Kunskapsproduktion, 6 hp (TCM041)

Learning Creation, 6 credits

Huvudområde

Inget huvudområde

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Alessandra Di Pisa

Studierektor eller motsvarande

Ulf Brunne
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6KMOD Möbeldesign - Malmstens, kandidatprogram 4 (VT 2019) 1 - Svenska Stockholm o
6KMOS Möbelsnickeri - Malmstens, kandidatprogram 4 (VT 2019) 1 - Svenska Stockholm o
6KMOT Möbeltapetsering - Malmstens, kandidatprogram 4 (VT 2019) 1 - Svenska Stockholm o
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Kandidatprogram i möbeldesign
  • Kandidatprogram i möbelsnickeri
  • Kandidatprogram i möbeltapetsering

Lärandemål

Kursen syftar till diskussion, reflektion och insikter kring såväl vetenskapliga, praktiska som konstnärliga kunskapsområden. Fokus ligger på ”kunskapsproduktion”, dvs. metoder för att ta fram och kommunicera ”ny kunskap”.
Med kunskapsproduktion avses i denna kurs såväl forskning som andra sätt att skapa kunskap. Det finns olika typer av kunskap, en del kunskapsformer är vetenskapliga. I vetenskapligt arbete eftersträvas objektivitet, medan teknikvetenskapen och skapande verksamheter ofta förväntas skapa subjektiva värden. Forskning karaktäriseras av att det är en kollektiv verksamhet där varje insats är ett bidrag i en oavslutad kedja av kunskapsbyggande. Kunskapsproduktion kan vara baserad på forskningsinsatser, men begreppet innefattar också andra sätt att ta fram ny kunskap. Nyckelord i detta sammanhang är ”tyst kunskap” eller ”intuition”. Här antyds att värdefull kunskap redan finns i praktiken – utan att vara artikulerad.
Efter genomförd kurs ska den studerande kunna:

  • tillämpa olika metoder för att skapa kunskap och använda dessa för att reflektera, diskutera och redogöra för ditt eget arbete
  • diskutera, beskriva och argumentera för kvalitativa egenskaper hos, och nytta med, eget arbete i förhållande till olika intressenter som t.ex. en tänkt beställare, professionen, den enskilda människan, samhället, näringslivet och utbildning
Efter genomförd kurs ska den studerande fått insikter i/om:
  • historisk användning av teknik och möbelforskning samt behov och drivkrafter bakom teknik- och kvalitetsutveckling
  • centrala frågeställningar och diskussioner om kunskapsproduktion som t.ex.: Vad är vetenskap? Vad är forsknings- och utvecklingsarbete inom fält som konst, design, kultur, teknik och vetenskap?
  • olika metoder för att skapa kunskap, såväl kvalitativa som kvantitativa, samt använda dessa för att beskriva ett eget arbete

Kursinnehåll

Teknik- och möbelforskningshistoria, drivkrafter förr och nu, framtidens utmaningar. Metoder att skapa kunskap, kvalitativ och kvantitativ metod. Produktupplevelser, beskrivningar och värden. Vetenskapsteori, hypotesprövning, experiment och förklaringar. Konstnärlig forskning och utvecklingsarbete. Några-ismer. Argumentationsteori. Kreativitet.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar och seminarier.

Examination

UPG1InlämningsuppgiftU, G4 hp
UPG2SeminariumU, G2 hp
På kursen ges betyg Godkänd/Underkänd

Betygsskala

Tvågradig skala, äldre version, U, G

Institution

Inst för ekonomisk och industriell utv

Studierektor eller motsvarande

Ulf Brunne

Examinator

Alessandra Di Pisa

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h

Kurslitteratur

Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap?: en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1840
Almevik, Gunnar (2004). Det sydgötiska husets (vetenskapliga) konstruktion. Rig. 2004:4, s. [193]-209
Harvard, Åsa & Ilstedt, Sara (red.) (2007). Under ytan: en antologi om designforskning / [redaktion: Åsa Harvard ... ; introduktionstexterna är skrivna av Sara Ilstedt Hjelm]. Stockholm: Raster (utvald artikel)
Referenslitteratur Berg, Per (2006). Möbelinstitutet: möbelforskning under ett halvt sekel. Stockholm: Montus
Føllesdal, Dagfinn, Walløe, Lars & Elster, Jon (2001). Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. 3. uppl. Stockholm: Thales
Handlingsburen kunskap, Rapport från en nordisk konferens 17-18 april 2008
Mattsson, Matts (2010). Stenar under vattenytan [Elektronisk resurs] : forsknings- och utvecklingsarbete problematiserat. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Molander, Bengt (1996). Kunskap i handling. 2., omarb. uppl. Göteborg: Daidalos
Molander, Bengt (2003). Vetenskapsfilosofi: en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. 2. uppl. Stockholm: Thales
Brülde, Bengt & Strannegård, Lars (2007). Den omätbara kvaliteten. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Ullmark, Peter (2004) Vad är det för speciellt med designforskning? http://www.designfakulteten.kth.se/sites/default/files/peter_ullmark2004.pdf
Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap?: en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1840 <br>Almevik, Gunnar (2004). Det sydgötiska husets (vetenskapliga) konstruktion. Rig. 2004:4, s. [193]-209 <br>Harvard, Åsa & Ilstedt, Sara (red.) (2007). Under ytan: en antologi om designforskning / [redaktion: Åsa Harvard ... ; introduktionstexterna är skrivna av Sara Ilstedt Hjelm]. Stockholm: Raster (utvald artikel) <br>Referenslitteratur <b>Berg, Per (2006). Möbelinstitutet: möbelforskning under ett halvt sekel. Stockholm: Montus <br>Føllesdal, Dagfinn, Walløe, Lars & Elster, Jon (2001). Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. 3. uppl. Stockholm: Thales <br>Handlingsburen kunskap, Rapport från en nordisk konferens 17-18 april 2008 <br>Mattsson, Matts (2010). Stenar under vattenytan [Elektronisk resurs] : forsknings- och utvecklingsarbete problematiserat. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur <br>Molander, Bengt (1996). Kunskap i handling. 2., omarb. uppl. Göteborg: Daidalos <br>Molander, Bengt (2003). Vetenskapsfilosofi: en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. 2. uppl. Stockholm: Thales <br>Brülde, Bengt & Strannegård, Lars (2007). Den omätbara kvaliteten. Stockholm: Norstedts akademiska förlag <br>Ullmark, Peter (2004) Vad är det för speciellt med designforskning? http://www.designfakulteten.kth.se/sites/default/files/peter_ullmark2004.pdf
UPG1 Inlämningsuppgift U, G 4 hp
UPG2 Seminarium U, G 2 hp
På kursen ges betyg Godkänd/Underkänd

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.