Skolans uppdrag och kunskap om bedömning - gymnasieskolans yrkesprogram, 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 

• redogöra för det svenska gymnasieskolsystemets och yrkesutbildningens framväxt, utveckling, organisering och styrning, 

• diskutera hur urval av kunskaper inom yrkesutbildningar har skett under olika historiska epoker,

• analysera gymnasieskolans/vuxenutbildningens styrdokument avseende värdegrund, mänskliga rättigheter inklusive våld, demokratiska värderingar, hållbar utveckling samt syn på kunskap allmänt och i det egna yrkesämnet,

• diskutera hur lärare kan omsätta relevanta styrdokument i den pedagogiska praktiken,

• diskutera centrala begrepp inom grundläggande kunskapsteorier,

• redogöra för och tolka de nationella riktlinjer som finns för lärares arbete med kunskapsbedömning inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen,

• använda och problematisera bedömningsteoretiska begrepp för att analysera hur undervisningsplanering, undervisning och bedömning samspelar med varandra,

• konstruera en uppgift som stödjer bedömning av olika kunskaper,

• redogöra för olika dokumentationsformer för bedömning av yrkeskunskaper,

• kritiskt resonera kring val av olika bedömningsmetoder för att uppnå rättvis och likvärdig bedömning.

Kursinnehåll

Lärare inom yrkesutbildning arbetar främst med elever i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen. Kursen behandlar vad det innebär att vara lärare och offentlig tjänsteman med ansvar för myndighetsutövning i en politiskt och professionellt styrd organisation.
I kursens första del redogör studenterna för utveckling av gymnasieskolan, dess organisation och samhälleliga uppdrag. De beskriver och granskar särskilt gymnasieskolans utveckling och uppbyggnad, dess styrdokument och på vilka grunder innehållet och formerna för undervisningen väljs ut och har skiftat under olika tidsepoker. I kursen presenterar och analyserar studenterna gymnasieskolans/vuxenutbildningens styrdokument. Analysen fokuserar på hur värdegrund, mänskliga rättigheter inklusive våld, demokratiska värderingar och kunskapsformer inom det egna yrkesområdet omtalas i styrdokumenten. Begrepp som ramfaktorer, frirum och övriga påverkansfaktorer diskuteras i förhållande till lärarens pedagogiska arbete såsom planering och genomförande samt den didaktiska vad-frågan. 

I kursens andra del studeras lärares myndighetsutövning, yrkesetik i arbetet med bedömning, olika bedömningstraditioner, bedömningsformer och syften med bedömning. Som grund för kunskapsbedömning bearbetar studenterna grundläggande begrepp såväl inom kunskapsteorier som inom bedömningsteorier i syfte att förstå bedömningens komplexitet. I kursen bearbetar studenterna dels principer för bedömning i ett målstyrt och decentraliserat skolsystem, dels problematiserar de bedömningsteoretiska begrepp, metoder, bedömningens effekter för såväl individen som skolan, arbetslivet och samhället. Studenterna konstruerar en arbetsuppgift som stödjer bedömning av kunskaper och övar att ge individuell återkoppling. Studenterna fördjupar sig i olika dokumentationsformer och hur återkoppling kan ges. På olika sätt stödjer även kursen studenterna att tillägnar sig ett kritiskt förhållningssätt, färdigheter i att skriva akademiskt och att använda olika kommunikations- och informationskanaler.

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen organiseras som distansutbildning på 25 % vilket innebär seminarieverksamhet och föreläsningar på universitetet samt litteraturstudier på egen hand med stöd av kursuppgifter och nätbaserade gruppuppgifter.

Examination

Skriftlig examination.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
• Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution