Förskolans pedagogiska uppdrag i relation till barns livsvillkor, lek, utveckling och lärande, 12 hp

Preschool's educational assignment in relation to children's living conditions, play, development and learning, 12 credits

970G42

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Mats Bevemyr

Kursansvarig

Mats Bevemyr

Studierektor eller motsvarande

Birgitta Plymoth
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1FOR Förskollärarprogrammet 2 (VT 2020) 202004-202011 Svenska Norrköping, Norrköping O
L1FOR Förskollärarprogrammet 2 (VT 2020) 202004-202011 Svenska Västervik O
L1FOR Förskollärarprogrammet 2 (VT 2020) 202004-202011 Svenska Vimmerby O
L1FOR Förskollärarprogrammet 2 (VT 2020) 202004-202011 Svenska Hultsfred O

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Förskollärarprogrammet

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

• redogöra för olika delar inom förskolepedagogik och förskolans pedagogiska uppdrag såsom lärande, omsorg, utveckling och undervisning

• redogöra för vetenskapliga teorier och perspektiv kring barns utveckling 

• diskutera vilka konsekvenser olika synsätt på barn kan få för förskolans praktik

• redogöra för hur sociala kategoriseringar inverkar på barns utveckling och livsvillkor 

• söka och sammanställa vetenskapliga studier rörande lek och lärande i förskolan

med utgångspunkt i ett barnperspektiv 

• diskutera lekens möjligheter för att utforska omvärlden och att utveckla kompetenser

Kursinnehåll

Kursen är indelad i två övergripande kunskapsområden i relation till förskolans pedagogiska uppdrag. I del ett behandlas barns utveckling och livsvillkor; i del två behandlas lek, utveckling och lärande. 
Del ett fokuserar på teorier och begrepp om barns utveckling utifrån olika perspektiv vilka knyts till förskolepraktik. Frågor om sociala villkor behandlas relaterat till sociala kategorier; även kontextens betydelse för förskolan berörs. I detta kunskapsområde belyses delområden: a) förskolans innehåll med fokus på omsorg, fostran och lärande; b) barns utveckling och livsvillkor med fokus på genus i tid och rum; samt c) barndomssociologiska perspektiv på barn och barndom.
I del två ligger fokus på teorier om lek, socialisation och lärande inriktat på barns eget aktörskap och yngre barns lärande. Betydelsen av kategorier såsom ålder, genus, etnicitet och klass för barns lek och lärande diskuteras från vuxen- såväl som barnperspektiv. I kursen behandlas lek både som aktiviteter med eget värde och som redskap för att möjliggöra lärande, utveckling och omsorg. I kursen behandlas vidare digitala mediers roll i och för barns lek och lärande. Lek som område behandlas också utifrån ett hållbarhetsperspektiv, vilket framförallt innefattar de sociala och ekologiska aspekterna av hållbarhet.
Kursens innehåll relateras till läroplanerna för förskola och förskoleklassen, till förskoleverksamheten samt till förskolans pedagogiska och didaktiska innehåll. I kursen behandlas vetenskapligt förhållningssätt – vad som kännetecknar vetenskapliga studier och perspektivtagande. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och självständiga studier. 

Examination

Kursen examineras såväl muntligt som skriftligt. För betyg väl godkänt på hel kurs krävs betyg väl godkänt på exameninsationsmoment skriftlig redovisning 4,5 hp.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
SEM1 Seminarium 1.5 hp U, G
SEM2 Seminarium 1.5 hp U, G
MRE1 Muntlig gruppredovisning 2 hp U, G
SRE1 Skriftlig redovisning 4.5 hp U, G, VG
SRE2 Skriftlig redovisning 2.5 hp U, G
Eidevald, C., Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan. Omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Liber. Eilard, A. (2010). Perspektiv på barndom och barns villkor i relation till lärande. I Skolverket, Perspektiv på barndom och barns lärande. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2393 Kapitel 2 Eriksson Bergström, S. (2017). Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandling. Stockholm: Liber. Halldén, G. (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Kapitel 1-6 och 9-10 Hughes, C. & Leekam, S. (2004). What are the links between theory of mind and social relations? Review, reflections and new directions for studies of typical and atypical development. Social Development, 13(4), 591-619. Jones, E. J. H., & Herbert, J. S. (2006). Exploring Memory in Infancy: Deferred Imitation and the Development of Declarative Memory. Infant and Child Development, 15, 195–205. Knutsdotter Olofsson, B. (2017). (Red.), Larsén, M. Den fria lekens pedagogik – Teori och praktik om fantasileken. Stockholm: Liber. Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnéa & Ohrlander, Kajsa (red.)(2011). En rosa pedagogik: Jämställdhetspolitiska utmaningar. Stockholm: Liber. Kapitel 9 Lillemyr, O. F. (2013). Lek på allvar – en spännande utmaning. Stockholm: Liber. Löfdahl, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur Löfdahl, A. (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. Stockholm: Liber Martinsson, L. & Reimers, E. (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups. Kapitel 1. Nilsen, M. (2017). Kap. 10. Datorplattor och de yngsta barnen i förskolan. I Pramling Samuelsson, I & Jonsson, A. Förskolans yngsta barn – perspektiv på omsorg, lärande och lek. Stockholm; Liber. Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Riddersporre, B & Bruce, B. (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur Kapitel 1, 2, 6, 7 och 10 Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2019). Läroplan för förskoleklassen. Stockholm: Skolverket. Sundqvist, A., Holmer, E., Koch, F-S., Heimann, M. (2017) Developing theory of mind abilities in Swedish preschoolers. Infant and child development. 27(4), 1-14. Hämtad från: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/icd.2090 Tellgren, B. (2004). Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal. Licentiatavhandling Örebro Universitet, Pedagogiska institutionen. Trawick-Smith, J. (2014). Early childhood development. A multicultural perspective. (6th ed.) Upper Saddle River, New Jersey: Merril. Kapitel 2 (s. 20-24), 7 (147-162), 9, 11 (s.255-260), 13, 18. Tullgren, C. (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Doktorsavhandling. Malmö högskola, Lärarutbildningen.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.