Bedömning och betygssättning, 7.5 hp

Pedagogy for Vocational Education and Training (VET) and Learning in Vocational Subjects, part I, 7.5 credits

976G05

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Helena Tsagalidis

Kursansvarig

Helena Tsagalidis

Studierektor eller motsvarande

Sofia Nyström
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L7VA2 Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL 1 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V
L7VA2 Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL 2 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V
L7VA2 Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL 3 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V
L7VA2 Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL 4 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V
L7VA2 Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL 5 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V
L7VA2 Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL 6 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V
L7VA2 Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL 7 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V
L7VA2 Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL 8 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V
L1YRK Yrkeslärarprogrammet 4 (VT 2020) 202004-202013 Svenska Linköping, Valla O

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • VAL II - Vidareutbildning av lärare
  • Yrkeslärarprogrammet

Förkunskapskrav

Särskild behörighet: kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper i ett eller flera yrkesämnen samt kursen Perspektiv på skola. utbildningens styrning och organisation, 7,5 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

  • redogöra för och tolka de nationella riktlinjer som finns för lärares arbete med kunskapsbedömning
  • behärska centrala begrepp som rör kunskapsmätning och kunskapsbedömning
  • använda och problematisera bedömningsteoretiska begrepp och modeller för att analysera hur undervisningsplanering, undervisning och bedömning samspelar med varandra, med kunskapsformer samt elevers lärande
  • konstruera en examination som relaterar till någon av kurserna i den studerandes eget yrkesämne
  • kritiskt resonera och problematisera kring både val av olika bedömningsmetoder samt  kring andra metoder för att uppnå rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning
  • beskriva hur pedagogisk dokumentation kan användas för återkoppling av bedömningar till elever och vårdnadshavare
  • diskutera principer för validering av kunskap och kompetens

Kursinnehåll

Kursen behandlar lärares formella bedömningsuppdrag så som det formuleras i aktuella styrdokument och vad det uppdraget innebär i yrkesutbildningspraktiken. De studerande diskuterar och problematiserar såväl formativa som summativa bedömningsformer och deras betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling. De studerande konstruerar relevanta examinationer, som till exempel  autentiska tillämpningsexaminationer och teoretiska examinationer, i någon av det egna yrkesämnets kurser. Därmed utvecklar de studerande kunskap om samstämmighet i undervisningsplanering, undervisning och dess aktiviteter samt bedömning. Genom konstruktionsarbetet fördjupar  de studerande sina kunskaper i provkonstruktion, i grundläggande begrepp och teorier om mätning och kunskapsbedömning samt tolkning av förväntade resultat. Provkonstruktion innefattar såväl kvantitativa som kvalitativa metoder för mätningar och bedömningar. I kursen diskuterar och problematiserar de studerande kunskapsbedömningar med olika syften, funktioner, och värdering av varierande bedömningsunderlag samt validering av kunskap och kompetens. I samband med detta diskuterar de studerande samverkan mellan betygsättande yrkeslärare och handledare i arbetsplatsförlagt lärande och arbetsplatsförlagd validering. De studerande i kursen diskuterar återkoppling och ger varandra feedback på arbetsuppgifter. Genom att beskriva och diskutera behandlas utvecklingssamtal ur lärar-, elev- och vårdnadshavarperspektiv. De studerande diskuterar och problematiserar även lärarens yrkesetiska aspekter i form av bedömningsdilemman i syfte att underlätta rättvis och likvärdig bedömning samt skapa förståelse för påverkansfaktorer i samband med bedömning och betygsättning. 

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen organiseras dels i form av nätbaserade studier, dels som campusförlagd utbildning. Utbildningen genomförs således som halvfartstudier. I kursen förekommer föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, grupparbete och självständiga studier. Fältuppgift används som stöd för lärande för den studerande.

Examination

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen 1.5 hp U, G
SRE1 Skriftlig redovisning 6 hp U, G, VG

Böcker

Det tillkommer myndighetstexter från Skolverkets hemsida, se därför Studiehandledningens litteraturlista.

Aldenmyr Irisdotter, S. & Paulin, A. & Zetterqvist, K, (2016) Etik i professionellt lärarskap 2 uppl. Polen: Gleerups

ISBN: 9789140694751

Andersson, P, (2014) Lära till yrkeslärare Lund: Studentlitteratur

Bedömning och betygsättning av yrkeskunskaper. Kap 8. I Köpsén (red.) (2019)

Andersson, Per & Fejes, Andreas, (2010) Kunskapers värde: Validering i teori och praktik andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Valda delar, kap. 1, 2, 4, 5, 6 [100].

Fejes, A. Lindberg, V. & Wärvik, G-B, (2017) Yrkesdidaktikens mångfald Stockholm: Lärarförlaget.

Kap11-12.

Korp, H, (2011) Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket

S. 8–122. [115] finns att ladda upp på adressen: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2666

https://www.skolverket.se/publikationer?id=2666

Köpsén, S, (2019) Lära till Yrkeslärare Lund: Studentlitteratur
Lindström, L. Lindberg, V. & Pettersson, A (red.), (2011) Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap Andra upplagan Stockholm: Stockholms universitets förlag

Valda delar, s. 9–58, 127–216. [140]

Lundgren, U-P, & Säljö, R. med flera, (2017) Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare

Kap 15, 16 och 17.

Nordgren, Kenneth, Odenstad, Christina & Samuelsson, Johan (red.), (2016) Betyg i teori och praktik: Ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium Andra upplagan Malmö: Gleerups

S. 9–102. (Första upplagan från 2008, red. Jansdotter Samuelsson & Nordgren, kan också användas, s. 7–74, 133–150

Tsagalidis, Helena, (2008) Därför fick jag bara godkänt – Bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet.

Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Går att söka på Diva och på www.avhandlingar.se. Valda delar.

www.avhandlingar.se

Wikström, C, (2013) Konsten att göra bra prov - vad lärare behöver veta om kunskapsmätning Stockholm: Natur och Kultur

Kap 5, 6 och 7. 

Artiklar

Allen, James D, Grades as valid measures of academic achievement of classroom learning The Clearing House: A Journal of Educational Strategies, Issues and Ideas 2005

S. 78 (5), 218–222. [5]

Black, Paul & Wiliam, Dylan, Developing the theory of formative assessment Educational Assessment, Evaluation and Accountability 2009

S. 21 (1), 5–31. Finns i Lisam.

Hattie, John & Timperley, Hellen, The power of feedback Review of Educational Research 2007

S. 77 (1), 81-112. [32]

Hirsh, Å, Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och juridiska skyldigheter Stockholm: Skolverket. 2018
Hirsh, Å, Effektiva former för dokumentation i enlighet med regelverk och forskning om lärande Stockholm: Skolverket 2018
Hofvendahl, Johan, Relata refero: “positiv, pigg och bra attityd” Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, E-tidskrift 2004: 2. [13]

http://forskning.edu.uu.se/upi/SITE_Docs/Doc214.pdf

Lindh, Gunnel & Lindh-Munther, Agneta, ). ”Antingen får man skäll eller beröm”. En studie av utvecklingssamtal i elevers perspektiv Studies in Educational Policy and Educational philosophy: E-tidskrift, 2005:1. [25] 2005

http://forskning.edu.uu.se/upi/SITE_Docs/Doc236.pdf

Skolverket, Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen 2013
Tsagalidis, H, Yrkeslärarens frågandepraktik – kunskap och bedömning 2012

E-tidskrift. Du hittar artikeln också i Lisam.

http://home.hit.no/~aakre/nordyrk/2012/2012-3-tsagalidis.pdf

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.