Teknik (31-45 hp), 15 hp

Technology (31-45 cr), 15 credits

9ATK37

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången VT 2021. Ersätts av 93TK39.

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jonas Hallström

Kursansvarig

Jonas Hallström

Studierektor eller motsvarande

Karin Stolpe
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L17BI Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Biologi 8 (VT 2018) 201804-201813 Svenska Linköping, Valla
L17EN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Engelska 8 (VT 2018) 201804-201813 Svenska Linköping, Valla
L17MA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik 8 (VT 2018) 201804-201813 Svenska Linköping, Valla V
L17SV Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Svenska 8 (VT 2018) 201804-201813 Svenska Linköping, Valla V
L17TE Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Textilslöjd 8 (VT 2018) 201804-201813 Svenska Linköping, Valla
L17TM Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Trä- och metallslöjd 8 (VT 2018) 201804-201813 Svenska Linköping, Valla V

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Biologi
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Engelska
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Svenska
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Trä- och metallslöjd
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Textilslöjd

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs Godkänt på UK 1-4 om 30 hp samt på Teknik 1-15 hp eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva och förklara funktionsförhållanden mellan tekniska komponenter och system av olika komplexitet
- beskriva tekniska system med avseende på deras samverkan med individ, samhälle och natur, samt utifrån etiska, demokratiska och internationella perspektiv
- identifiera viktiga aktörer som verkar i och runt de stora tekniska systemen samt urskilja deras olika roller
- visa i praktiska projekt hur styr- och reglerteknik fungerar i ett avgränsat system och relatera till skolundervisningen
- jämföra och kritiskt granska tekniksociologiska begrepp om system
- motivera val av läromedel i vid bemärkelse inom teknik liksom urskilja konsekvenserna av dessa val
- beskriva forskningsetiska principer och använda sig av vetenskaplig metod och teori på ett empiriskt material
- konstruktivt kommentera och granska andras vetenskapliga arbeten
- använda digitala verktyg

Kursinnehåll

Kursen behandlar tekniska system av olika komplexitet, deras funktion, utformning och avgränsning. I kursen studeras samband mellan struktur, mekanism, maskin, apparat och system på skilda nivåer. Diskussioner om beroenden mellan olika nivåer, kontroll och styrning samt standarder kan tjäna som exempel. Stora sociotekniska system studeras med avseende på hur dessa vuxit fram i ett samspel med det omgivande samhället och de föränderliga aktörsnätverk som verkar där. Behov, drivkrafter och villkor för teknikutveckling berörs tillsammans med frågor om teknikdeterminism, etik, genus, demokrati, risker och internationella variationer. Läromedel, som innefattar allt från läroböcker till digitala verktyg behandlas exempelvis ur dessa perspektiv. Inom kursens ram konstruerar också den studerande en modell och en simulerad styrning av ett avgränsat tekniskt system.


Kunskaper om forskningsprocessen fördjupas genom att den studerande identifierar och problematiserar forskningsetiska principer, använder sig av en vetenskaplig metod på ett eget insamlat empiriskt material, försvarar sin egen samt kritiskt kommenterar någon annans vetenskapliga arbete.

Undervisnings- och arbetsformer

Inläsning och bearbetning av litteratur, seminarier, konstruktionsövningar, föreläsningar. Undervisningen omfattar såväl individuella som gruppvisa moment.

Examination

Kursen examineras genom muntlig och skriftlig redovisning, samt redovisning av uppsats, opposition och respondentskap,

PROVKODER:
MRE1: Litteraturseminarier, introduktion till tekniska system I, muntlig, 1,5 hp - UV
MRE2: Litteraturseminarier, didaktiska perspektiv på tekniska system, muntlig, 1,5 hp - UV
MRE3: Litteraturseminarier, introduktion till tekniska system II, muntlig, 1,5 hp - UV
UPS1: Uppsats med handledning, skriftlig, 6 hp - UV
RESP: Respondentskap uppsats, muntlig, 0 hp - UG
OPPO: Opponentskap uppsats, muntlig, 0 hp - UG
SRE1 - Skriftlig redovisning läromedel, 4,5 hp - UV

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Anshelm, Jonas. 2006. Bergsäkert eller våghalsigt? Frågan om kärnavfallets hantering i det offentliga samtalet i Sverige 1950-2002. Lund: Arkiv. Blomkvist, Pär & Arne Kaijser. 1998. Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt perspektiv. Stockholm/Stehag: Symposion. Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Gyberg, Per & Hallström, Jonas (red.) Världens gång - Teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur, del II Teknik som system. Hartman, Sven. 2003. Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur & kultur. Hughes, Thomas. 1987. “The Evolution of Large Technological Systems.” I The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and History of Technology, W.E. Bijker, T.P. Hughes och T.J. Pinch (red.). London: MIT Press. Johansson, Birgitta. 2004. Stadens tekniska system. Naturresurser i kretslopp. Stockholm: Formas. Kaijser, Arne. 2004. ”The Dynamics of Infrasystems: Lessons from History”, Proceedings of the Summer Academy 2004 "Urban Infrastructure in Transition: What can we learn from history", http://www.ifz.tugraz.at/index_en.php/article/articleview/658/1/30/ Klasander, Claes. 2006. ”Innehållsaspekter av systemperspektiv i teknikundervisning. En studie av sex olika nationers styrdokument”, Forskningskonferens i teknikdidaktik. Styrdokument och klassrumsverklighet i skolans teknikundervisning, Norrköping 20–21 mars, 2006, http://www.ep.liu.se/ecp/017/004/ Svensson, Maria. 2009. ”Från föremål till system – mot en undervisningsstrategi i grundskolan.” I På spaning efter teknisk bildning, Å Ingerman, K. Wagner & A.-S. Axelsson (red.). Stockholm: Liber. Örtnäs, Anna. 2007. ”Elevers vardagsuppfattningar om tekniska system”. Examensarbete. Linköping: IBL/Electronic Press, Linköpings universitet, http://www.ep.liu.se/abstract.xsql?dbid=8838

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.