Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO, 12 hp

Biomedical Engineering - Project Course, 12 credits

TBMT14

Huvudområde

Medicinsk teknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Marcus Larsson

Studierektor eller motsvarande

Marcus Larsson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 96 h
Rekommenderad självstudietid: 224 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6MBME Biomedical Engineering, masterprogram 3 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CDDD Civilingenjör i datateknik 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CDDD Civilingenjör i datateknik (Medicinsk informatik) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi (Medicinsk informatik) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CMED Civilingenjör i medicinsk teknik 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CMED Civilingenjör i medicinsk teknik (Medicintekniska material) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O/V
6CMED Civilingenjör i medicinsk teknik (Medicintekniska modeller) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CMJU Civilingenjör i mjukvaruteknik (Medicinsk informatik) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CYYY Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska (Medicinsk teknik) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska (Medicinsk teknik) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska (Medicinsk teknik) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska (Medicinsk teknik) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska (Medicinsk teknik) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CYYY Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik (Medicinsk teknik) 9 (HT 2021) 1, 2 4, 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O

Huvudområde

Medicinsk teknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Masterprogram i medicinsk teknik
  • Civilingenjör i datateknik
  • Civilingenjör i informationsteknologi
  • Civilingenjör i medicinsk teknik
  • Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
  • Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik
  • Civilingenjör i mjukvaruteknik

Särskild information

Entreprenörskapsdelen överlappar med andra CDIO-kurser och poäng kan ej räknas flera gånger i examen

Rekommenderade förkunskaper

Projektarbetet förutsätter grundläggande kunskaper inom fysik, matematik, elektronik, programmering och signalteori, samt tidigare erfarenheter av projektmodellen LIPS eller motsvarande. Domänkunskap inom medicinsk teknik inklusive fördjupade kunskaper inom något delområde samt Anatomi och fysiologi är ett krav.

Lärandemål

Kursens mål är att befästa studentens förmåga att på ett ingenjörsmässigt och professionellt sätt planera, leda och genomföra ett industrinära projektarbete enligt CDIO (Conceive - Design - Implement - Operate) konceptet. Under kursen ska studenten även utveckla och befästa sin medicintekniska kompetens, speciellt inom projektets område. Efter avslutad projektkurs skall studenten självständigt kunna:

  • identifiera medicintekniska behov och föreslå lösningar/åtgärder.
  • analysera och strukturera problem i områden/ämnen med avseende på a priori kunskap och tillskapande av ny kunskap.
  • generera ny kunskap och omsätta kunskap inom annan domän till användbar kunskap inom domänen medicinsk teknik.
  • demonstrera lösningar till identifierade behov eller problem.
  • kritiskt granska projektförslag och lösningar.
  • dokumentera och följa upp projekt- och tidplan.
  • utveckla initiativförmåga och visa på kreativa lösningar.
  • medverka aktivt och väl fungerande i en projektgrupp.
  • redovisa resultat muntligt och skriftligt inom givna tids- och projektramar.


Kursens syfte är också att studenterna ska tillgodogöra sig kunskaper och förmågor inom entreprenörskapsområdet med tyngdpunkt på affärsplanering för nya verksamheter. Efter kursen ska studenten:

  • kunna redogöra för modeller som beskriver vad som krävs för att en ny verksamhet ska ha en stabil grund för sin vidare utveckling samt ha förmåga att bedöma verksamheters utvecklingsnivå med utgångspunkt i sådana modeller; samt
  • kunna redogöra för vilken information och vilka analyser som krävs för att värdera ett utvecklingsprojekt ur ett affärsmässigt perspektiv samt ha förmåga att samla in och analysera relevant information i detta syfte.

 

Kursinnehåll

Projektkursen i medicinsk teknik fungerar som ett paraply för ett flertal projekt med medicinteknisk inriktning. Projekten kommer att vara applikationsnära och kan variera från år till år. Exempelvis: kroppsburna sensorer, bio-optiska bild och diagnossystem, biomedicinska modellanalyser, medicinska informationssystem samt bilddiagnostik. För mer detaljerad information hänvisas till kursens hemsida. Projekten är av prototypkaraktär men skall visa på möjligheten till produktifiering.

Undervisnings- och arbetsformer

Vid projektstart ges endast ett projektdirektiv från kund samt ett fåtal projektbehov. Projektgruppen skall i samråd med kund förhandla fram en kravspecifikation som anses relevant i förhållande till tid och resurser. Resurser i alla former är kända vid projektgruppskonstitueringen. Projektstyrningen sker i enlighet med LIPS-modellen (fullskalig). Gruppen består minst av fyra deltagare men vanligtvis mellan 5-8. Gruppstorleken ställer krav på skalbarhet hos kravspecifikationen. Till gruppen knyts även en handledare.
Kursen pågår hela höstterminen, där kravspecifikation och projektplan utgör arbetets första del. Design, implementering, dokumentering, leverans och utvärdering utgör projektets andra del.

Examination

UPG1Inlämningsuppgifter om entreprenörskap3 hpU, G
PRA2Projektarbete9 hpU, G

Projektarbetet kommer att bedömas utifrån uppfyllandet av kursens mål. Tre delmoment som vardera bedöms med godkänt / icke godkänt ingår i bedömningen. Dessa delmoment är: Skriftlig dokumentation, Muntlig presentation och LIPS-dokument. Den skriftliga examinationen sker på den teoretiska fördjupningen i specifikt projekt som delgivits via föreläsningar och seminarier. För godkänt på hela projektarbetet krävs godkänt på samtliga delmoment samt att målen för kursen är uppfyllda.
På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd.
Om antalet utbytesstudenter blir stort kommer undervisningen att ske på engelska. Om inte, kommer dessa, att istället beredas handledning på engelska

Betygsskala

Tvågradig skala, äldre version, U, G

Övrig information

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för medicinsk teknik

Studierektor eller motsvarande

Marcus Larsson

Examinator

Marcus Larsson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 96 h
Rekommenderad självstudietid: 224 h

Kurslitteratur

Ordinarie litteratur

Övrigt

  • Litteraturdatabas via respektive projektets hemsida

Kompletterande litteratur

Böcker

  • T. Svensson & C. Krysander, (2011) Project model Lips 1:1 Studentlitteratur
    ISBN: 978-91-44-07526-6
  • T. Svensson & C. Krysander, (2011) Projektmodellen Lips 1:1 Studentlitteratur
    ISBN: 978-91-44-07525-9
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG1 Inlämningsuppgifter om entreprenörskap 3 hp U, G
PRA2 Projektarbete 9 hp U, G

Projektarbetet kommer att bedömas utifrån uppfyllandet av kursens mål. Tre delmoment som vardera bedöms med godkänt / icke godkänt ingår i bedömningen. Dessa delmoment är: Skriftlig dokumentation, Muntlig presentation och LIPS-dokument. Den skriftliga examinationen sker på den teoretiska fördjupningen i specifikt projekt som delgivits via föreläsningar och seminarier. För godkänt på hela projektarbetet krävs godkänt på samtliga delmoment samt att målen för kursen är uppfyllda.
På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd.
Om antalet utbytesstudenter blir stort kommer undervisningen att ske på engelska. Om inte, kommer dessa, att istället beredas handledning på engelska

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2019-00920, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2017-03931 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Anmälan till tentamen

Fram till 31 januari 2021 gäller enligt tidigare riktlinjer: För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Från 1 februari 2021 gäller nya riktlinjer för anmälan till skriftliga salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal, Dnr LiU-2020-02033 (se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). 

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Ordinarie litteratur

Övrigt

Litteraturdatabas via respektive projektets hemsida

Kompletterande litteratur

Böcker

T. Svensson & C. Krysander, (2011) Project model Lips 1:1 Studentlitteratur

ISBN: 978-91-44-07526-6

T. Svensson & C. Krysander, (2011) Projektmodellen Lips 1:1 Studentlitteratur

ISBN: 978-91-44-07525-9

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
Fysik, matematik, biologi, kemi
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
Medicinsk teknik, programmering
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
Medicinsk teknik, programmering
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
Projektarbetet (PRA1) inkluderar att med ingenjörmässiga metoder designa och konstruera en teknisk lösning som vanligen inkluderar insamling, analys och presentation av data. Ämnesinriktningen beror på projektets karaktär. Undervisning av lärare sker på förfrågan från studenterna (experthjälp) och anpassas efter behovet.
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
X
X
Projektarbetet inkluderar aktiviteter där nuvarande state-of-the-art lösningar studeras.
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
Projektarbete enligt LIPS och CDIO. Undervisning av lärare sker på förfrågan från studenterna (experthjälp) och anpassas efter behovet.
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
Projektarbete enligt LIPS och CDIO, där ett "Experimenterande och undersökande" arbetessätt är centralt.
2.3 Systemtänkande
X
X
Projektet inkluderar design och implementation av en sammansatt teknisk lösning som dokumenteras enligt LIPS-modellen (systemskiss och designspecifikation). Detta arbete sker både i grupp och individuellt. Undervisning av lärare sker på förfrågan från studenterna (experthjälp) och anpassas efter behovet.
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
Även om arbetet i stort sker i grupp ansvarar enskillda studenter för olika delar / delsystem. Reflektion kring tänkande och lärande krävs för att inhämtar ny kunskap i syfte att lösa projektuppgiften.
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
X
Handledare bistår studenterna och projektledaren med att synliggöra individens roll i grupparbetet. Alla studenter tilldelas individuella ansvarsområden i projektet. Examineras indirekt via utfallet och genomförandet av projektet.
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
Projektarbete i grupp.
3.2 Kommunikation
X
X
X
Projektarbete i grupp samt kommunikation med kund/beställare. Presentation av projektresultat.
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
Kursspråk engelska
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
X
X
UPG1
Entreprenörskap.
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
X
X
UPG1
Entreprenörskap.
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
X
X
UPG1
Entreprenörskap, projektplanering och projektrapport med reflektioner kring det samhälleliga behovet av den medicinska tekniken.
4.4 Att konstruera produkter och system
X
Projektarbetet innehåller vanligtvis konstruktionsmoment.
4.5 Att realisera produkter och system
X
Projektet inkluderar vanligtvis realiserandet av produktprototyper.
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
X
X
I uppdraget ingår leverans till kund av ett fungerande system (enligt en testspecifikation), framtagandet av en användarmanual samt utbildning av kund.
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
X
Projektplanering och projektrapport med reflektioner kring det samhälleliga behovet av den medicinska tekniken.
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
X
UPG1
Entreprenörskap och projektplanering.
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
X
UPG1
Entreprenörskap och projektarbete.
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
Projektpresentation samt reflektionsdokument.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.