Ekologiska tillämpningar inom de areella näringarna, 9 hp

Ecological Applications in Agriculture, Forestry and Fisheries, 9 credits

NBID58

Kursen är nedlagd.

Huvudområde

Biologi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Genevieve Metson

Studierektor eller motsvarande

Agneta Johansson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 30 h
Rekommenderad självstudietid: 210 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6MECO Ecology and the Environment, masterprogram 2 (VT 2019) 1 1+2+3+4 Engelska Linköping, Valla O

Huvudområde

Biologi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Masterprogram i Ecology and the Environment

Särskild information

Kursen ges sista gången 2019. Kursen ersätts av NBID77. 

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

120 hp kurser varav 90 hp i biologi inklusive påbyggnadskurs i ekologi eller motsvarande.

Lärandemål

Kursens övergripande mål är att studenten ska få förståelse för ekologiska tillämpningar inom de areella näringarna (skogs‑, jord- och vattenbruk, fiske, täktverksamhet). Studenten ska även tillägna sig kunskaper om de ekonomiska och juridiska förutsättningar som är förknippade med produktionen av de ekologiska tjänsterna.
Efter genomgången kurs ska studenten:

  • förstå förutsättningar för produktion av biomassa inom de areella näringarna, och hur hur ändrade förutsättningar kommer att påverka densamma.
  • kunna identifiera betydelsefulla ekonomiska, juridiska och sociala faktorer som påverkar produktionsförutsättningarna inom de areella näringarna.
  • kunna identifiera målkonflikter mellan de areella näringarnas produktionsmål och andra sammhällsintressen (inklusive bevarande av biologiskt mångfald).
  • kunna kommunicera med producenter och andra grupper i samhället kring ekologiska principer av betydelse för jordbruk, skogsskötsel och fiskenäringen.

Kursinnehåll

Ekologiska principer och modeller för produktionen inom de areella näringarna. Grundläggande företagsekonomiska principer. Värdering av olika produktionssystem utifrån både ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Integrering av ekologiska kunskaper med ekonomiska förutsättningar för utveckling av innovativa, ekologiskt hållbara produktionssystem.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen utgörs av flera fallstudier där bl.a. intressenter från olika näringar har formulerat problemen och eventuellt också deltar vid examinationen. Fallen kan vara utformade som fiktiva rådgivningssituationer och presenteras i form av rollspel. Föreläsningar och studiebesök fungerar som introduktion och stöd för arbetet med fallstudierna. Studenterna arbetar i grupper som själva definierar litteratur och plockar fram och bearbetar relevant datamaterial med stöd av handledare. Redovisningen syftar till att ge intressenten ett beslutstöd för verksamheten.

Examination

UPG2Skriftlig självvärdering1.5 hpU, 3, 4, 5
UPG1Fallstudier med muntliga redovisningar7.5 hpU, 3, 4, 5
För slutbetyg i kursen sammanvägs betygen i de olika delmomenten med hänsyn tagen till deras olika storlek.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisningsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".

  • Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Studierektor eller motsvarande

Agneta Johansson

Examinator

Genevieve Metson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 30 h
Rekommenderad självstudietid: 210 h

Kurslitteratur

Litteraturen definieras gemensamt av studenter och lärare under kursens gång, och utgörs främst av primärvetenskaplig litteratur och rapporter.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG2 Skriftlig självvärdering 1.5 hp U, 3, 4, 5
UPG1 Fallstudier med muntliga redovisningar 7.5 hp U, 3, 4, 5
För slutbetyg i kursen sammanvägs betygen i de olika delmomenten med hänsyn tagen till deras olika storlek.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Litteraturen definieras gemensamt av studenter och lärare under kursens gång, och utgörs främst av primärvetenskaplig litteratur och rapporter.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
Ekologi, Naturvård, Matematik, Kemi, Statistik
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
UPG1
UPG2
Ekologi, Naturvård, grundläggande förkunskaper förutsätts
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
UPG1
UPG2
fallstudier
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
UPG1
UPG2
fallstudier
2.3 Systemtänkande
X
X
UPG1
UPG2
fallstudier
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
UPG2
individuell självvärdering
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
X
UPG1
intervjuer av avnämare, muntliga redovisningar riktade till avnämare
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
UPG1
fallstudier
3.2 Kommunikation
X
UPG1
UPG2
studiebesök och intervjuer av avnämare, muntliga redovisningar
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
UPG1
UPG2
kursspråk engelska
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
X
UPG1
UPG2
Föreläsning kring företagsekonomi, fallstudier
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
X
UPG1
UPG2
Föreläsning och övningar i företagsekonomi, fallstudier
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
Fallstudier formulerade av, eller tillsamman med, avnämare
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
X
Fallstudier formulerade av, eller tillsamman med, avnämare
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
Fallstudier som avnämare ska använda som beslutsstöd
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.