Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp (972G04)

Educational Sciences 4, History of Education, Societal role and values, 7.5 credits

Huvudområde

Didaktik

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Viktor Vesterberg

Kursansvarig

Viktor Vesterberg

Studierektor eller motsvarande

Mats Brusman
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
L1GF3 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (Studieort Linköping) 1 (HT 2019) v201949-202003 Svenska Linköping o
L1GF3 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (Studieort Norrköping) 1 (HT 2019) v201949-202003 Svenska Norrköping o
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och barnperspektiv med fokus på år F-3
- identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning
- redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid
- resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar

Kursinnehåll

Kursen utgörs av fyra delområden (a) utbildningshistoria (b)skolans samhälleliga roll och värdegrund (b) organisation och styrning (d) inkludering, exkludering, sortering och kategorisering i utbildningssystem. Ett kritiskt perspektiv på skola och utbildning präglar kursen.

A
I delområdet behandlas avgörande händelser i svensk utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, däribland införandet av enhetsskolan och friskolereformen.

B
I detta delområde diskuteras skolans värdegrund och demokratiska fostransuppdrag och hur detta har förändrats till form och innehåll över tid.

C
I detta delområde behandlas utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar, förordningar och läroplaner och hur dessa förändrats över tid.

D
Inom detta delområde behandlas utbildningssociologiska frågor om hur grundskolan hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus och etnicitet liksom elevers olika förutsättningar att klara skolarbetet. Här diskuteras således innebörder i det som beskrivs som normalt och avvikande. Inom delområdet behandlas lärares yrkesetik som ett av de verktyg att bemöta diskriminering och kränkning skolan.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, arbete i grupp samt självständiga studier. Vidare används digitala verktyg för eget lärande.

Examination

Kursen examineras genom en salstentamen.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Colnerud, Gunnel (2002) ”Den kollegiala paradoxen”, i Pedagogiska Magasinet 2002:4.* (ligger som kursdokument i Lisam) Colnerud, Gunnel (2010) ”Tillåts läraryrket bli en profession?” i Vägval i Skolans historia. Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria, 2010 vol. 10:2.* (ligger som kursdokument i Lisam) Dahlstedt, Magnus & Olsson, Maria (2013) Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups. Eek-Karlsson, Lotta & Elmeroth, Elisabeth (2012) ”Ett normkritiskt perspektiv”, i Elmeroth, Elisabeth (red). Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete. Lund: Studentlitteratur. (ligger som kursdokument i Lisam) Halldén, Gunilla (2003) ”Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp”, Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 8/no. 1-2, 2003, sid. 12-23. (ligger som kursdokument i Lisam) Johansson, Barbro (2009) ”Barns rättigheter och synen på barn och barndom”. Locus, 21/no. 3-4, 2009, (ligger som kursdokument i Lisam) Ringarp, Johanna & Nihlfors, Elisabeth (2017) Styrning och ledning av svensk förskola och skola. Malmö: Gleerups. Wiltgren, Layal Kasselias (2016) Etnicitet som resurs i skolan. Lund: Studentlitteratur. Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention, (2018) 12:e uppl., Lund: Studentlitteratur. Skollag, Lgr 11, och s 9-14, s 37-42, + De yrkesetiska principerna. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2008) Skola i normer. Malmö: Gleerups. 2a upplagan kap 1, 4, 5 och 8. Sandin, Bengt & Sundkvist, Maria (2014) Barn, barndom och samhälle: svensk utbildningshistoria, Malmö: Gleerups.
STN2 Skriftlig salstentamen U, G, VG 7.5 hp
OBL7 Seminarium D 0 hp
OBL6 Seminarium D 0 hp
OBL5 Seminarium D 0 hp
OBL4 Litteraturseminarium D 0 hp
OBL3 Litteraturseminarium/Debattseminarium D 0 hp
OBL2 Litteraturseminarium D 0 hp
OBL1 Litteraturseminarium D 0 hp

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.