Beteendegenetik, 7.5 hp (NBID65)

Behaviour Genetics, 7.5 credits

Huvudområde

Biologi Kemisk biologi

Nivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Dominic Wright

Studierektor eller motsvarande

Agneta Johansson

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6METH Applied Ethology and Animal Biology, masterprogram 1 (HT 2017) 2 1+2+3+4 Engelska Linköping o
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Biologi, Kemisk biologi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Applied Ethology and Animal Biology, masterprogram

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

120 hp varav 90 hp i biologi eller motsvarande.

Lärandemål

Studenten kommer lära sig grunderna för kvantitativa genetiska tekniker, speciellt hur de kan tillämpas på beteendevariation. Studenten kommer applicera sådana tekniker på verkliga data, samt diskutera teknikernas respektive begränsningar och göra jämförelser emellan dem. Studenterna kommer analysera och jämföra den genetiska arkitekturen för olika beteenden och diskutera konsekvenserna för framtida beteendestudier.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

  • kunna beskriva grunderna för kvantitativa genetiska tekniker, speciellt hur de kan tillämpas på beteendevariation
  • applicera sådana tekniker på verkliga data
  • diskutera och göra jämförelser emellan teknikernas respektive begränsningar
  • analysera och jämföra den genetiska arkitekturen för olika beteenden och diskutera konsekvenserna för framtida beteendestudier.

Kursinnehåll

Forskningsfältet beteendegenetik omfattar syntesen av bland annat etologi, genetik, neurobiologi och evolution, och påverkar många andra grenar av biologin. Före beteendegenetiken betraktade man ofta beteende som styrt av en "svart låda", utan större intresse för vilka gener som påverkar beteenden och hur de åstadkommer detta. Beteendegenetikens utveckling har inneburit ökad förståelse av de gener som ligger bakom beteendets mekanismer och variation mellan individer. Den här kursen lär ut både de genetiska kunskaper som krävs för tolka beteendegenetik och forskningsfältet självt. Den fokuserar på praktiska aspekter på beteendegentik, framför allt statistiska metoder och hur de används i forskning, försöksdesign och så vidare. Olika aspekter som heritabilitet, genkartläggning, transkriptomik, mutagenes och transgenes kommer behandlas, liksom olika beteenden som ångest, inlärning och minne, fördosöksbeteende och sömn.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen består av föreläsningar, workshops/seminarier och ett projekt som kombinerar litteraturstudier och dataanalys. Studenterna förväntas arbeta självständigt och disponera sin tid effektivt för att utföra kursuppgifterna. Eventuella resekostnader betalas av studenten.

Examination

UPG1Närvaro och aktivt deltagande på seminarierU, G1 hp
UPG2ProjektU, 3, 4, 53.5 hp
HEM1HemtentamenU, 3, 4, 53 hp
Projektet innebär att analysera ett givet dataset i små grupper (varje grupp får ett specifikt dataset). Studenterna kommer genomföra en analys från och med ett inledande utforskande av data till en mer avancerad analys som identifierar gener/QTL:er. De beskriver sedan sina resultat, diskuterar slutsatser och konsekvenser samt designar vidare experiment anpassade efter sina data.

För slutbetyg i kursen sammanvägs betygen i de olika delmomenten med hänsyn tagen till deras olika storlek.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Studierektor eller motsvarande

Agneta Johansson

Examinator

Dominic Wright

Kurshemsida och andra länkar

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 26 h
Rekommenderad självstudietid: 174 h

Kurslitteratur

Anholt, R.R.H., Mackay, T.F.C. Principles of Behavioral Genetics. (Academic Press, 2010).
Anholt, R.R.H., Mackay, T.F.C. Principles of Behavioral Genetics. (Academic Press, 2010).
UPG1 Närvaro och aktivt deltagande på seminarier U, G 1 hp
UPG2 Projekt U, 3, 4, 5 3.5 hp
HEM1 Hemtentamen U, 3, 4, 5 3 hp
Projektet innebär att analysera ett givet dataset i små grupper (varje grupp får ett specifikt dataset). Studenterna kommer genomföra en analys från och med ett inledande utforskande av data till en mer avancerad analys som identifierar gener/QTL:er. De beskriver sedan sina resultat, diskuterar slutsatser och konsekvenser samt designar vidare experiment anpassade efter sina data.

För slutbetyg i kursen sammanvägs betygen i de olika delmomenten med hänsyn tagen till deras olika storlek.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se