Strategisk organisatorisk IT-användning - workflow och knowledge management, 6 hp (TDEI21)

Strategic Organisational Application of IT - Workflow and Knowledge Management, 6 credits

Huvudområde

Industriell ekonomi

Nivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Alf Westelius

Studierektor eller motsvarande

Johan Holtström

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, spanska 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, spanska (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping o
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, spanska (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, franska 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, franska (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping o
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, franska (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, japanska 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, japanska (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping o
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, japanska (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, tyska 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, tyska (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping o
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, tyska (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, kinesiska 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, kinesiska (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping o
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, kinesiska (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIII Civilingenjör i industriell ekonomi 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CIII Civilingenjör i industriell ekonomi (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping o
6CIII Civilingenjör i industriell ekonomi (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi 7 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
6CDPU Civilingenjör i design och produktutveckling 9 (HT 2019) 2 4 Svenska/Engelska Linköping v
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Industriell ekonomi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell
  • Civilingenjör i industriell ekonomi
  • Civilingenjör i informationsteknologi
  • Civilingenjör i design och produktutveckling

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Förstå innebörden av termer som informationssystem, information, data, och ha grundläggande insikter i samspelet mellan organiserad verksamhet och informationssystemanvändning.

Lärandemål

Fokus läggs på de mer och mindre strukturerade kommunikationsprocesserna inom organisationen. Genom att lära dig mer om medverkan och inflytande i utveckling och implementering, grupproller, incitament, ansvar och roller i kunskapshanteringen bygger du upp en förståelse som kan hjälpa dig att omsätta visioner och strategier i handling. Men det är inte bara det i förväg planerade som kan vara strategiskt betydelsefullt. Minst lika viktigt kan vara att du lär dig känna igen spontana och tillfälliga initiativ och utvecklingar som förtjänar uppmärksamhet och stöd. Syftet är att ge dig insikter så att du kan göra nyanserade bedömningar av potentialen bakom “hypen”.
Efter genomgången kurs ska du:

  • Kunna bedöma potentialen för en strategisk IT-tillämpning som stöder processer inom organisationen,
  • Kunna söka reda på och tolka akademiska artiklar med relevans för en strategisk IT-tillämpning
  • Kunna muntligen och skriftligen presentera egna analyser och konstruktivt diskutera andras analyser.

Kursinnehåll

Kursens grundidé är att utifrån aktuella trender diskutera strategisk vikt, affärspåverkan, aktuella tillämpningar och kommersiella möjligheter. Utifrån fallstudier och deltagarnas egna erfarenheter följs kedjan från vision till genomförande. Workflow och Knowledge Management är två centrala perspektiv i analysen av IT-användningen. Läsning och diskussion av publicerad empirisk forskning inom området är ett genomgående inslag i kursen. Deltagarnas undersökande projekt och egna litteratursökningar och utbytet mellan arbetsgrupperna är en central del av kursens knowledge managementtema.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen omfattar föreläsningar och seminarier - i klassrum och virtuella. Deltagarnas undersökande projekt, egna litteratursökningar och utbytet mellan arbetsgrupperna är en central del av kursens knowledge managementtema.

Examination

UPG4InlämningsuppgifterU, 3, 4, 52 hp
PRA1ProjektarbeteU, 3, 4, 53 hp
UPG2SeminarierU, G1 hp

För att bli godkänd ska studenten vidare ha aktivt deltagit i seminarier, fullgjort inlämning av reflektionsrapporter avseende litteratur och undervisningsfall, förberett deltagit i diskussioner av kurslitteratur, undervisningsfall och andra gruppers arbeten, samt aktivt ha medverkat i ett avslutat projektarbete som presenterats muntligt och skriftligt enligt de riktlinjer som ges i kursen.

Slutbetyg sätts genom en övergripande bedömning.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisningsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".

  • Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Inst för ekonomisk och industriell utv

Studierektor eller motsvarande

Johan Holtström

Examinator

Alf Westelius

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h

Kurslitteratur

Huvudsakligen empiriskt grundade artiklar som presenterar aktuell forskning inom området. Den slutgiltiga läslistan bestäms inför och under kursen, delvis av deltagarna själva. Ett exempel på hur litteraturlistan kan se ut ges nedan: 1) Bensaou, M. & Earl, M. (1998) The right mind-set for managing information technology. Harvard Business Review 76 (5), 119-128. 2) Carr, N. G. (2003) IT Doesn’t matter. Harvard Business Review 81 (5) 41-49. 3) Brown, J.S.; Hagel, J.III; Varian, H; Carr, N. (2003) Does IT Matter? Letters to the Editor. Harvard Business Review 81 (7), 109-112. 4) Markus, M.L. & Benjamin R.I. (1997) The magic bullet theory in IT-enabled transformation, Sloan Management Review 1997 Winter, 55-68. 5) Choi, Byounggu and Lee, Heeseok, (2003) An empirical investigation of KM styles and their effect on corporate performance, Information & Management 6) Ikujiro Nonaka and Ryoko Toyama (2003) The knowledge-creating theory revisited: knowledge creation as a synthesizing process, Knowledge Management Research & Practice, Vol. 1, pp. 2–10. 7) Christensen, Peter Holdt (2007) Knowledge sharing: moving away from the obsession with best practices. Journal of Knowledge Management, 11(9) 36-47. 8) Daft, Richard L.; Robert H. Lengel (1986) Organizational Information Requirements, Media Richness and Structural Design. Management Science; May 1986, Vol. 32 Issue 5, p554, 18p. 9) Ojetanki K. Ngwenyama; Allen S. Lee (1997) Communication Richness in Electronic Mail: Critical Social Theory and the Contextuality of Meaning. MIS Quarterly, Vol. 21, No. 2. (Jun., 1997), pp. 145-167. 10) Newell, Sue, Huang, J.C., Galliers Robert D., Pan, S.L. (2003) Implementing enterprise resource planning and knowledge management systems in tandem: fostering efficiency and innovation complementarity. Information and Organization Vol. 13, No. 1, pp. 25-52. 11) Newell, Sue, Pan, S., Galliers, Robert, Huang, J. (2001) The myth of the boundaryless organization: Limitations of collaborative technologies in global firms. Communications of the ACM, Vol. 44, No 12, pp. 74–76. 12) Pan, S.L., Leidner, D.E. (2003) Bridging communities of practice with information technology in pursuit of global knowledge sharing. Journal of Strategic Information Systems 12 (1) 71–88. 13) Suchman, Lucy (1995) Making Work Visible. Communications of the ACM, September 1995, Vol. 38, No. 9, pp. 56-64. 14) Alf Westelius and Pär Mårtensson (2004) The Midas Touch in Knowledge Management Projects – Beware, Your Wish Could Come True, The Electronic Journal of Knowledge Management, 2(2) 35-44, available online at www.ejkm.com. 15) Westelius, Alf (2006) Muddling through – the life of a multinational, strategic enterprise systems venture at BT Industries. Linköping Electronic Articles in Computer and Information Science, Vol. 10, No. 1. Linköping University Electronic Press, Linköping, Sweden. 16) Alf Westelius and Pablo Valiente (2006) Bringing the Enterprise System to the Frontline - Intertwining Computerised and Conventional Communication at BT Europe. In Unwired Business: Cases in Mobile Business, Stuart J. Barnes and Eusebio Scornavacca (Eds.), IRM Press, Hershey. 17) Ke, Weiling; Wei, Kwok Kee (2004) SUCCESSFUL E-GOVERNMENT IN SINGAPORE, Communications of the ACM; Jun2004, Vol. 47 Issue 6, p95, 5p
Huvudsakligen empiriskt grundade artiklar som presenterar aktuell forskning inom området. Den slutgiltiga läslistan bestäms inför och under kursen, delvis av deltagarna själva. Ett exempel på hur litteraturlistan kan se ut ges nedan: 1) Bensaou, M. & Earl, M. (1998) The right mind-set for managing information technology. Harvard Business Review 76 (5), 119-128. 2) Carr, N. G. (2003) IT Doesn’t matter. Harvard Business Review 81 (5) 41-49. 3) Brown, J.S.; Hagel, J.III; Varian, H; Carr, N. (2003) Does IT Matter? Letters to the Editor. Harvard Business Review 81 (7), 109-112. 4) Markus, M.L. & Benjamin R.I. (1997) The magic bullet theory in IT-enabled transformation, Sloan Management Review 1997 Winter, 55-68. 5) Choi, Byounggu and Lee, Heeseok, (2003) An empirical investigation of KM styles and their effect on corporate performance, Information & Management 6) Ikujiro Nonaka and Ryoko Toyama (2003) The knowledge-creating theory revisited: knowledge creation as a synthesizing process, Knowledge Management Research & Practice, Vol. 1, pp. 2–10. 7) Christensen, Peter Holdt (2007) Knowledge sharing: moving away from the obsession with best practices. Journal of Knowledge Management, 11(9) 36-47. 8) Daft, Richard L.; Robert H. Lengel (1986) Organizational Information Requirements, Media Richness and Structural Design. Management Science; May 1986, Vol. 32 Issue 5, p554, 18p. 9) Ojetanki K. Ngwenyama; Allen S. Lee (1997) Communication Richness in Electronic Mail: Critical Social Theory and the Contextuality of Meaning. MIS Quarterly, Vol. 21, No. 2. (Jun., 1997), pp. 145-167. 10) Newell, Sue, Huang, J.C., Galliers Robert D., Pan, S.L. (2003) Implementing enterprise resource planning and knowledge management systems in tandem: fostering efficiency and innovation complementarity. Information and Organization Vol. 13, No. 1, pp. 25-52. 11) Newell, Sue, Pan, S., Galliers, Robert, Huang, J. (2001) The myth of the boundaryless organization: Limitations of collaborative technologies in global firms. Communications of the ACM, Vol. 44, No 12, pp. 74–76. 12) Pan, S.L., Leidner, D.E. (2003) Bridging communities of practice with information technology in pursuit of global knowledge sharing. Journal of Strategic Information Systems 12 (1) 71–88. 13) Suchman, Lucy (1995) Making Work Visible. Communications of the ACM, September 1995, Vol. 38, No. 9, pp. 56-64. 14) Alf Westelius and Pär Mårtensson (2004) The Midas Touch in Knowledge Management Projects – Beware, Your Wish Could Come True, The Electronic Journal of Knowledge Management, 2(2) 35-44, available online at www.ejkm.com. 15) Westelius, Alf (2006) Muddling through – the life of a multinational, strategic enterprise systems venture at BT Industries. Linköping Electronic Articles in Computer and Information Science, Vol. 10, No. 1. Linköping University Electronic Press, Linköping, Sweden. 16) Alf Westelius and Pablo Valiente (2006) Bringing the Enterprise System to the Frontline - Intertwining Computerised and Conventional Communication at BT Europe. In Unwired Business: Cases in Mobile Business, Stuart J. Barnes and Eusebio Scornavacca (Eds.), IRM Press, Hershey. 17) Ke, Weiling; Wei, Kwok Kee (2004) SUCCESSFUL E-GOVERNMENT IN SINGAPORE, Communications of the ACM; Jun2004, Vol. 47 Issue 6, p95, 5p
UPG4 Inlämningsuppgifter U, 3, 4, 5 2 hp
PRA1 Projektarbete U, 3, 4, 5 3 hp
UPG2 Seminarier U, G 1 hp

För att bli godkänd ska studenten vidare ha aktivt deltagit i seminarier, fullgjort inlämning av reflektionsrapporter avseende litteratur och undervisningsfall, förberett deltagit i diskussioner av kurslitteratur, undervisningsfall och andra gruppers arbeten, samt aktivt ha medverkat i ett avslutat projektarbete som presenterats muntligt och skriftligt enligt de riktlinjer som ges i kursen.

Slutbetyg sätts genom en övergripande bedömning.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.