E-hälsa: visioner och verktyg, 6 hp

eHealth: Aims and Applications, 6 credits

TBMI04

Huvudområde

Medicinsk teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Håkan Örman

Studierektor eller motsvarande

Marcus Larsson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CDDD Civilingenjör i datateknik 7 (HT 2022) 2 2+4 Svenska Linköping, US V
6CDDD Civilingenjör i datateknik (Medicinsk informatik) 7 (HT 2022) 2 2+4 Svenska Linköping, US V
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi 7 (HT 2022) 2 2+4 Svenska Linköping, US V
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi (Medicinsk informatik) 7 (HT 2022) 2 2+4 Svenska Linköping, US V
6CMED Civilingenjör i medicinsk teknik (E-hälsa) 7 (HT 2022) 2 2+4 Svenska Linköping, US O
6CMJU Civilingenjör i mjukvaruteknik (Medicinsk informatik) 7 (HT 2022) 2 2+4 Svenska Linköping, US V
6CTBI Civilingenjör i teknisk biologi (Sensorer och material i biomedicin) 7 (HT 2022) 2 2+4 Svenska Linköping, US O/V

Huvudområde

Medicinsk teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Särskild information

OBS! Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om eHälsa är kursen TBMI04 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TFYA30 obligatorisk. Kursen TBMI04 är dock allmänt valbar även för dem som inte läser hela strimman med eHälsa.

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i datateknik
  • Civilingenjörsprogram i informationsteknologi
  • Civilingenjörsprogram i medicinsk teknik
  • Civilingenjörsprogram i mjukvaruteknik
  • Civilingenjörsprogram i teknisk biologi

Förkunskapskrav

Kursen ingår i en serie av tre varav detta är den första. Studenten rekommenderas att läsa alla tre kurserna.

Rekommenderade förkunskaper

Tre års universitetsstudier på civilingenjörsprogram. Grundläggande kunskaper i anatomi och fysiologi.

Lärandemål

Kursens övergripande syfte är att genomlysa begreppet e-hälsa med utgångspunkt i dess interdisciplinära natur. Målet är att studenten ska integrera kunskaper från kursens delområden och kritiskt värdera befintliga e-hälsoapplikationer. Genom samläsning mellan fakulteter skapar kursen också en grund för interprofessionellt lärande.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

  • beskriva hälso- och sjukvårdssystemets arbetssätt, struktur, styrning och utveckling över tid
  • förklara begreppet e-hälsa utifrån olika perspektiv
  • förklara hur individ, organisation och samhälle kan bidra till utvecklingen av e-hälsa
  • redogöra för hur e-hälsa kan påverka hälsa samt kvalitet, förhållningsätt och arbetssätt inom hälso- och sjukvård och omsorg
  • reflektera över sin roll i en multidisciplinär arbetsgrupp.

Kursinnehåll

  • Hälsobegreppet och faktorer som påverkar hälsa på individ-, grupp- och samhällsnivå
  • Hälso- och sjukvårdens aktörer: styrning och organisation, skyldigheter och ansvarsområden, processer och interaktion, utveckling över tid
  • E-hälsans primära syfte, nytta, kostnad, visioner och drivkrafter
  • Perspektiv på e-hälsa: definitioner och begreppsomfång, tekniska möjligheter och begränsningar, infrastruktur och applikationer, visioner och utmaningar
  • E-hälsans state of the art: elektroniska hälsointerventioner, applikationer och möjliggörande tekniker så som bildanalys, robotik, maskininlärning och sensorsystem
  • E-hälsans tekniska ramar, deras kapaciteter och begränsningar
  • Standardisering för interoperabilitet, nationella tjänsteplattformar och tjänstekontrakt
  • Implementation och förändring av arbetssituation, profession och ledarskap
  • Etiska och juridiska aspekter av medicinsk informationsbehandling
  • Människa–teknik-interaktion, användarmedverkan i teknik- och produktutveckling och tjänstedesign, tillgänglighet och delaktighet i ett intersektionellt perspektiv
  • Kvalitetsmätning, evidensbaserad e-hälsa, kunskapskällor och -resurser

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen ges på distans med schemalagda aktiviteter.

Kursen utgår från ett studentcentrerat och problembaserat perspektiv på lärande där deltagarna tar eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Lärarens roll är att stödja studenterna i detta arbetssätt.

Arbetsformerna – basgrupper, föreläsningar, projektarbete och seminarier – utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, söka kunskap och i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och träna samarbete. Muntlig redovisning av gruppens arbete ingår i rapportmomentet.

Kursen samläses mellan Medicinska fakulteten och Tekniska fakulteten och stor vikt fästs vid interprofessionellt lärande, det vill säga att från olika professioner lära med, om och av varandra.

Examination

BAS1Basgrupper och seminarier2 hpU, G
UPG1Skriftlig rapport skriven i grupp och individuell reflektion4 hpU, G

Betygsskala

Tvågradig skala, äldre version, U, G

Övrig information

Påbyggnadskurser: E-hälsa:innovation och entreprenörskap, E-hälsa:projekt

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
  • Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution

Institutionen för medicinsk teknik
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
BAS1 Basgrupper och seminarier 2 hp U, G
UPG1 Skriftlig rapport skriven i grupp och individuell reflektion 4 hp U, G

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

Nedlagd kurs

För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
  • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
  • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva

Det finns ingen kurslitteratur tillgänglig på studieinfo för den här kursen.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
Anatomi och fysiologi
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
Programspecifika kunskaper relaterade till e-hälsa
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
BAS1
UPG1
Förklara begreppet e-hälsa utifrån olika perspektiv (lärandemål 2)
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
X
E-hälsans state of the art, tidskriftsartiklar i kurslitteraturen
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
BAS1
UPG1
Problemidentifiering och -formulering (BAS1), slutsatser och rekommendationer (UPG1)
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
Sökning i tryckt och elektronisk litteratur
2.3 Systemtänkande
X
BAS1
UPG1
E-hälsa som system
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
BAS1
UPG1
Interprofessionellt lärande, kreativt tänkande, kritiskt tänkande, självkännedom och integration av kunskaper, planering av tid och resurser
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
X
BAS1
UPG1
Inkludering och e-hälsa ur ett delaktighetsperspektiv, yrkesetik, 
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
X
BAS1
UPG1
Reflektera över roller i multidisciplinär arbetsgrupp (lärandemål 5)
3.2 Kommunikation
X
BAS1
UPG1
Skriftlig och muntlig kommunikation; frågor, lyssnande och dialog
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
BAS1
UPG1
Hälso- och sjukvårdssystemets utveckling över tid (lärandemål 1); etiska och juridiska aspekter av e-hälsa (lärandemål 2); tillgänglighet och delaktighet i ett intersektionellt perspektiv (lärandemål 3);  e-hälsans påverkan på hälsa samt kvalitet, förhållningsätt och arbetssätt inom hälso- och sjukvård och omsorg (lärandemål 4) 
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
BAS1
UPG1
E-hälsans nytta, kostnad och drivkrafter; strategier och mål för affärsverksamhet (gästföreläsning)
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
BAS1
UPG1
Hälso- och sjukvårdssystemets arbetssätt, struktur och styrning (lärandemål 1) ; förklara hur individ, organisation och samhälle kan bidra till utvecklingen av e-hälsa (lärandemål 3)
4.4 Att konstruera produkter och system
X
BAS1
Participatory design 
4.5 Att realisera produkter och system
X
BAS1
Implementering 
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
X

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
BAS1
UPG1
Hälso- och sjukvårdssystemets utveckling över tid (lärandemål 1); etiska och juridiska aspekter av e-hälsa (lärandemål 2); tillgänglighet och delaktighet i ett intersektionellt perspektiv (lärandemål 3);  e-hälsans påverkan på hälsa samt kvalitet, förhållningsätt och arbetssätt inom hälso- och sjukvård och omsorg (lärandemål 4); nationella strategier för e-hälsa
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
X
BAS1
UPG1
Finansiering av hälso- och sjukvård; finansiering och styrning av utvecklingsprojekt, mål för kunskapsutveckling
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
UPG1
Syfte och mål i relation till behov och övergripande strategier
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
UPG1
Kritisk granskning av utvecklingsprojekt inom e-hälsa

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.