Fritidspedagogik 1, Fritidshemmets uppdrag, 7.5 hp (971G37)

Schoolage Educare 1, Introduction to Schoolage Educare and Learning, 7.5 credits

Kursbeskrivning

I kursen introduceras området fritidspedagogik. Kursen fokuserar främst lärares arbete i fritidshem och berör grupprocesser, yrkesspråk och yrkeskunnande som viktiga delar av detta. Centrala begrepp som tas upp är profession, funktion, lärande, ledarskap och uppdrag i relation till yrkesetik och de styrdokument som reglerar verksamheten i fritidshem och skola. Lärares planeringsprocesser för fritidshemmets undervisning är ett viktigt innehåll liksom fritidshemmet som samhällsinstitution vilket belyses i ett samtida perspektiv.Vidare belyses och diskuteras grupprocesser och olika arenor och rum, fysiska och digitala, i elevers fria tid/fritid. 

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Magnus Jansson

Kursansvarig

Magnus Jansson

Studierektor eller motsvarande

Mats Brusman
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
L1FRI Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 2 (VT 2022) v202204-202208 Svenska Norrköping o
L1FRI Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 2 (VT 2022) v202204-202208 Svenska Västervik o
L1FRI Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 2 (VT 2022) v202204-202208 Svenska Nyköping o
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

- redogöra för grundläggande aspekter av lärares undervisning i fritidshemmets verksamhet

- redogöra för olika teorier och perspektiv på kunskap och lärande  inom fritidspedagogik

- diskutera fritidshemmets uppdrag och funktion i ett samhälleligt perspektiv

- identifiera och beskriva grupprocesser, yrkesspråk och yrkeskunnande

- identifiera och diskutera arenor och rum för elevers fria tid/fritid i fritidshem

Kursinnehåll

I kursen introduceras området fritidspedagogik. Kursen fokuserar främst lärares arbete i fritidshem och berör grupprocesser, yrkesspråk och yrkeskunnande som viktiga delar av detta. Centrala begrepp som tas upp är profession, funktion, lärande, ledarskap och uppdrag i relation till yrkesetik och de styrdokument som reglerar verksamheten i fritidshem och skola. Lärares planeringsprocesser för fritidshemmets undervisning är ett viktigt innehåll liksom fritidshemmet som samhällsinstitution vilket belyses i ett samtida perspektiv.Vidare belyses och diskuteras grupprocesser och olika arenor och rum, fysiska och digitala, i elevers fria tid/fritid. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisning sker i form av föreläsningar, grupparbeten, seminarium och självständiga studier. 

Examination

Kursen examineras genom skriftliga och muntliga redovisningar, individuellt och i grupp.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid satstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Kursen reviderad 2020-04-02; Dnr LiU-2020-01361

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Ankerstjerne, T. (2015). (Red). Perspektiv på fritidshemspedagogik. Lund: Studentlitteratur. Calander, F. (1997). Lärarna, fritidspedagogerna och kampen om vita tavlan. Pedagogisk Forskning i Sverige, (2), 105-118 Colnerud, G. (2015). Respekt för lärarprofessionen om lärares yrkesspråk och yrkesetik /. Liber: Stockholm. Elvstrand, H., Simonsson, M. & Lago, L. (red.) (2019). Fritidshemmets möjligheter: att arbeta fritidspedagogiskt. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. Fjällhed, A. & Jensen, M. (2013). Barns livsvillkor: I mötet med skola och fritidshem. Lund: Studentlitteratur. Haglund, B. (2009). Fritid som diskurs och innehåll: En problematisering av verksamheten Vid afterschool programs och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige, 14 (1) (s. 22-44). Lindström, G. & Pennlert, L. (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. (5. uppl.) Umeå: Fundo. Pihlgren, S. A. (red).(2012). Fritidshemmets didaktik. Lund: studentlitteratur. Rohlin, M. (2017). Teori som praktik i fritidshemmet. Malmö : Gleerups Utbildning AB, 2017 Studentlitteratur. Schröder, Margareta & Tuisku, Jarko (2015). Fritidshemmets uppdrag ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och lärande. Johanneshov: MTM Simonsson, M. Elvstrand, H. Hellberg, K. (2015) Samverkan mellan hem och fritidshem ska gynna skolresultaten. Venue Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan socialpsykologi för lärare. Liber: Stockholm. Styrdokument Lgr 11 (2011, rev 17). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket 2011. www.skolverket.se Skolverket. (2014). Fritidshem Allmänna råd med kommentarer. Skolverket.
SME4 Muntlig redovisning med skriftligt underlag U, G 1.5 hp
SME5 Muntlig redovisning med skriftligt underlag U, G 1.5 hp
SEM1 Seminarieserie U, G 1 hp
SRE3 Individuell skriftlig uppgift U, G, VG 3.5 hp

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se