knowledge to be shared. Instructional Science, 40 (3), 589-606. Runesson, U. (2012). Learning Study ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete och forskning, Forskning om undervisning och lärande, 8, 7-17. Verksamhetsteori: Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet. En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder med addition och subtraktion är i fokus. (Doktorsavhandling). Linköpings universitet. (Endast teoriavsnittet, teorin används för att analysera undervisning) Eriksson, H. (2015). Rationella tal som tal. Algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. (Licentiatuppsats). Stockholm: Stockholms universitet. (Endast teoriavsnittet, teorin används för att designa och analysera undervisning) Grönlund, A. (2019). Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning. (Doktorsavhandling) Linköping: Linköpings universitet. (Endast teoriavsnittet, teorin används för att analysera undervisning) I. Kozulin, B. Gindis, V. Ageyey, & M. Miller. (2003). Vygotsky´s educational theory in cultural context. Cambridge. Cambridge University Press. (Om verksamhetsteorin)

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.