Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp

Educational Sciences 4, History of Education, Societal role and values, 7.5 credits

974G04

Kursen är nedlagd.

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Judith Lind

Studierektor eller motsvarande

Cecilia Lindgren
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång biologi, 270 hp (Ingång biologi) 1 (HT 2017) Svenska Linköping, Valla
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång engelska, 270 hp (Ingång engelska) 1 (HT 2017) Svenska Linköping, Valla
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång historia, 270 hp (Ingång historia) 1 (HT 2017) Svenska Linköping, Valla O
L17MA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik 5 (HT 2017) Svenska Linköping, Valla V
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång matematik, 270 hp (Ingång matematik) 3 (HT 2017) Svenska Linköping, Valla
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång samhällskunskap, 270 hp (Ingång samhällskunskap) 1 (HT 2017) Svenska Linköping, Valla
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång svenska, 270 hp (Ingång svenska) 1 (HT 2017) Svenska Linköping, Valla
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång textilslöjd, 270 hp (Ingång textilslöjd) 1 (HT 2017) Svenska Linköping, Valla O
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång trä- och metallslöjd, 270 hp (Ingång trä- och metallslöjd) 1 (HT 2017) Svenska Linköping, Valla O

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik

Förkunskapskrav

Genomgågna kurser i Utbildningsvetenskaplig kärna 1, Allmändidaktik 5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2, Utveckling och lärande, 8,5 hp och Utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp och Utbildningsvetenskaplig kärna 3, Bedömning och betygsättning, 7,5 hp.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och barnperspektiv
- identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning
- redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid
- resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar

Kursinnehåll

Kursen utgörs av fyra delområden (a) skolans samhälleliga roll och funktioner (b) utbildningssystemets organisation och styrning (c) utbildningshistoria (d) inkludering, exkludering, sortering och kategorisering i utbildningssystem. Ett kritiskt perspektiv på skola och utbildning präglar kursen.

A
I detta delområde behandlas övergripande frågor om skolans roll och funktioner så som varför barn omfattas av skolplikt och erbjuds kostnadsfri undervisning. Här diskuteras skolans värdegrund, demokratiska fostransuppdrag, lärares yrkesetik samt barns rättigheter.

B
I detta delområde behandlas utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar, förordningar och läroplaner.

C
Inom detta delområde behandlas avgörande händelser i svensk utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, däribland införandet av grundskolan. Här görs även jämförelser med andra länders utbildningssystem. Lärarprofessionens förändring och en förändrad syn på barn och barndom är centrala infallsvinklar i detta område.

D
Inom detta delområde behandlas utbildningssociologiska frågor om hur utbildningssystem hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus och etnicitet samt elevers olika förutsättningar att klara av skolarbetet. Här diskuteras även innebörder i det som beskriv som normalt och avvikande.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och individuella uppgifter, samt självständiga studier. I kursen används även digitala verktyg för eget lärande.

OBLIGATORISKT MOMENT:
Deltagande i seminarier. I studiehandledningen anges vilka seminarier som utgör de obligatoriska momenten. För betyget D (deltagit) krävs att den studerande är närvarande och deltar aktivt i diskussionen. Vid frånvaro ersätts seminariedeltagandet av en annan uppgift.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig hemtentamen och skriftlig salstentamen.
Därutöver omfattar kursen obligatoriska moment i form av seminarier.

PROVKODER
STN2 Skriftlig tentamen: hemtentamen 4 hp U-VG
STN3 Skriftlig tentamen: salstentamen, 3,5 hp U-G
OBL1 Seminarier 0 hp D

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för Tema

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Kurslitteratur 2013 Ur U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur – kan köpas på Bokakademin i Kårallen OBS! Köp 2012 års upplaga. I kapitel 4 och 17 i 2010 års upplaga hänvisas till den gamla, ej längre gällande skollagen! Lundgren, Ulf P. Kap. 2 Den moderna skolan blir till Lundgren, Ulf P. Kap. 3 En gemensam skola Lundgren, Ulf P. Kap 4. Det livslånga lärandet Lisa Asp-Onsjö Kap. 11 Specialpedagogik i en skola för alla Erikson, Robert Kap. 12 Den sociala selektionen till högre utbildning Wernersson, Inga Kap. 13 Genusordning förr och nu Bunar, Nihad Kap. 14 Utbildning och mångkulturalitet – i det globala samhället Forsberg, Eva Kap 16 Styrningen av den obligatoriska skolan Rapp, Stephan Kap 17 Skolans lagar och förordningar Ur Ekman & Pilo (2012) Skolan, demokrati och de unga medborgarna. Malmö: Liber – kan köpas på Bokakademin i Kårallen Kap 1 (s 7-23) Inledning Kap 2 (delar, s 28-70) I demokratins tjänst Kap 3 (s 74-87) Demokratiuppdraget som politisk socialisation Kap 4 (delar, s 90-110, 115-128, 140-153) Skolans arbete med demokrati- och medborgarskapsfrågor Ur Nordenmark & Rosén (2008) Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola. Stockholm: Liber – kan köpas på Bokakademin i Kårallen (s 10-15) Inledning Kap. 1 (s 17-27) Så styrs arbetet för lika villkor Kap. 2 (s 29-39) Diskrimineringsgrunder och annan kränkande behandling Kap. 3 (s 41-53) Lägesbeskrivning och erfarenheter från förskola och skola Kap. 4 (s 55-67) (O)lika villkor – en fråga om makt och normer Kap. 5 (s 69-93) Normkritisk pedagogik för lika villkor I Kurskompendium – köpes på Kopieringsservice i C-huset: Referenslitteratur Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26. (7-9) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (Gy) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) Seminarium 1 (7-9) Berg, Gunnar (2003) ”Skolplikt, förvaring och elevers rättssäkerhet och inflytande”, Utbildning & Demokrati 12(1):129-148. (Gy) Lundahl, Lisbeth (2008) ”Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform”, Utbildning & Demokrati, vol. 17(1):29-51. Seminarium 4 Colnerud, Gunnel (2010) ”Tillåts läraryrket att bli en profession?” i Vägval i skolans historia. Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria, vol.10(2):10-13. Thelander, Nina (2004) “Barnets rättigheter i skolan – omsorg eller rättvisa?” i G. Colnerud & S. Hägglund (red.) Etiska lärare – moraliska barn. Forskning kring värdefrågor i skolans praktik. Linköpings universitet. Yrkesetik i vardagen - ett fördjupningsmaterial (2006) Lärarförbundet & Lärarnas riksförbund. Seminarium 5 Dahlin, Bo (2007) ”Fristående skolor och segregation. Give a dog a bad name and hang him?”, Utbildning & Demokrati 16(1):31-51. Dahlstedt, Magnus (2007) ”I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier av skolformer”, Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 12(1):67-88. Seminarium 6 Eek-Karlsson, Lotta & Elmeroth, Elisabeth (2012) ”Ett normkritiskt perspektiv” (delar, s 125-134) i Elisabeth Elmeroth (red.) Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete – i Kurskompendium. Laddas ned via universitetsbibliotekets hemsida http://www.bibl.liu.se/?l=sv (Logga in med ditt LiU-ID och lösenord.) Gå till fliken Tidskrifter och sök på tidskriftens namn och gå sedan till rätt volym och nummer. Seminarium 1 Ertl, Hubert & Phillips, David (2000) ”The enduring nature of the tripartite system of secondary schooling in Germany: some explanations”, British Journal of Educational Studies vol. 48(4): 391-412. Laddas ned via Skolverkets hemsida www.skolverket.se Seminarium 5 Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid (s 9-22, 81-85) (laddas ner från Skolverkets hemsida)

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.