Utbildningsvetenskaplig kärna: Förskolans samhälleliga roll och uppdrag, 15 hp

Educational science: The societal role of preschool, general didactics and the task of democracy, 15 credits

9FVG04

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Fristående kurs

Examinator

Helene Elvstrand

Kursansvarig

Helene Elvstrand

Studierektor eller motsvarande

Birgitta Plymoth

Kontaktinformation

VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
Fristående kurs (Kvartsfart, Dagtid) VT 2020 202004-202023 Svenska Norrköping

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Särskild information

Kursen organiseras i fyra delområden (a) utbildningshistoria, (b) didaktik och kunskap
(c) förskollärarens profession och förskolans roll i samhället och (d) förskolans värdepedagogik.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

- redogöra för grunddragen i förskolans historiska framväxt och förändrade

kunskapstraditioner i relation till profession, familj, barn och barndom

- diskutera med stöd i litteratur och erfarenhet vad som kännetecknar

förskolläraruppdraget

-diskutera förskolan som institution och dess utbildningsuppdrag

- relatera förskollärarens uppdrag till samhällets styrdokument, FN:s konvention om

barnets rättigheter samt barn som demokratiska aktörer

- diskutera förskolans värdepedagogiska och demokratiska fostransuppdrag samt

förskollärares yrkesetik

- identifiera centrala kunskapsområden inom didaktik

- diskutera olika typer av kunskap och hur kunskap väljs ut och organiseras i förskolan

- redogöra för hur social kategorisering bidrar till inkludering, exkludering och kategorisering i ett historiskt och samtida perspektiv

- visa grundläggande färdigheter i vetenskapligt skrivande

Kursinnehåll

I kursen tas utgångspunkt i de studerandes egna erfarenheter, barndom samt uppfattningar om vad som kännetecknar förskolläraruppdraget. Förskolan som institution diskuteras på en grundläggande nivå. Vidare behandlas mer övergripande olika perspektiv på barn, förskollärarprofessionen, lärande, fostran, omsorg och undervisning samt relationen mellan pedagog och barn. Förskolans historiska framväxt och de didaktiska frågorna liksom normativa och kritiska perspektiv på den pedagogiska verksamheten är andra viktiga inslag.

I kursen diskuteras olika typer av kunskap och hur kunskap väljs ut och organiseras i förskolan. Relationer mellan ålder, genus, etnicitet, klass, liksom begrepp som normalitet–avvikelse är genomgripande teman. Förskolans roll i förhållande till samhällets inkludering, exkludering och kategorisering av barn studeras.

I kursen problematiseras förskolans olika samhälleliga funktioner och uppdrag såsom lärande, fostran och omsorg. Den politiska styrningen problematiseras också ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv med tonvikt på demokratins grunder, grundläggande värden och medborgarskap. Förskolans värdepedagogik och förskollärarens yrkesetik diskuteras och problematiseras utifrån det demokratiska uppdraget. Vidare behandlas samspelet mellan utbildningssystemet och samhällets styrsystem, läroplansteori, lagar och förordningar, lärarnas uppdrag i relation till barn som demokratiska aktörer. FN:s konvention om barnets rättigheter (UNCRC) i relation till begrepp som barnperspektiv och barns perspektiv belyses.

Kursen syftar utöver innehållet ovan till att de studerande tillägnar sig ett kritiskt förhållningssätt och grundläggande färdigheter i att skriva vetenskapligt. Digitala presentationsformer används och muntlig framställning övas.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, grupparbete och självständiga studier. Därutöver ska den studerande bedriva självstudier.

Examination

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och självständiga studier. Huvuddelen av undervisningen sker på distans med hjälp av lärplattform.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
MRE1 Muntlig gruppredovisning om kategoriseringar 2 hp U, G
POR1 Individuell portfoliouppgift didaktisk kunskap 4 hp U, G
SME1 Individuell muntlig redovisning med skriftligt underlag 2 hp U, G
SRE1 Individuell skriftlig text 5.5 hp U, G, VG
SME2 Individuell muntlig redovisning med skriftlig underlag 1.5 hp U, G
Litteraturlista för kursen 9FVG04 I listan markeras om boken används under vårterminen eller höstterminen. Björk-Willén, Polly, Gruber, Sabine & Puskás Tünde (red.) (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Stockholm: Liber. (VT 2020) Colnerud, Gunnel (2017). Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik. Stockholm: Liber (HT 2020) Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm. Liber. (VT 2020) Elvstrand, Helene (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. (Diss). Linköping: Linköpings universitet. Hämtas på nätet (HT 2020) Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnéa & Ohrlander, Kajsa (red.) (2011). En rosa pedagogik: jämställdhetspolitiska utmaningar. Stockholm: Liber.(VT 2020) Lindgren, Anne-Li. & Söderlind, Ingrid (2019) Förskolans historia: Förskolepolitik, barn och barndom. Malmö: Gleerups. (VT 2020) Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2016). Undervisning i teori och praktik: En introduktion i didaktik. Umeå: Fundo Förlag. (VT 2020) Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. (VT 2020) Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Thornberg, Robert & Johansson, Eva (red.) (2014) Värdepedagogik. Etik och demokrati i skola och förskola. Stockholm: Liber. (HT 2020) Förutom den obligatoriska litteraturen tillkommer valfri litteratur som studenten väljer utifrån ämne för fördjupningsuppgift (hemtentamen och redovisningsuppgift).

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.